Här är punkterna om skola i nya regeringens avtal

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Skolvärlden

När Ulf Kristerssons regeringsunderlag lade fram sin politiska överenskommelse var skolan ett av samarbetsprojekten.
Bland annat ska en ny lag begränsa friskolornas vinster.

Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna kommer att ingå i regringen, med Sverigedemokraterna som stödparti med ett samordningskansli i regeringskansliet.

Det meddelade de fyra partierna på en gemensam pressträff på fredagsförmiddagen.

Partierna har enats om ett omfattande avtal, det så kallade Tidöavtalet, efter förhandlingarna på Tidö slott som skedde i Västmanland i helgen.

LÄS PER KORNHALLS KOMMENTARER OM AVTALET – PUNKT FÖR PUNKT

På pressträffen med Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) var Liberalernas partiledare – som flera politiska bedömare pekar ut som den som fått igenom mest i förhandlingarna om utbildning – talesperson i skolfrågorna:

– Det mesta börjar faktiskt i skolan. Vi tycker att det här med bildning och kunskap för att förverkliga små och stora drömmar är livsavgörande, säger han.

– Vi pekar ut vikten av läromedel. Barn ska bära böcker och inte vapen. Det borde alla kunna ta till sig. Man kan ha en padda också, för den delen.

Men det som uppmärksammades mest var Liberal-ledarens uttalanden om en ny friskolelag som begränsar vinster om man inte levererar på kunskapskrav och formuleringen om att vinstutdelning inte ska förekomma de första åren efter att en friskola startats eller köpts in.

Friskolekoncernen Academedias börskurs sjönk samtidigt som Johan Pehrson pratade.

Här är skrivelsen om skolan i Tidöavtalet:

