Matteläraren om Pisa-förklaringen: ”Döljer verkliga orsakerna”

LÄS ÄVEN: Pisa: Kraftigt ras för Sverige i matematik och läsning

Vi talas vid ett par timmar efter Skolverkets presentation av Pisa-siffrorna för 2022. Nicklas Mörk, som undervisar på Fröviskolan i Lindesberg, har bara hunnit skumma rapporteringen i olika media. Men han ser redan en oroväckande tendens.

– När man hela tiden återkommer till pandemin som förklaring så riskerar man att skyla över de verkliga problemen bakom våra svaga resultat.

Likvärdigheten har minskat ytterligare sedan Pisa-mätningen 2018. På presskonferensen konstaterade generaldirektören Peter Fredriksson att ”pandemin knappast var en tid då vi kunde hoppas på att likvärdigheten skulle öka”. Håller du med?

– Jag förstår hans poäng, men håller inte helt med. Det fanns också ett fokus under pandemin på alla dem som man visste skulle få det tuffare med digital undervisning och andra förändringar. Det finns aldrig en tid som är så svår att vi ska använda den som alibi för att slippa arbeta stärkande med likvärdighetsfrågan.

Svaga läsare får problem i matte

Pisa 2022 visar att 15-åringars kunskaper i matematik och läsförståelse har försämrats ”signifikant” sedan 2018. Men i det tredje undersökta ämnet, naturvetenskap, syns ingen nedgång.

Nedgången i läsförståelse påverkar förstås alla andra ämnen, Nicklas Mörk har märkt det själv:

– De elever som är svaga läsare får också problem i matematik.

När det gäller de försämrade matematikresultaten konstaterar Skolverket att nedgången är störst bland de elever som redan tidigare presterade sämst. Nicklas Mörk är förvånad över att resultaten i matematik försämrats så kraftigt, men inte att försämringen är mindre bland de högst presterande eleverna.

– Högpresterande elever kan alltid få hjälp på annat håll.

Orsaken är lärarbrist

Just inom matematikämnet kan Pisa-rapporten berätta att klassrumsklimatet i Sverige är sämre än OECD-genomsnittet. Han misstänker vad orsaken är:

– Bristen på behöriga lärare. Finns det inte en erfaren och behörig lärare på plats, då riskerar det att bli stökigt.

Nicklas Mörk är aktiv på sociala medier. Kort efter Pisa-presentationen skrev han på X:

• ”Vi kan ju fortsätta förbättra resultatet i svensk skola genom att försämra likvärdigheten, minska särskilt stöd till elever, minska resurserna till skolan, öka klasstorlekarna, öka lärares undervisningstid och minska andelen behöriga – och se om det funkar bättre till nästa gång”.

Behövs erfarna rektorer

Det är med en trött ironi som han konstaterar att problemen tillåtits bestå i så många år. Viktigaste åtgärderna framåt? Fler vuxna i skolan, fler behöriga lärare och mer resurser. Han håller också med generaldirektör Peter Fredriksson som under presskonferensen lyfte behovet av erfarna rektorer.

– Absolut, här saknas en nödvändig kontinuitet. Det håller inte att rektorer bara stannar i några år. Samtidigt förstår jag dem, det är ett oerhört tufft jobb. Bristen på resurser är tärande.