Forskaren dömer ut de fyra F:en: ”Förvirrande”

I en debattartikel i Skola och Samhälle går Stefan Sellbjer till frontalangrepp på det som sedan 1994 utgjort en av hörnstenarna för läroplanerna: De fyra F:en.

I samtliga dessa läroplaner hävdas att ”kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra”.

– Begreppen myntades av läroplanskommittén. Bakgrunden var att ingen tidigare läroplan byggt på en explicit teori om kunskap, säger Stefan Sellbjer.

Saknas koppling till kursplaner

Men enligt honom saknas koppling till F:en i kursplanerna. 

– Något samband mellan den inledande skrivningen om de fyra ”F:n” och hur kursplanerna strukturerats finns inte. Om kunskap kommer till uttryck i just dessa fyra kunskapsformer borde det rimligtvis ge avtryck i kursplanerna. Det kunde för övrigt lika gärna varit tre, fem eller sex kunskapsformer i uppräkningen.

Och förvirringen slutar inte där, enligt Stefan Sellbjer.

– Det görs skillnad mellan ”fakta”, det vill säga kunskap som information, och ”förståelse” som beskrivs som kunskap som meningsskapande. I geografi skulle det innebära att eleverna lär sig namnen på Afrikas länder och kan rabbla dem, men utan att förstå. Men det är inte så det fungerar. Återgivande och förståelse är inte något som sker var för sig eller efter varandra, utan samtidigt.

”Unikt svenskt sidospår”

Att skilja de båda F:en åt strider enligt Stefan Sellbjer mot hur man förstått att lärande fungerar sedan mycket lång tid.

– Det har man inom pedagogiken – med inspiration av varianter av konstruktivism med rötter i hermeneutik – förstått om lärande sedan förra århundradet.

Stefan Sellbjer reagerar även på att ”färdighet” i Skola för bildning beskrivs som en i huvudsak praktisk kunskap. Som ”… ett mönster av motoriskt beteende.”. Till exempel att en simmare håller sig flytande eller att en ryttare håller sig kvar i sadeln.

– Formuleringen ”Det finns också intellektuella färdigheter” öppnar för att även teoretiska färdigheter kan inbegripas även om de spelar en underordnad roll. Betoningen av praktisk kunskap vad gäller innebörden av ”färdigheter” är för övrigt ett unikt svenskt sidospår, säger Stefan Sellbjer.

”Mycket anmärkningsvärt”

Att förklaringarna av två av F:en i olika texter lutar mot praktisk kunskap istället för teoretisk är ett bekymmer, anser Stefan Sellbjer.

– ”Förtrogenhetskunskap” är, enligt Skola för bildning, bakgrundskunskap eller kunskapens tysta dimension och är ofta förenad med sinnliga upplevelser. Begreppet har även det störst tillämplighet vad beträffar förståelsen av praktisk kunskap. Därmed angör två av de fyra ”F:en” i huvudsak till praktisk kunskap. Det är otidsenligt i en skola som blir allt mer teoretiserad.

– Om ”fakta” handlar om information, ”förståelse” om meningsgivande, ”färdighet” framför allt om att utföra motorisk aktivitet och ”förtrogenhet” om tyst kunskap så fattas i uppräkningen av de fyra F:en teoretisk kunskap eller ”att förhålla sig teoretiskt”.

Alltså färdigheter som att analysera, diskutera och värdera.

– Då saknas några av de mest väsentliga kunskaperna som ges allt större utrymme ju högre upp den studerande avancerar i utbildningsystemet. Detta är förstås mycket anmärkningsvärt.

Vill skrota dem helt

Stefan Sellbjer föreslår att man helt skrotar de fyra F:en och ersätter dem med K och F, kunskaper och färdigheter:

– För det första är ordet ”fakta” i betydelsen information och som ”något som vi har eller inte har, som vi kommer ihåg eller har glömt bort” vilseledande. Bättre är att använda formuleringar som ”kunskaper” eller ”grundläggande kunskaper”. Det inbegriper allt från ”fakta” till kunskaper om fotosyntesen eller rentav Einsteins relativitetsteori.

– För det andra, och med den första punkten i minnet, att endast använda ordet färdighet. Att ”räkna upp” eller ”beskriva” grundläggande kunskaper blir då en färdighet bland andra. Andra färdigheter, som att analysera och diskutera, bygger på sådana grundläggande kunskaper.

”Dags för utrangering”

Stefan Sellbjer konstaterar avslutningsvis att de fyra F:en ”förvirrar och förleder snarare än förtydligar och förklarar”. 

– Bäst före datum är sedan länge passerat och det är dags för utrangering. Ett råd till dig som försöker förstå vad de fyra F:en innebär och hur de är kopplade till resten av läroplanen är: ”Gör inte det”.