OECD: Svenska lärare jobbar mest i Norden – men tjänar minst

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Skolvärlden

En ny rapport visar att Sverige ligger i botten av den nordiska lärarlöneligan. Samtidigt ligger den avtalsenliga arbetstiden i topp.
– Det är kommunerna som inte har klarat av att hålla uppe lönerna, säger Svante Tideman, första vice förbundsordförande LR.

Varje år publicerar OECD en uppdaterad version av rapporten ”Education at a glance” som samlar mängder av data om världens utbildningssystem. Årets rapport visar att svenska lärare jobbar förhållandevis mycket utan att det nödvändigtvis återspeglas i lönekuvertet.

Snittlönen för svenska lärare ligger strax under genomsnittet i OECD, och en bra bit under de nordiska grannländerna, oavsett om man jämför löner för lärare i grundskolans olika stadier eller på gymnasieskolan.

I den absoluta lönetoppen ligger Tyskland och Österrike där gymnasielärare kan tjäna över 800 000 kronor om året.

LÄS HELA RAPPORTEN HÄR

Ingångslönerna för svenska lärare står sig rätt bra i konkurrensen men en svag löneutveckling gör att andra länder snittar högre. Övriga nordiska länder har alla högre snittlön. Svante tideman menar att det delvis kan bero på att Sverige slopat tarifflöner, som garanterar en viss löneutveckling över tid, till förmån för individuell lönesättning.

– Individuell och differentierad lönesättning gör att arbetsgivarna ger höga ingångslöner för att locka till sig legitimerade lärare vid nyanställning. Det gör att våra ingångslöner inte är så dåliga, men vi har ingen chans i slutändan. Andra de övriga nordiska länder har tarifflönesystem, då är det lätt att se hur lönen kommer att utvecklas, säger han.

Grannländerna inte nöjda

Men det är fler faktorer än tariffer kontra individuell lönesättning som spelar in. Genom samarbetet mellan de nordiska lärarfacken har Svante Tideman fått tydligt beskrivet för sig att grannländerna inte är helt nöjda med sitt system heller.

– De upplever på sätt och vis samma sak som vi. Höjningen efter tariffer rullar på tills man har jobbat i 15 år, men sedan avstannar det. Så det är ju inte så enkelt som att om vi bra återinför tarifflöner är allt frid och fröjd, säger han.

Av de nordiska länderna sticker särskilt Danmark ut positivt, med en snittårslön för gymnasielärare på drygt 640 000 kronor, och för högstadielärare på drygt 550 000 kronor.

– Det är förvånande att de sticker ut så kraftigt. Det man kan konstatera är att Danmark inte har någon lärarbrist, där är det ganska hög konkurrens om jobben. I Köpenhamn kan det vara 30–40 sökande på ett lärarjobb, berättar våra fackliga kollegor där, säger Svante Tideman.

Bundna till arbetsplatsen

Enlig OECD:s siffror jobbar svenska lärare fler timmar per år än sina mer välavlönade grannar, dock något mindre än lärare i Schweiz och Tyskland.

Svante Tideman menar att dessa siffror ska tas med en nypa salt.

– Det är ganska svårt att jämföra rakt av. De här siffrorna är väl betald arbetstid enligt avtal. Sen har jag läst att exempelvis japanska lärare jobbar jättemycket, utan att det syns här, säger han.

Men det sätter om inte annat fingret på en annan förändring i svenska lärares arbetsvardag, som precis som avskaffandet av tarifflönerna sticker ut i en internationell jämförelse: Den ökade kontrollen av lärarnas arbetstid.

– Förr hade ju lärarna sina lektioner och sedan var det inte reglerat var man satt och gjorde resten. När man införde krav på närvaro på skolan även utanför lektionerna blev det möjligt för arbetsgivaren att lägga på en massa arbetsuppgifter som vi tycker är ovidkommande, säger Svante Tideman.

– Om läraryrket ska bli attraktivt kanske man inte ska låsa fast lärarna så mycket vid arbetsplatsen. Ett inrutat jobb är inte ett lockande jobb.

Fotnot: En tidigare version av denna artikel byggde på en felaktig dollarkurs vilket genererade för höga lärarlöner i statistiken. Det är sedan dess åtgärdat.