Färsingaskolan i Sjöbo stängdes efter att facket utfärdat skyddsstopp. Foto: Christian Örnberg/Bildbyrån
Lärarna larmade om kaos på skolan redan före jul
Fredrik Andersson är Sveriges Lärares ombud på Färsingaskolan i Sjöbo och en av personerna bakom skyddsstoppet. Foto: Christian Örnberg/Bildbyrån
Hoten mot lärarna
Skyddsstoppet på Färsingaskolan är en riksnyhet. Men Sveriges Lärare har larmat om skadegörelsen sedan jul och om personalbrist i flera år.
Hur gick det så illa?
LÄS ÄVEN: Bomber och våld mot lärare – facket stänger skolan
Ombudet Helene Olofsson beskriver läget före skyddsstoppet på Färsingaskolan i Sjöbo som en krigszon.
– Det är ingens fel. Man kan fråga sig varför vi inte har stoppat tidigare. Men man tänker hela tiden att i morgon blir det bättre, nästa vecka blir det en ny vecka. Jag fram till att många av mina kollegor var på gränsen och de skulle inte orka fram till helgen.
– Jag ville att folk skulle gå på sportlov och känna att det blir bättre, säger Fredrik Andersson, ombud för Sveriges Lärare och en av initiativtagarna till skyddsstoppet.
Skolans stökiga historia
Skolan har en stökig historia. Under ett års tid har den saknat en ordinarie rektor.
Under 2020 samlade Färsingaskolan kommunens samtliga tre högstadieskolor i en enda.
Men redan under året dessförinnan avgick en rektor, en skolchef – och i en medarbetarundersökning sade sig 25 av 30 lärare vilja lämna skolan. Lärarbehörigheten är mycket låg, dryga 40 procent. En stor del av eleverna kommer från hem utan studievana.
Skadegörelse och trakasserier
Den allvarliga skadegörelsen har pågått sedan hösten 2022 och samtidigt drabbas lärare av hot och trakasserier, både från elever och deras vårdnadshavare.
Även den senaste medarbetarundersökningen visade samma katastrofala resultat:
- En absolut majoritet av lärarna på Färsingaskolan vill byta jobb så fort de hittar ett annat.
- De dras med hot från vårdnadshavare.
- Nära hälften har blivit påhoppade fysiskt eller trakasserade av elever.
- Mer än hälften uppger att de blivit verbalt trakasserade.
- Arbetsbelastningen är hög eller mycket hög för 33 av 35 undervisande lärare.
- 24 av 35 rapporterar stressrelaterade besvär med hälsan.
Lärarlösa lektioner
Varje dag genomförs 20 lärarlösa lektionspass, eftersom det saknas vikarier.
– Något är fel, för våra skolor går minus och de går ännu mer med minus om våra rektorer försöker följa skollagen. Jag kan inte klaga på lärarnas löner. Men vi har hög undervisning och medlemmarna är trötta. Vi har inte de resurser som borde finnas. Budgeten som finns på Färsingeskolan matchar inte de resurser som behövs, säger Peter Nilsson, en av Sveriges Lärares ordförande i Sjöbo.
Peter Nilsson
Familjeförvaltningens chef Ninda Wegbratt Menkus vill inte svara på varför kommunen under lång tid haft problem med ledarskapet inom skolan.
Men hur har det fått gå så långt?
– Jag har fått den frågan av alla. Det finns inget ett enda, lätt svar. Vi har inte lyckats ge en del av barnen de verktyg och kunskaper de behöver. För en del har vi inte lyckats med skolgången. Det har varit en stor personalomsättning under lång tid, bristen på kontinuitet. Jag har varit här sedan 2021 men det har varit så här i tio år innan dess. Det är också en låg andel behöriga lärare, det är en superutmaning, säger Ninda Wegbratt Menkus.
Ninda Wegbratt Menkus
Hon säger att pengar inte är problemet.
– Jag tänker att skolor alltid behöver mer pengar, men vår skolpeng ligger inte lågt om man tittar på resten av Skåne. Sedan behöver vi titta på hur mycket av pengen som läggs på undervisning och hur mycket som läggs på lokaler?
– Jag tycker att vi har lite mycket av det ena och lite lite av det andra. Sedan handlar det om hur man organiserar sig, säger Ninda Wegbratt Menkus.
Fokus är att hitta en ordinarie rektor och fler behöriga lärare.
Hur gör man det?
– Du ställer enkla frågor men det finns inga enkla svar. Fanns det lösningar så hade vi genomfört dem, säger hon.
Så ska kommunen vända skolan
I de akuta insatserna ingår att rekrytera till en vikariepool och att ersätta den fritidsledare som behövts för en annan tjänst, så att det blir lugnare i korridorerna.
På längre sikt inleds ett tätare samarbete med elevhälsa och socialtjänst om de utåtagerande eleverna. Skolan samarbetar med Linnéuniversitet genom Samverkan för bästa skola.
– Det hade varit enkelt att peka på politikerna, skolchef och förvaltningschef och säga att det är deras fel. Det är inte lärarnas fel. Vi kämpar utifrån den verklighet som finns, säger Fredrik Andersson.