Konsten att ge varje elev chansen
Likvärdighet Alla elever ska ha tillgång till lärande och gemenskap under hela skoldagen, även på rasterna. Därför har tillgänglig lärmiljö blivit ett av de viktigaste begreppen både inom skolutveckling och ute i klassrummen.
Flickan är entusiastisk när den kommande friluftsdagen diskuteras i klassen. Av alternativen som ges bestämmer hon sig snabbt för att följa med till ridhuset. Men på utflyktsdagen är flickan inte med – hon är hemma sjuk. Läraren drar sig till minnes att samma sak hänt vid tidigare friluftsdagar och tar upp det med flickan. Då kryper förklaringen fram: hon visste inte om det fanns en toalett vid ridhuset, och inte heller hur och när hon skulle ställa frågan om det. Vid nästa friluftsdag hade läraren samlat tydlig information om vilka faciliteter som fanns på de olika platserna de skulle åka till och problemet var löst.
Det är Mona Tafvelin, projektledare och rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, som återberättar händelsen om flickan och ridhuset. Genom åren har hon hört och upplevt åtskilliga liknande historier som relaterar till tillgänglig lärmiljö.
– Även små detaljer kan göra stor skillnad. Tillgänglig lärmiljö behöver inte betyda att man måste bygga om skolan. Man kan börja i det lilla, ibland krävs inte mer än att se till att ge eleverna den information de behöver för att kunna vara med.
Mona Tafvelin betonar att tillgänglig lärmiljö är bra mycket mer än bara det som handlar om lärande och klassrum. Det sträcker sig över hela verksamhetsdagen och rör alla åldrar, från förskola till vuxenstudier. Tillgänglighet handlar om ett helhetsperspektiv som innebär att man tittar på den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön.
Tre lärmiljöer
Den pedagogiska miljön
Hur fungerar det med pedagogiska strategier och stödstrukturer? Vilka lärverktyg och hjälpmedel finns att tillgå? Viktigt att komma ihåg: behöver barnet eller eleven bildstöd i klassrummet bör det finnas även på fritidshemmet, i matsalen och på rasten – och på utflykter. Erbjud en variation av material och aktiviteter som ger förutsättningar till delaktighet och lärande.
Den sociala miljön
Social tillgänglighet handlar om kommunikation, aktiviteter och platser där alla kan vara delaktiga. Prata därför om synen på olikheter, var tillåtande så att alla får vara den de är. Se till att det finns en gemensam samsyn på förskolan och skolan kring detta hos barn, elever och vuxna.
Den fysiska miljön
Kan barn och elever ta till sig och förstå de uppgifter som ges eller finns det visuella störningsmoment eller buller som stjäl fokus? Annat att tänka på är hur det fungerar utanför klassrummet; i korridoren, matsalen och på rasten. Hur är utemiljön? Finns tillräckligt många vuxna på plats? Finns det möjlighet till vila och återhämtning? Finns det plats för lek och interaktion för barn och elever?
Ofta tänker man främst på olika funktionsnedsättningar när man pratar om tillgängliga lärmiljöer. Men det kan lika gärna handla om allergier eller särskild begåvning. Och framför allt är det viktigt att komma ihåg att tillgänglig lärmiljö inte är statisk utan ständigt behöver ses över och förändras. Exempelvis kan en språkstörning se olika ut i olika åldrar och betyda att man som individ behöver olika sorters anpassningar och stöd. Det kan också ske plötsliga förändringar i barns och elevers liv
som påverkar, och man kan också ha bättre och sämre perioder.
– Det gäller därför att alla tar på sig tillgänglighetsglasögonen och tittar ut över verksamheten för att få syn på och identifiera vad som behövs just nu, säger Mona Tafvelin. Det handlar om ett aktivt arbete, att ständigt utveckla och förbättra.
Så skapas tillgängliga lärmiljöer
- Involvera elever
- Etablera ett gemensamt språk, samsyn om ord och begrepp – vad innebär tillgänglighet?
- Fokusera på miljöerna i stället för på bristerna hos barn och elever
- Ha hela styrkedjan med på tåget
- Skolledningen måste ge tid att diskutera dessa frågor
- Ta små steg, håll i och håll ut
Många tar hjälp av Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivningstjänst. Mona berättar om en förskola som hörde av sig för att komma till rätta med en miljö som de upplevde som stökig och stojig. Och på förskolan möttes rådgivaren verkligen av stök och stoj … det var bilder och grejer i långa rader längs väggarna, en radio som stod på, och stora, öppna ytor där barnen sprang omkring.
– Det var lite samma känsla som när man kommer till en butiksrea strax före stängning, när allt är upp och ner, fullt med folk och musik som dånar … Då vänder man ju gärna i dörren, eftersom det inte är vidare tillgängligt att shoppa. Så var det på den här förskolan.
Rådet personalen fick var att rensa undan, stänga av radion, strukturera alla saker och skapa rum i rummen: en plats för vila, en för lego och så vidare. Samt möblera om, för att inte uppmuntra till så mycket spring. Vid återbesöket på förskolan var det ett helt annat lugn, med barn som hittade till aktiviteter och en bättre ljudmiljö så att det gick att ha goda samtal.
– När tillgängligheten brister försvåras lärande och delaktighet, säger Mona Tafvelin. Det leder i längden till att man får svårt att klara av skolan – om för mycket energi går åt till att stå ut med en stökig miljö. Och om klassrummet slukar så mycket energi klarar man inte heller av det sociala.
För att få till en tillgänglig lärmiljö under hela skoldagen är Mona Tafvelins råd att börja i det lilla. Har man sedan tillgänglighetsglasögonen på ger det ringar på vattnet. Det gäller att involvera all personal och skapa en plan med mål och aktiviteter, som sedan följs upp och utvärderas.
– Men högsta prioritet är att involvera barnen och eleverna. Ibland vill vi vuxengissa vad de tycker, tänker och behöver, och då blir det lätt fel.
Vem bär ansvaret?
Ansvaret ligger på alla nivåer. De som är närmast barnet och eleven har ett ansvar, samtidigt som rektorn ansvarar för att ge lärarna de rätta förutsättningarna i form av tid för reflektion i arbetslagen. Även huvudmännen bär ett ansvar, liksom politiker. Det vill säga hela styrkedjan. När elevhälsan och alla andra är med sker långsiktiga förändringar.
...och var börjar vi?
Skaffa inte standardlösningar, involvera i stället eleverna och fråga vad de behöver. Det är högsta prioritet. Kom också ihåg att behoven förändras över tid, och varje år kommer nya elever. Med standardlösningar riskerar man att fastna och göra samma sak år ut och år in. Om förskolan, skolan eller lärare kommer fram till lösningar om hur man ska arbeta, glöm då inte att involvera övriga som exempelvis fritidshemspersonal.
Alla artiklar om tillgänglig lärmiljö
LÄS ÄVEN
Personliga relationer viktigare än alla verktyg
