![](/contentassets/a544d3abf0a24c3fab0cab9a97905525/bromangymnasiet12.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
När det gäller praktiska kunskaper kan det nästan bli svårare om man tar in assistenter. Då får lärarna helt enkelt underlätta på andra sätt.
Lärmiljö Bromangymnasiet i Hudiksvall tog hjälp av Specialpedagogiska skolmyndigheten för att få eleverna att tillgodogöra sig undervisningen. Så här skapades en framgångshistoria.
”Lite som att vara på konferens” – så beskriver Clas Falk, biträdande rektor på Bromangymnasiet i Hudiksvall, hur de har anpassat undervisningen på fordonsgymnasiet för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer eller andra särskilda behov.
– Det slog mig att konferenser är så omhändertagande, väldigt lugna. Någon kommer och berättar vart man ska gå och vad man ska göra, schemat är alltid tydligt.
Resan till de nya arbetssätten började 2018. Skolan tog in 24 elever till fordonsprogrammet och det fanns både något dussin elever som kom från en-till-en-undervisning i sina grundskolor, och elever med autism, adhd eller ångestproblem.
– Det blir ju en jätteutmaning. Vi kan inte erbjuda en-till-en på ett yrkesprogram, i en verkstad, men vi måste ju vara inkluderande. Vi insåg att assistenter kanske inte skulle hjälpa, snarare bli en belastning om vi skulle lära upp dem för att de skulle kunna lära ut. I stället måste vi bli så bra vi kunde själva. Vi kan ju inte skicka eleverna och be dem byta bromsar i en tyst grupp någonstans.
Skolledning och lärare läste in sig mer på vad diagnoserna kunde innebära, men tog också kontakt med SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, för att få ytterligare stöd. Det blev fyra tillfällen under våren 2019, då de fick hjälp att fylla på med mer kunskap om pedagogik, lågaffektivt bemötande, hur arbetslag och skolledning kunde samarbeta, underlättande hjälpmedel och så vidare. Fantastiskt bra, menar Clas Falk.
Skolan fick också hjälp att se över sina lokaler och vad som kunde anpassas bättre. Ett klassrum ”vreds” så att whiteboard och lärare hamnade på långsidan och alla elever hamnade närmare läraren. Och whiteboarden användes så att det blev mer som den där konferensen, en del i ett tydligare arbetssätt. Eleverna kunde alltid komma in och veta vad varje lektion skulle innehålla och i vilken ordning, och vad det hade för koppling till kursmål och bedömning.
När det gäller praktiska kunskaper kan det nästan bli svårare om man tar in assistenter. Då får lärarna helt enkelt underlätta på andra sätt.
Det målades om, väggar och dörrar mellan verkstad och klassrum tilläggsisolerades, fönsterglas frostades – nästan allt med hjälp av skolans byggprogram, så att det enda större inköpet var nya stolar som var lite tystare och som var gjorda för att kunna sitta och vicka på. Alla åtgärder för att få en tystare miljö och färre distraktioner.
– Det är jätteviktigt att jobba både med lokalen och med tiden mellan lektionerna, att eleverna blir sedda även då, säger Clas Falk. Vi har till exempel testat mobilförbud på rasten i stället för på lektionerna, då blev det mycket lugnare när eleverna inte kommer in och ska berätta för varandra vad de sett i mobilen. Det räckte med att ha kortlekar i kafét så ändrade det beteendet på rasterna. Det gäller att äga hela dagen.
Man struntade också i att ha någon trivseldag eller kickoff när terminen började, och gick direkt på det vanliga schemat.
– De här eleverna kan bli så oroliga av schemabrytande, det är att be om trubbel. Så vi börjar med rutinerna så fort som möjligt och kör kickoffen till höstlovet i stället.
De här eleverna kan bli så oroliga av schemabrytande, det är att be om trubbel.
Två gånger per år gör skolan elevenkäter och efter förändringarna uttryckte eleverna ett starkare förtroende för lärarna, att de kände sig sedda och visste vad de skulle förvänta sig.
– Det visade sig att eleverna uppfattade det som att det var högre kvalitet på lärarna, fast dessa inte hade utbildat sig mer inom fordonskunskap utan inom elevkunskap! När vi tittat på betygen så har det inte blivit någon skillnad på F- och A-betyg, där är det ungefär samma spridning före och efter, fem, sex procent har F eller A. Den stora skillnaden kom när man tittade på E-eleverna – det sjönk från 50 till 30 procent av eleverna, och de flyttades till D och C.
Både motivation och närvaro har blivit bättre, menar Clas Falk, men fortsätter att det ändå är ett ständigt arbete att behålla kopplingen till eleverna. Det måste vara låg tröskel in och hög tröskel ut.
– Det är klart att vi fortfarande hade elever som vi tappade. Det var någon som byggde upp jättemycket hinder för sig själv att klara skolan, det var för långt till bussen och epan var trasig, så vi åkte och hämtade epan och sa att du lagar den här i skolan. Det finns kursmål i skolan som du kan uppnå genom att laga den. Alla vill bli sedda, man måste hålla i trådarna.
