Debatt: Generell kompetensutveckling begränsar och bromsar

Kompetensutveckling är en förutsättning för att bibehålla och utveckla den lokala kvalitén på en skola. Merparten av de utbildningsinsatser som offentlig verksamhet erbjuder skolorna idag, är bredsidor där man hoppas att det i alla fall ska träffa någon. Därmed uppnås inte det tänkta syftet.

Mot bakgrund av den tekniska utveckling som sker i samhället, de specifika kunskaper som krävs inom utbildningssektorn och det faktum att arbetslivet blir längre, krävs en systematisk plan för fortbildning, kompetenshöjande insatser kopplat till forskningen och en komplex omvärld.

Lärare med olika kompetenser har olika behov, erfarenheter, förkunskaper och förutsättningar, vilket kräver en individuell anpassning för att kompetensutvecklingen ska fungera. En annan invändning är att det inte är lätt att mäta effekten av generell kompetensutveckling, vilket gör det svårt att säkerställa att en gemensam utbildning kring t. ex bedömning leder till att deltagarna faktiskt höjer sin kompetens inom detta område.

Kan se olika ut

Här är några förslag på hur man kan möta de akademiska invändningarna:

• Utforma utbildningen utifrån en behovsanalys.
• Rikta genom att beskriva utbildningens nivå och förväntade förkunskaper.
• Utvärdera utbildningen på ett systematiskt sätt.

Många gånger är temat viktigt och relevant för en arbetsgrupp, men förkunskaperna och rollerna kan se olika ut. I en större kommun kan man ha flera tusen personer som rent formellt har samma titel, men i praktiken är det betydligt mer komplext. Detta är en stor utmaning när det kommer till att höja den generella kompetensen samtidigt som det finns stora behov och önskemål om individuell kompetenshöjning.

Vi som arbetar på golvet har få tillfällen under ett skolår för att förkovra oss och på ett strukturerat och adekvat sätt ta del av forskning och nya rön. Syftet måste därför vara att alltid ha ingången; hur optimerar vi fortbildningen så att den på allvar möter förväntningar och behov?

Vi har ett gemensamt ansvar

Medarbetare som sitter i timmar i olika sammanhang där det är tänkt att höja kompetensen, riskerar att uppleva en negativ stress kopplad till sin yrkesroll och det faktiska uppdraget.

Systematisk kompetensutveckling handlar om att arbetsgivaren tar ansvar för att identifiera och analysera kompetensbehov på kort och lång sikt, utifrån förändringar i verksamheten och förändringar i omvärlden. Brister systematiken kring den generella delen och dialogen kring medarbetarens individuella plan, kommer den enskilda skolenheten att halka efter och eleverna får inte bästa tänkbara utbildning.

Vi har ett gemensamt ansvar för att varje skola ska erbjuda den bästa utbildningen för eleverna. Utgångspunkten på alla skolor är att kunskapsnivån är hög. Detta ställer ännu större krav på planering och utformning av kompetensutveckling för att Sverige ska kunna hävda att man är en kunskapsnation.

Joel Carlsson, lärare Bergsjöskolan

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.