Avtalskampen – här är parternas viktigaste krav

Sveriges Lärares chefsförhandlare Mathias Åström och SKR:s chefsförhandlare Jeanette Hedberg. Foto: Filippa Ljung och Jesper Zerman

Mannen som ska få SKR att lyssna till lärarna vid förhandlingsbordet är Sveriges Lärares förhandlingschef Mathias Åström.
Hans bud är att facket sitter på lösningarna till SKR:s problem.

Mathias Åström pekar på att lärarbristen är ännu värre nu än för tre år sedan, och att det i slutändan drabbar SKR:s medlemmar, kommunerna.

– Det blir allt tydligare att kommuner ställs mot andra kommuner. Man hamnar i ett ekorrhjul där man rekryterar från varandra. När varje enskild kommun inte längre kan vara sin egen lyckas smed är det bäst att ta ansvar och göra upp med oss om nationella spelregler. Det är grunddevisen och bästa sättet att stödja både SKR:s och Sveriges Lärares medlemmar. , säger han.

Frågan de har för ögonen

På andra sidan förhandlingsbordet representeras SKR av Jeanette Hedberg, förhandlingschef. Hon menar att just kompetensförsörjningen är den viktigaste frågan för arbetsgivarna i årets förhandling.

– Det är svårt att rekrytera på hela arbets­marknaden. En fråga vi kommer ha för ögonen är hur vi ser till att både behålla och rekrytera medarbetare framöver, säger hon.

Trots det vill SKR fortsätta med sifferlösa avtal på lönesidan, något som facket utesluter, givet hur inflationen drabbade lärarnas löner förra året.

– Vi noterar fackets yrkande och det är något vi får ta i förhandlingarna. Vi behöver förhålla oss till märket och ta hänsyn till det besvärliga ekonomiska läget, säger Jeanette Hedberg.

Avtalet – Sveriges Lärares viktigaste krav

Sveriges Lärares chefsförhandlare: Mathias Åström.

Löner

  • Uppvärdera lärares löner i relation till andra jämförbara yrkesgrupper.
  • Ett golv för löneutveckling ska införas som minst motsvarar industrins märke för både 2023 och 2024.
  • Lönestrukturen ska premiera erfarenhet – lärare ska inte behöva byta jobb för att höja lönen.
  • Lönetillägg vid graviditetspenning ska införas och karensavdraget vid sjukfrånvaro ska bort.

Professionsutveckling

  • Välkomna och implementera professionsprogrammet.
  • Ge behöriga lärare konti­nuerlig och relevant fortbildning och kompetensutveckling.
  • Utveckla arbetsorganisationen så att lärares kompetens och erfarenhet används ändamålsenligt.

Arbetsmiljö

  • Reglera förskollärares och lärares tid till planering samt för- och efterarbete. Det krävs både för god undervisning och för balans i vardagen.
  • Åtgärda obalansen mellan krav och förutsättningar. En god arbetsmiljö ger bra kvalitet – därför behöver det systematiska arbetsmiljöarbetet i högre grad integreras i det systematiska kvalitetsarbetet.
  • Parternas gemensamma satsning på friskare arbetsplatser måste göra skillnad på varje arbetsplats, vilket arbetsgivarna har det yttersta ansvaret för.

Ett golv som minst garanterar löne­ökningar i nivå med märket för både 2023 och 2024 är nödvändigt, menar Mathias Åström.

– Det är inte okej att lärarkåren halkar efter lönemässigt på det sätt som skedde under förra året, säger han.

Finns det något scenario där Sveriges Lärare kan skriva på ett sifferlöst avtal?

– Nej.

Mathias Åström utstrålar beslutsamhet när han talar om förhandlingarna, samtidigt som han medger att det ekonomiska läget gör dem både svårare och viktigare än någonsin.

– Jag är självsäker i den meningen att vi vet vad som behöver göras. Exakt var SKR ställer sig får processen visa men vi vet vad vi vill åstadkomma.

Avtalet – SKR:s viktigaste krav

Arbetsgivarnas chefsförhandlare: Jeanette Hedberg.

Övergripande

  • Kommunernas ekonomi ska beaktas i samtliga frågor.
  • Avtalet ska leda till förbättrad effektivitet och produktivitet.
  • Avtalet ska leda till ökad måluppfyllelse i verksamheterna.

Löner

  • Inget golv för löneökningar eller bestämmelser om lägstalöner.

Anställningsvillkor

  • Problemet med kompetensförsörjning i kommunerna kan göra att centrala överenskommelser behöver bli mer normativa, om det bättre stöttar verksamheternas mål, effektivare resursanvändning och en god arbetsmiljö.

Arbetsgivare inom kommun, region, kommunalförbund, Sobona och folkhögskolor.

De tre första punkterna i SKR:s mål­dokument inför förhandlingarna gör gällande att ekonomin ska beaktas i samtliga frågor, att effektivitet och produktivitet ska förbättras och att måluppfyllelsen ska öka.

Det kan läsas som att man vill ha ut mer av sina anställda utan att nödvändigtvis betala för det. Stämmer det?

– Nej. Vi har ju ett väldigt utmanande läge. Det är hög inflation och en tuff ekonomi. Det behöver vi och facken ha med oss in i förhandlingarna. Vi behöver teckna avtal som både är bra för verksamheten och bra för medarbetarna, säger Jeanette Hedberg.

Fokus till kärnuppdraget

Jämte lönerna är reglering av för- och efterarbetstid kopplat till undervisningstid i skolan samt planeringstid i förskolan Sveriges Lärares viktigaste frågor i förhandlingen. Det ska återföra fokus till kärnuppdraget, undervisning i barn- och elevgrupp, och bort från den uppsjö av kringuppgifter som äter alltmer arbetstid.

– Tid som behövs för kvalitativ undervisning ska komma i första hand, vilket per definition inkluderar tid till för- och efterarbete. Allt annat kommer i andra hand. Men den ordningen har vi inte i dag, säger Mathias Åström.

Fackets krav på regleringar av arbetstid vill Jeanette Hedberg inte kommentera.

– Det kommer vi att diskutera i förhandlingarna, säger hon.

LÄS MER:

Åsa Fahlén: ”Lärare ska inte halka efter i lön”

Stor guide: Avtalsrörelsen – så funkar den

Åsa Fahlén: Hög tid för en nationell kraftsamling om skolans framtid