Skolverket tvekar om centralrättade nationella prov

Snart är papper och penna borta. I samband med att nationella proven blir digitala ska de också börja centralrättas. Men exakt hur det ska gå till ger Skolverket huvudbry. Foto: Getty Images
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Skolverket får förlängd tid till 15 februari nästa år i arbetet med att ta fram förslag om hur central rättning av nationella proven kan införas. En av knäckfrågorna är i vilken form de lärare som ska rätta proven kan anlitas så att de samtidigt har kvar en fot i undervisningen.

För att den centrala rättningen av de nationella proven ska få starkt stöd ute i skolorna behöver de lärare som utför rättningen vara fortsatt förankrade i undervisningen, menar Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket.

Anders Boman. Foto: Skolverket

– Om vi skulle alienera lärarkåren från bedömningen och hur den går till skulle vi göra oss en otjänst. Om inte lärarkåren känner att bedömningen görs av skickliga, legitimerade och yrkesverksamma kollegor kanske de inte skulle beakta den särskilt mycket, säger han.

Hur många lärare som behövs för arbetet och i vilken form de bör anlitas hör till de frågor som är mest avgörande när Skolverket utreder hur den centrala rättningen ska gå till. Det handlar i första hand om uppsatsdelarna i svenska och engelska, de delar av provet som är mest tidskrävande för lärarna.

Har fått förlängd utredningstid

Planen var att Skolverket skulle presentera sina förslag i mitten av december, men nu har regeringen gett grönt ljus för en förlängd utredningstid till 15 februari nästa år.

– Vi försöker hitta en modell där bedömningen inte frikopplas från skolorna. Men samtidigt behöver vi nå målet om större likvärdighet i bedömningen av proven och därmed också i betygsättningen, säger Anders Boman.

Ytterligare ett mål med att införa central rättning är att minska arbetsbördan för lärarna. Men Skolverket vill inte lyfta bort all bedömning från skolorna.

– Många skolor har hittat former för hur lärarna kan sitta ner tillsammans och utveckla sin bedömarkompentens. Sambedömningen fungerar som en välkommen kompetensutveckling.

Börjar digitaliseras 2024

Att central rättning ska införas slog regeringen, Centern och Liberalerna fast i januariavtalet 2019. I oktober förra året lämnade Skolverket övergripande förslag om hur en central bedömning av de nationella proven kan införas. Nu handlar arbetet om hur det ska gå till i praktiken. 

Skolverket ansvarar för digitaliseringen av de nationella proven, som efter förseningar kommer att införas från och med höstterminen 2024.

Ska Skolverket även ansvara för rättningen?

– Hur vi landar i den frågan är inte klart. Vi försöker hitta den mest lämpliga organisationen som också möjliggör att vi kan rekrytera de lärare som ska vara de här spetsbedömarna.

Kommer införandet av central rättning följa samma tidsplan som digitaliseringen av proven?

– I uppdraget står att den centrala rättningen ska införas i och med, eller i nära anslutning till digitaliseringen av de nationella proven. Vi ser att digitaliseringen gör det enklare att sätta en sådan här organisation på fötter, säger Anders Boman.

Här kan du tjuvtitta på nya provplattformen

LÄS ÄVEN

Digitala nationella prov försenas efter EU-dom

Digitala nationella prov senareläggs

Lärarförbundet säger nej till central rättning av nationella prov

Betygsexpert kritiserar utredning om nationella prov