![](/contentassets/fe5a26d8164040609130ef9aa4ae1503/marcus-samuelsson-2.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Några av de virtuella eleverna, som hjälper studenterna att utveckla såväl handlingsberedskap som omdömesförmåga och hur de sedan ska möta eleverna. Det finns också en pausknapp för reflektion eller samtal. Foto: Crelle
Ledarskap Lärarstudenter är ovana vid att ta taktpinnen och leda undervisningen i klassrummet. I en simulering fick studenter vid Linköpings universitet träna på att känna igen och hantera vanliga svårigheter. Forskningsprojektet gav så goda erfarenheterna att det sedan årsskiftet utvidgats.
Att ungefär 20 procent av nyutbildade lärare lämnar yrket, med hänvisning till att de har för lite kunskap om ledarskap och konflikthantering, visar att här finns ett behov.
– Auktoriteten är inte given i dag, det är något lärare måste förtjäna och jobba på för att upprätthålla. Å andra sidan kan det vara svårt att hitta rätt i sitt förhållande till eleverna, vara en viktig vuxen som erbjuder relationellt stöd, säger Marcus Samuelsson.
Signalera trovärdighet genom ditt sätt att vara och det ledarskap du utövar.
Han är ledarskapsexpert och biträdande professor på Linköpings universitet. Forskningsprojektet med virtuella elever driver han tillsammans med kollegor, som är matematik- och svenskdidaktiker. I projektet finns fem semivirtuella elever med olika personligheter. Semivirtuella betyder att det finns en människa i systemet så att det kan individualiseras. En lärarstudent undervisar de virtuella eleverna medan vanligtvis två andra studenter ser och lyssnar.
– Vi har skapat olika scenarion med kopplingar till kursinnehåll som tränar studenterna på praktiska ämnesdidaktiska förmågor och deras didaktiska ledarskap, säger Marcus Samuelsson.
De tränas på att iaktta och uppmärksamma och känna igen missuppfattningar eller beteenden för att kunna bemöta dem på framgångsrika sätt.
– Det gäller att utveckla en handlingsberedskap och omdömesförmåga och sedan hitta det verktyg du ska använda för att hjälpa och stötta eller stoppa och återföra elever till innehållet.
De knappt 100 studenter som under två år provat simuleringen Teachlive tyckte att det var fantastiskt, enligt Marcus Samuelsson. De kände att sådana här situationer kunde de möta i framtiden men kanske inte alltid under sin VFU.
Yrke: Lärare i slöjd och speciallärare.
Jobb: Lärarutbildare och forskare. Biträdande professor i pedagogik och forskningsledare för forskargruppen FoDiL, Forskning om didaktiskt ledarskap, vid Linköpings universitet.
– Simuleringsträningen kan därför vara ett komplement till annan undervisning.
Under simuleringen får studenterna en så kallad push-back, en utmaning från de virtuella eleverna, på sådant de inte förstår. Om studenter inte förstår eller vet hur den ska bemöta den push-back den ställs inför kan de säga ”paus”.
– Pausen ger studenten möjlighet att diskutera med andra närvarande studenter i gruppen om hur de uppfattat situationen. Sedan kan studenten prova igen att hantera situationen.
Marcus Samuelsson ser en tydlig sidoeffekt i detta:
– När vi tränat att undervisa virtuellt på detta sätt har de också tränat på att ha en kollega med och vi säger att detta är nyttigt för att de ska bli hållbara som lärare. På det här sättet ser lärarstudenterna också lätt att de kan bli förändringsagenter när de är klara.
Resonemanget fortsätter kring att lärare många gånger känner sig ensamma och forskarna vill tydligt visa hur bra det är att släppa in en kollega och ”att lära tillsammans”.
Några av de virtuella eleverna, som hjälper studenterna att utveckla såväl handlingsberedskap som omdömesförmåga och hur de sedan ska möta eleverna. Det finns också en pausknapp för reflektion eller samtal. Foto: Crelle
– Vi vet att skolkulturen är olika samtidigt som vi också vet värdet av samverkan, vi skickar med att det inte är farligt att släppa in en kollega i sitt klassrum om man kör fast.
