Debatt: ”Skolministern får mig att vilja reklamera min specialpedagog-utbildning”
Jessika Linde Brundin, specialpedagog, reagerar på Lotta Edholms utspel. Foto: Linnéa Tammerås
Debatt Det som kan förbättra tryggheten och studieron i dagens skola är inte ordningsregler och straff utan kraftigt ökade resurser för specialpedagogisk kompetens, skriver Jessika Linde Brundin.
Vi är många som arbetar i skolan som haft tankar kring det senaste utspelet av vår skolminister Lotta Edholm (L), närmare bestämt direktiven kring en utredning om förbättrad trygghet och studiero i skolan.
Vi var troligen många som tänkte att nu kanske man äntligen börjar satsa på en av de mest betydande samhällsviktiga insatser vi har. I många fall är skolan den enda möjligheten vi har att påverka människor, som inte har alla förutsättningar hemifrån, i positiv riktning. Och ska den ha en möjlighet att börja närma sig målet att fånga upp elever i riskzonen behöver skolan först och främst resurser. Skolan måste arbeta förebyggande, agera och svara upp på behov innan det går åt helskotta för vederbörande.
Det blir ingen utökad specialpedagogisk kompetens. Det blir ingen mer kunskap om npf eller förstärkt elevhälsa. Det blir ingenting.
Vi behöver utöka elevhälsan, specialpedagogisk kompetens och kunskap gällande elever med npf-diagnoser. Vi behöver möta alla elevers behov. Innan dess kommer alltid tanken om att fånga upp människor i riskzonen att vara en utopi.
Men det Lotta Edholm lyfter som lösning kring skolans svårigheter med trygghet och studiero har inget med förebyggande arbete att göra.
Det blir ingen utökad specialpedagogisk kompetens. Det blir ingen mer kunskap om npf eller förstärkt elevhälsa.
Det blir ingenting.
Det blir en ”kulturförändring” som innebär att de som inte lyckas nå upp till skolans krav kommer att straffas och på det viset troligen riskerar att ännu snabbare än i dag hamna i ett utanförskap.
Inte ett ord om förebyggande åtgärder. Det behövs inte. Det enda som behövs är mer straff. Tydligare ordningsregler och disciplinära åtgärder är det enda man har kommit på som lösning.
Med den utgångspunkten kan jag lika gärna ansöka om att få reklamera min utbildning till specialpedagog, för det här går emot allt jag lärt mig om hur en fungerande skolorganisation och mänskligt beteende i utveckling fungerar.
LÄS ÄVEN
Gymnasielyft med SPSM-stöd – nu sprids lugnet på fordonsprogrammet
Mikael Vestman: ”Skolministerns särskilda undervisningsgrupper är en giftmurkla”
