Pisa-chefens kritik mot svenska elever
Andreas Schleicher, Pisa-chef på OECD, menar att de svenska eleverna har ett ansvar för de bristande Pisa-resultaten.
Pisa 2018
Det avreglerade skolsystemet och marknadsskolan är två förklaringar till att svenska elevers resultat sjunkit sedan sekelskiftet. Men Pisa-chefen Andreas Schleicher lägger även skulden på eleverna.
Rekordraset i Pisa 2012 blev ett hårt uppvaknande.
– Sverige hade ett av få utbildningssystem som levererade goda resultat och samtidigt var likvärdigt. Men de styrkorna har många länder i dag. Och vissa mer än Sverige, säger Andreas Schleicher till Svenska Dagbladet.
Sedan dess har kurvan vänt försiktigt uppåt, även om Pisa-resultatet från 2018 kritiserats hårt för att vara missvisande, eftersom en ovanligt stor grupp elever selekterats bort från undersökningen.
– Mellan 2015 och 2018 förbättrades kunskapsresultaten. Det har skett en positiv utveckling, men vägen till återhämtning är lång. Det svenska skolsystemet behöver hitta sin själ igen. Och jag är inte säker på att den processen är färdig, säger Schleicher till tidningen.
Schleicher har vid flera tillfällen lagt en del av skulden på den svenska skolmodellen; ett svagt skolsystem och en hårt avreglerad marknad.
Hårda kritiken mot eleverna
Nu lanserar OECD:s högsta ansvariga ytterligare en delförklaring:
De svenska elevernas drivkraft.
– Sverige har ändå lyckats rätt bra med att minska gapet. Det jag tycker är mer oroande är att det inte finns särskilt många väldigt framgångsrika elever. Sverige borde kunna lyfta motiverade och begåvade elever högre, få dem att nå sin fulla potential, säger han till SvD.
Han menar att de svenska eleverna saknar det han kallar ”excellence”.
– Det verkar som att förväntningarna på eleverna inte är så höga, det är rätt så lätt för en elev att bli framgångsrik, delvis på grund av den betygsinflation ni har haft. Men när de kommer ut i världen är kraven höga. Och jag tror att det är viktigt att ha höga ambitioner, säger Andreas Schleicher till tidningen.
”Här fungerar marknadsskolan”
Men Pisa-chefen poängterar också att han inte är emot valfrihet.
Så länge den är hårdare reglerad.
– Det är för lätt för dåliga aktörer att gå med vinst. Och att göra vinst trots att du levererar dåliga resultat och dålig kvalitet, det borde ni inte tillåta. Det behöver ni stoppa, säger OECD:s utbildningschef till SvD.
Och nämner även Nederländerna som ett föredöme när det gäller privata skolaktörer.
– Skolsystemet är starkt, vilket gör att resurserna hamnar där de behövs. De bästa lärarna lockas till de mest utmanande skolorna och systemet garanterar att föräldrars valfrihet inte leder till ojämlikhet, säger Andreas Schleicher till Svenska Dagbladet.
I december kungörs resultaten från Pisa 2022.
Här kan du läsa mer om Pisa-resultaten från 2018.
Så fungerar skolan i Nederländerna
- 70 procent av eleverna går i privat regi.
- Privata och offentliga skolor styrs av samma villkor på kvalitet och får samma ersättning i form av skolpeng per elev.
- Skolan i Nederländerna styrs av utbildningsministeriet tillsammans med centrala myndigheter och tolv provinsråd som har administrativa uppgifter.
- Ministeriet ansvarar för statsbidragen.
- Ministeriet ansvarar för övergripande regelverk och ställer krav på skolornas standard och resultat.
- Kommunerna fungerar som lokala tillsynsmyndigheter, men har begränsat ekonomiskt ansvar för skolan.
- Inspektion av prov- och examinations-system sköts av ministeriet och av statliga institut.
- Landet arbetar med att ta fram riktlinjer för förskola, men skolstarten sker redan vid fyra års ålder.
