Skolinspektionen: Rektorer med dålig koll kan leda till glädjebetyg

Skolinspektionen har granskat rektorernas arbete med betygsättning på 30 gymnasieskolor som utmärkt sig genom höga betyg och återkommande avvikelser mellan prov och kursbetyg. Myndigheten finner att rektorns arbete brister på samtliga de granskade skolorna.

Bland annat följer de inte upp avvikelser, de har ingen långsiktig plan för att synliggöra eventuella olikvärdiga mönster i betygsättningen och de nationella provens ställning görs inte tydlig.

Lärare behöver stöd

Robin Smith är språklärare på gymnasiet och förbundsstyrelseledamot i Sveriges Lärare, och han bekräftar att rektorn har en viktig – och svår – roll när det kommer till betygsättningen.

– Som lärare ska man vara autonom i sin betygsättning, men man behöver stöd. Rektor behöver avsätta tid för att organisera arbetet med sambedömning inom ämnen och av nationella prov, säger han.

Rapporten visar att de nationella proven har en viss dämpande effekt på betygsinflationen, men samtidigt finns det både lärare och rektorer i studien som är skeptiska till provens användbarhet och därför inte ”särskilt beaktar” elevernas provresultat vid betygssättningen.

Den sortens resonemang är något som Robin Smith känner igen.

– Det finns en diskussion inom skolan om hur man kan mäta kunskap, och de nationella provens värde. Rapporten svarar lite på den kritiken genom att säga att proven testar väsentliga delar av kursen, och att det är svårt att tänka sig att elevernas prestation i andra dela skulle skilja sig så kraftigt åt att det motiverar ett högre betyg, säger han.

”Vi måste våga prata om lärarnas ansvar”

Forskaren och betygsutredaren Jörgen Tholin vid Göteborgs universitet går i taket när han läser Skolinspektionens rapport och beskriver hur han ”blir mörkrädd”.

– Här har man skolor som byggt helt egna regler för betygsättning. Det är väldigt tydligt att de här rektorerna inte alls tar sitt ansvar, säger han.

Han kallar rapporten för en viktig pusselbit i att reda ut hur det nuvarande systemet för betygsättning fungerar – och inte fungerar. Men han menar att man inte kan nöja sig med att granska rektorerna.

Att lärare som är skeptiska till de nationella proven på eget bevåg väljer att bortse från dem, i strid med skollagen, är lika bekymmersamt.

– Rektorer har det övergripande ansvaret för betygsättningen, men man måste även titta på de lärare som gör så här. Var är deras arbetsmoral och yrkesstolthet? Det låter hårt att säga men vi måste våga tala om lärarnas ansvar, säger Jörgen Tholin.

I grunden menar han att vi inte kan ha ett system som är beroende av att en enskild individ ska se till att allting fungerar. För det kommer alltid finnas individer som inte gör ett bra jobb.

– Vi måste ha ett system som fungerar trots att det finns enstaka personer som är kass på sitt jobb. Även bra rektorer kan sjukskrivas eller byta jobb, men det ska ju inte innebära att betygsättningen på den skolan faller ihop.

– Vi måste titta på lärarnas ansvar, rektors ansvar, huvudmannens ansvar, myndigheternas ansvar, allt måste gås igenom, säger han.

”Dagens system ställer orimliga krav”

Robin Smith delar bilden av att dagens betygssystem skulle må bra av ett omtag.

Det vi kan säga med säkerhet är att det system vi har idag ställer enorma krav, orimliga krav, på lärare och skolledare, om visionen är en helt likvärdig betygssättning.

Även Helen Ängo vid Skolinspektionen konstaterar att systemet brister.

– Det finns flera indikationer på att det finns en väl generös betygssättning och en betygsinflation. Det finns också flera rapporter som visar att vi har stora likvärdighetsproblem på nationell nivå, med orättvisa mellan skolor. Så vi har stora problem, säger Helén Ängmo.

Skolminister Lotta Edholm (L) har aviserat en utredning som ska se över vilka förändringar som behövs för att stävja betygsinflation.

LÄS MER:

Maria Wiman: Vårt betygssystem är hittepå och allmänt slit och släng

Per Kornhall: Så gick betygssystemet från begripligt till skadligt

Ny undersökning: Varannan lärare vill avskaffa betyget F

Handelshögskolan vill rödflagga skolor som ger glädjebetyg