Simuleringen är skapad av amerikanska forskare och något anpassad för svenska förhållanden:
– Vi använder samma elever som amerikanerna, men jobbar med svenska scenarier, svenska uppmaningar och de virtuella eleverna pratar förstås svenska. Personlighetsdragen hos dem är generella och representerar elever som kan förekomma i alla klassrum. De behöver inte anpassas. Däremot behövdes det en didaktisk inramning, en koppling till svenska förhållanden och svensk skola och innehållet i kurser i lärarutbildningen här.
Linköpings universitet är ensamt i Europa med licens för simuleringen men det kommer bli fler, tror Marcus Samuelsson. Han och hans kollegor arbetar i dagsläget i samarbete med andra universitet i Sverige och Norge.
Marcus Samuelsson är också lärare i slöjd. När han började forska valde han att vara kvar i en del slöjdlärarnätverk och på det sättet dra sitt strå till stacken för att göra det möjligt för lärare i slöjd att bygga sin undervisning på vetenskaplig grund.
Han hade noterat att få slöjdlärare forskar men snart skulle det visa sig att deras erfarenhet kan vara guld värd. Vi kommer strax till detta.
Slöjdämnet är ”det eleverna oftast tycker är det roligaste ämnet”, vilket bekräftas av eleverna i tre nationella utvärderingar av slöjd i grundskolan, 1993, 2005 och 2015.
– Jag tror att det har att göra med organisationen av slöjdlektioner som kan matcha elevernas egna behov av vänskap och gemenskap och autonomi. Undervisningen i slöjd erbjuder också något annat än många andra skolämnen.
Marcus Samuelsson sammanfattar hur du förväntas hålla i taktpinnen i klassrummet. Visa:
Då blir du trovärdig.
Efter den så kallade slöjdbiennalen i Linköping 2016 bjöd han in slöjdlärare att beskriva sina utmaningar i en elektronisk enkät. De fick berätta om utmaningar och hur de hanterade dem. Det kunde handla dels om lektioners innehåll dels om sociala och emotionella svårigheter. Det var bitvis allvarliga situationer som beskrevs:
– Det handlade om aggressiva, hotfulla, elever eller destruktiva, som förstörde både verktyg, material eller kompisars arbeten.
Ytterligare en sak framkom i beskrivningarna; det som eleverna kunde uppfatta som roligt skapade ibland svårigheter för läraren. Som när eleverna arbetade tillsammans med något:
– Då blev det svårt för läraren att bedöma respektive elevs resultat.
När vi tränat att undervisa virtuellt har lärarstudenterna också tränat på att ha en kollega med och vi säger att detta är nyttigt för att de ska bli hållbara som lärare.
Slöjdlärarnas beskrivningar gjorde det möjligt att beskriva konkreta utmaningar som lärare i de flesta skolämnen kan känna igen sig i:
– Att hantera utmaningar tar energi, tid och skapar en fokusförskjutning.
Marcus Samuelsson sammanfattar med att en nyckel är att förstå att det handlar om hur man kombinerar lärarskapet, det vill säga kunskap om ett ämne, och ledarskapet, kunskap om interaktion och samspel mellan hur det kan genomföras i klassrummet, som hans egen handledare Kjell Granström beskrivit det.
– Dessa två sidor av läraryrket går inte att skilja åt.
Att som ledare föra samman och uttrycka detta kallar Marcus Samuelsson för trovärdighetssignalering. Alla ledare, inte bara lärare menar han, måste visa att de är engagerade, att de gillar att vara med dem som de leder och att de som ledare har en plan för det de tillsammans ska arbeta med.
– Det handlar om att du som ledare alltid, i alla sammanhang, behöver sända rätt signaler för att uppfattas som trovärdig, värd att lita på. Ledare förväntas inte bara hålla i taktpinnen i klassrummet, de förväntas också hålla takten i klassrummet som min kollega Joakim Samuelsson uttryckt det i projektet med de virtuella eleverna, säger Marcus Samuelsson.
Källa: Marcus Samuelsson
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.