LÄRARNAS ARBETSSITUATION Utveckla lärarutbildningen
  • Antagningskraven ska höjas för att öka statusen på yrket. Ämneslärarutbildningen ska koncentreras till de högst rankade lärosätena. Arbetet med att få fler akademiker att byta spår till lärare mitt i livet skalas upp.
Minska administrationen
  • Det ska tas fram förslag på hur mer av lärarnas arbetstid kan frigöras till planering, kvalitetssäkring och undervisning. Skollagens krav på elevnära dokumentation ska begränsas.
Avlasta lärarna med annan personal
  • Ytterligare övrig personal ska finnas i skolan för att avlasta lärarna, till exempel särskilt anställda mentorer, speciallärare och elevhälsa.
Utveckla lärarrollen
  • Karriärtjänstereformen, som möjliggör förstelärare och att fler lektorer ska kunna anställas i skolan, ska utvecklas. Satsningar görs för vidareutbildning i aämneskunskap, men också i ledarskap i klassrummet.
Gör lärarrollen mer attraktiv på krävande skolor
  • Mer attraktiva arbetsförhållanden ska möjliggöras på de skolor som har de svåraste förutsättningarna.
KUNSKAPSRESULTAT Tydligare kunskapsinriktning i styrdokument
  • Läroplaner, kursplaner och ämnesplaner får ökat fokus på inlärning, färdigheter samt fakta- och ämneskunskaper.
Utökad studietid
  • Skolans timplan utökas med fokus på svenska och matematik. (Detta förutsätter att lärarnas administrativa börda har lättats och undervisningsskyldigheten tydligare reglerats.)
Betyg med kunskapsfokus
  • För att motverka betygsinflation ska det bli en tydligare koppling mellan en skolas genomsnittliga resultat i nationella prov och den genomsnittliga betygsnivån. Det ska fortsätta finna en gräns mellan godkänt och icke godkänt.
Bättre kunskapsuppföljning
  • Införandet av digitala nationella prov, som rättas centralt och är jämförbara över tid, påskyndas. Tidiga kunskapskontroller och diagnostiska prov ska tidigare fånga upp elever som behöver extra stöd.
Fler speciallärare
  • En satsning på ytterligare speciallärare ska möjliggöra att fler elever ska kunna gå i särskilda undervisningsgrupper i stället för i helklass. Rektor ska få större flexibilitet – och förutsättningar – att sätta ihop särskilda undervisningsgrupper.
Utökad studietid och lovskola
  • Skolor ska få rätt att fatta beslut om att utöka antalet undervisningstimmar eller antalet skoldagar för de elever som behöver det. Skolor ska ha behörighet att föreskriva extra studietid för de elever som behöver läxhjälp eller annat stöd med skolarbetet utanför ordinarie undervisningstid, inklusive lovskola. Lärarens behovsbedömning ska vägleda. Lovskola ska erbjudas i lägre årskurser än i dag, vilket förutsätter författningsändringar och statsbidrag.
Fler spetsklasser
  • Försöksverksamheten med riksrekryterande spetsutbildning i teoretiska ämnen i grundskolans högre årskurser samt på gymnasieskolan ska bli permanent.
Litterära texter ges större plats
  • Alla elever ska få läsa både svenska och internationella skönlitterära klassiker. Ett uppdrag ges att föreslå ändringar av kursplanerna med syftet att låta läsning och läsförståelse av litterära texter få större plats i skolan samt att utveckla elevens läsförståelse. Som ett stöd i detta bör det tas fram läslistor av en fristående expertgrupp.
TRYGGHET OCH STUDIERO Stärk rektors befogenheter – och ökat ansvar
  • Rektors ansvar för trygghet och studiero bör skrivas in i skollagen. Rektor bör för oftare få besluta om åtgärden tillfällig placering och ska vara skyldig att flytta elever när det är nödvändigt. Beslut om sådana åtgärder ska kunna fattas för en längre tid än idag. Skolledningen ska ha mandat att kunna besluta om ordningsregler. (Elever ska kunna ge synpunkter och förslag, men rätten att vara med i beslutandet tas bort).
Stärk lärarnas befogenheter
  • Tydliggör att läraren beslutar om undervisningen. Kravet på skriftlig dokumentation av mindre disciplinära åtgärder, exempelvis att visa ut en elev tillfälligt ur klassrummet, tas bort.
Tydligare ordningsregler
  • Inför förväntansdokument om skolans ordningsregler som elever och föräldrar skriver på. Ordningsreglerna ska innehålla en konsekvenstrappa som förklarar vad som händer vid regelbrott och ordningsstörningar. Nolltolerans ska alltid råda mot alla former av mobbning och kränkningar, men också mot klotter och skadegörelse.
Tryggare skolmiljö
  • Principen att skolor ska vara stängda för obehöriga tydliggörs. För särskilt våldsamma elevers skolgång görs insatser för att underlätta fler särskilda jourskolor/akutskolor med utbildad personal. Myndighetsuppdrag ges att kartlägga förekomsten av brottslighet i skolmiljön. Översyn av sekretessreglerna görs för att möjliggöra informationsutbyte mellan skola, socialtjänst och polis i ärenden som gäller unga.
Anmälningsplikt
  • Skolor ska vara skyldiga att alltid anmäla brott som begår på eller i anslutning till skolområdet. Skolornas brottsförebyggande roll lagstadgas.
FRISKOLOR OCH VALFRIHET Ny friskolelag
  • Utredningen om ny friskolelag kompletteras med de här tilläggsdirektiven:
· Skärpt ägarprövning vid start eller köp/övertagande av skola. Skolföretaget och dess ägare ska ha så stabil ekonomi, inklusive eget kapital, att risken är liten för att företaget hamnar på obestånd. Utredningen ska beakta förutsättningar som möjliggör för icke-vinstdrivande aktörer att starta och långsiktigt driva friskolor. · Ekonomiska garantier. Tydligare skydd mot att elevernas skolgång riskeras om skolans huvudman hamnar i ekonomiska trångmål, till exempel genom krav på bankgaranti. · Återkrav av skolpeng vid brott. Ny lagstiftning för återkrav av en utbetald skolpeng när en representant för en skolhuvudman blivit dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet, eller när det framkommer att skolpengen används för att finansiera annan verksamhet utöver skolverksamhet. · Vinstutdelning för nya friskolor. Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller köpts av en ny ägare. · Sanktionstrappa. En sanktionstrappa med skärpta viten och sanktionsavgifter, utdelningsbegränsning vid exempelvis kvalitetsbrister ska införas. · Ökad insyn. Det behövs bättre insyn i fristående skolor, både juridisk, ekonomisk och pedagogisk. Eftersom offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre friskolor borde det klargöras i en insynsprincip som gäller fristående skolor och blir motsvarigheten till offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän. Obligatoriskt skolval och kortad kötid
  • Systemet för skolval och antagning reformeras. Det behövs ett regelverk för ett skolval som baseras på gemensamt och obligatoriskt skolval, bättre information till föräldrar och elever samt rimliga och förutsägbara antagningskriterier. För friskolor ska kötid kunna finnas med som möjlig urvalsgrund. Längsta möjliga kötid ska kortas betydligt jämfört med i dag.
LIKVÄRDIG SKOLA I HELA LANDET Statligt ansvar
  • Ny likvärdig skolpeng. Steg tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm för att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i skolan – i hela landet.
Tydligare kvalitetsreglering
  • Författningsändringar eller myndighetsuppdrag om föreskrifter för mer likvärdig kvalitet på skolans verksamhet. Det avser bland annat minsta garanterad undervisningstid och tillgång till skolbibliotek, laborationsutrustning, skolgårdar, elevhälsa i skolans lokaler samt läroböcker och andra läromedel av god kvalitet.
Satsning på läromedel
  • Principen att sträva mot blir en lärobok per elev och ämne.
Ökade befogenheter för Skolinspektionen
  • Skolinspektionens tillsynsuppdrag breddas till ett ökat uppdrag att följa upp skolors resultat. Skolinspektionen ska göra fler inspektioner, i högre grad även oanmälda, i alla skolverksamheter och fler inspektioner i skolverksamheter som tidigare fått ett föreläggande.
Förbättra elevhälsan
  • En bred reform görs för att förbättra elevhälsan. En översyn ska också göras av huvudmannaskapet för elevhälsan.
Skärpt granskning av konfessionella skolor
  • M, KD, L och SD skriver att det är ett stort problem med extremism och islamism bland skolor med muslimsk profil. Skolinspektionen får i uppdrag att öka sin granskning av skolor med konfessionell inriktning eller inriktning. Skolor som inte respekterar styrdokument ska stängas.
Snabbare integration för nyanlända elever
  • Myndighetsuppdrag om metodstöd för snabbare kunskapsscreening av elever som kommer till Sverige i skolålder Författningsändringar för att utöka undervisningstiden och koncentrera timplanen till centrala ämnen den första tiden.
Översyn av modersmålsundervisning
  • En utredning ska tillsättas för att se över modersmålsundervisningen. Syftet är att undervisningen inte ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket negativt. De nationella minoritetsspråkens särställning i lagen ska beaktas.
Insatser mot kränkningar
  • Ökade insatser för att motverka hedersrelaterat förtryck samt andra likvärdiga kränkningar mot elever på grund av kön, sexuell läggning eller könsidentitet. Skolverket får i uppdrag att ge metodstöd till lärare. Författningsändringar kan genomföras.
Kopplingen mellan gymnasiestudier och yrkeslivet förstärks
  • En gymnasial yrkesskola med relevant och ändamålsenligt innehåll utformas i nära samverkan med näringslivet och innehåller arbetsplatsförlagd utbildningstid.