Clas Falk menar att lärarna på programmet är mycket nöjda med de nya strukturerna. Det är nästan dubbelt så många elever som tidigare, med samma arbetsstyrka, men för att lärarna har ändrat sitt arbetssätt och äger sin undervisningstid har de inte upplevt att det är jobbigare.
Eleverna måste få känna sig sedda även mellan lektionerna.
Både lärare på andra av skolans linjer och Elevhälsan har uttryckt nyfikenhet på att få ta metoderna vidare. Clas Falk tror att de bör kunna fungera både på andra yrkeslinjer och på teoretiska program.
– Det bygger ju förstås mycket på att lärarna vill själva, att de är aktörer och delaktiga i hur det går till.
Anpassningarna har gjort skillnad för både lärare och elever, men Clas Falk tänker att det också är viktigt hur de har pratat om åtgärderna.
– Jag gillar att använda ordet underlätta i stället för anpassa. Alla tycker det är jobbigt att anpassa, men ingen tycker det är jobbigt att underlätta! Man offrar ingenting då.
LÄS ÄVEN
”Man måste vara en specialpedagogisk detektiv”
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Krönika Sveriges Lärare har kommit ett steg närmare en ny förbundsordförande. Nu måste skolan våga ta ett steg bort från tyckonomin. Specialläraren Niclas Fohlin vill vara med och bygga upp en tillit till professionen och en skola i världsklass.
Inlärning Individuellt lärande kan lösa problem i vissa situationer, men skapa större problem i andra, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.
Fackböcker Elevhälsan kan behöva denna djupa kunskapsöversikt om missbruksproblematik.
Fackböcker Ny, uppdaterad utgåva av ett referensverk om skolsocialt arbete.
Fackböcker Om barns motoriska utveckling i förskolans vardag och omsorgsmoment.
Fackböcker Autism och emapti – hur ligger det till, egentligen? Hur kan den tränas? Här är en ny bok med verktyg och strategier.
Inlärning För 20 år sedan fanns det tid för biologilärande i skogen. I dag tittar man på film. Mål- och resultatstyrningen är skolans största problem, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten tas upp i en bok för speciallärare och F–6-lärare.
Fackböcker Arbetar man i skolan måste man förhålla sig till AI. Här är tre böcker som ger en grundlig introduktion.
Specialpedagogik Höjdpunkterna på årets Specialpedagogikens dag, som arrangeras den 6 mars – kostnadsfritt och digitalt.
Specialpedagogik På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd.
Studiero Positivt beteendestöd bygger på evidensbaserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.
Studiero IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
Läsinlärning Specialläraren Niclas Fohlin besöker skolor som satsar på lästräning, och får en orolig känsla – håller vi på och ersätter läsfrämjande insatser med billiga läslistor?
Fortbildning Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig uppdaterade om forskningsläget.
Krönika När det tar stopp – ta reda på vad eleven kan. Där har du din utgångspunkt att jobba vidare från, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.
Skolpolitik Redaktören inleder nya numret med att rapportera vart speciallärare och specialpedagoger tror förändringens vindar blåser i skolan.
Fackböcker Innebörden i de uppdaterade riktlinjerna för elevhälsan går inte längre att väja för, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare.
Porträtt Niclas Fohlin har jobbat som lärare, speciallärare, specialpedagog. I dag är han pedagogisk utvecklingsledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även medskapare i undervisningen.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare.
Vi lärare debatt Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.
Elevhälsa ”Domen möjliggör för socialtjänsten att ta i med hårdhandskarna snabbare”, säger professor Titti Mattsson.
Fackböcker Svensk skola är dokumenterat usel på övergångar. Därför är Anna Borgs och Linda Hallbergs nya bok ovärderlig.
Krönika Specialläraren Niclas Fohlin var själv inte den lättaste eleven. Här berättar han om vändningen för honom själv – och om sin djupa oro över auktoritära strömningar i skolan.
Fackböcker Specialdidaktik handlar om undervisning som tar hänsyn till alla elever. Emma Leifler har skrivit den kompletta guiden.
Npf En ny snabbmetod för att identifiera adhd fungerar riktigt bra, enligt en studie från Lunds universitet.
Fackböcker Ominlärning och nyinlärning är bärande begrepp inom Wittingmetoden, som sammanfattas i en ny bok.
Särskilt stöd Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål gällande en elev med autism som under nästan ett helt läsår nekats särskilt stöd.
Särskilt stöd För att garantin för tidiga stödinsatser ska fungera måste samrådsarbetet mellan lärare och specialpedagoger förbättras, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.
Fackböcker Idérikt om kommunikation med vårdnadshavare som har npf-diagnoser.
Krönika Polariseringen mellan elevhälsa och lärarkår är mest ett sociala medier-fenomen. Men för att den inte ska slå rot i verksamheten krävs starkare samarbete och öppnare samtal, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Allt om visuellt stöd – för alla tänkbara interaktiva situationer i skolan.
Fackböcker Kan en ny bok om positivt beteendestöd i förskolan göra mer skada än nytta? I teoridelen börjar det skava rejält.
Krönika
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”