Regeringens krav: Snabba på digitala nationella proven

Skolverket har tidigare bedömt att lärare behöver lära sig de digitala provverktygen innan det är dags för central rättning säger Anders Bohman. Anne Pihlo, Sveriges Lärare, menar att tid inte får gå före kvalitet.

Skolverket får i uppdrag att införa central rättning av de digitala nationella proven – tidigare än tänkt.
– Om det finns reella möjligheter att få detta på plats finns det ingenting som i praktiken hindrar, säger Anne Pihlo för Sveriges Lärare.

LÄS ÄVEN: Trendbrottet: Betygen sjunker i nästan alla ämnen

Digitala nationella prov och central rättning var en del i januariöverenskommelsen 2019 mellan S- och Mp-regeringen och de två samarbetspartierna C och L. Förhoppningen är att stävja betygsinflation och göra bedömningen mer likvärdig.

Både covid-19 och EU-bestämmelser har satt käppar i hjulet, och nu är tanken att den första omgången digitala prov ska rullas ut 2024.

Då vill regeringen se central rättning

Nu vill regeringen undersöka om det går att få central rättning på plats tidigare än 2027 för gymnasiet och 2029 för grundskolan, tidpunkter som Skolverket föreslagit.

Anders Boman, Skolverkets chef för nationella prov, har inte hunnit sätta sig in i uppdraget.

– Men tidigare har vi räknat med att det är en stor förändring i sig. Proven blir annorlunda, det är ett annorlunda medium och det fungerar efter andra principer. Lärarna behöver tid för att lära känna verktygen, säger Anders Boman.

Något som även Anne Pihlo, ordförande i den nationella skolformsföreningen Sveriges Lärare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, är inne på.

– Det viktigaste är att alla nödvändiga förutsättningar finns på plats i och med införande, så att det inte blir en tidsmässig aspekt som rår över en kvalitetsmässig, säger Anne Pihlo, Sveriges Lärare.

Hon pekar på fungerande digital miljö och tillräckligt lång tid för lärarna att få allt på plats lokalt.

– Samt inte minst möjlighet att rekrytera tillräckligt många legitimerade lärare som kan stå för bedömningen av proven, säger Anne Pihlo.

Skolverket: Krävs tusentals lärare

Skolverket räknar med att den centrala rättningen kräver tusentals lärare för att genomföra.

De delar som regeringen och skolminister Lotta Edholm (L) vill se centralt rättade i första steget är svenska, svenska som andra språk och engelska i årskurs 9 och på gymnasiet.

Innan mars 2024 ska Skolverket även utreda om central rättning i till exempel no och samhällsorienterade ämnen i årskurs nio ska införas.

LÄS ÄVEN: 

Skolverket tvekar om centralrättade nationella prov

Beskedet: Digitaliseringen av NP försenas kraftigt

Hård kritik mot statens jobb mot glädjebetygen