Stor guide: Avtalsrörelsen – så funkar den

Avtalsdelegationens 99 medlemmar träffas och diskuterar igenom kraven inför avtalsrörelsen. Bilden är från mötet 20 november vid Piperska Muren i Stockholm. Foto: Filippa Ljung

Bakom schablonbilden av avtalsrörelsen som ett hemligt rum där förhandlare tävlar i att sätta ner fötter och slå nävar i bord finns en mer komplicerad verklighet.
Långt innan parterna möts vid förhandlingsbordet börjar det fackliga arbetet med att mejsla fram vilka frågor som ska prioriteras.

Hösten 2023 valdes 99 medlemmar från hela landet till den kommunala avtalsdelegationen. Utifrån sina lokala erfarenheter och kunskaper om vad som är viktigt för medlemmarna i hemkommunen har de tillsammans med förbundsstyrelsen arbetat fram de yrkanden som ligger till grund för förhandlingen.

Fackets motpart SKR (Sveriges kommuner och regioner) har sina egna yrkanden och avtalsdelegationen är även delaktig i att ta emot och analysera dem.

De regelrätta förhandlingarna hanteras av fackets förhandlingschef och ombudsmän, under ledning av förbundsstyrelsen. Avtalsdelegationen är hela tiden involverad och kan rekommendera förbundsstyrelsen att antingen anta eller förkasta ett avtalsförslag. Beslutet ligger i slutändan på styrelsen.

Effekten kan variera

När ett nytt avtal skrivits under av de centrala parterna inleds nästa del i processen: Att implementera avtalet i praktiken. Det här arbetet görs av lokala förtroendevalda tillsammans med arbetsgivarna.

Konstruktionen med ett centralt avtal som implementeras separat i 290 olika kommuner gör att avtalets effekt för den enskilda medlemmen kan variera beroende på hur väl den lokala samverkan fungerar och hur hängiven den lokala arbetsgivaren i praktiken är att följa avtalets intentioner.

Kan varsla om konflikt

Det är också därför det ligger i SKR:s intresse att ha minimalt med tvingande språk och maximalt tolkningsutrymme i avtalet, medan Sveriges Lärare vill ha så tydliga skrivningar som möjligt.

Skulle parterna inte lyckas enas om ett avtal är steg ett att ta in medlare som försöker hitta gemensamma lösningar. Skulle det inte lyckas kan facket varsla om konflikt, exempelvis strejk. En konflikt kan endast träda i kraft när det gamla avtalet är uppsagt och har löpt ut, alltså efter 31 mars.

FEM DELEGATER OM UPPDRAGET:

Malin Jönsson

  • Yrkestitel: Förskollärare i Göteborg.
  • Facklig roll: Huvudskyddsombud/förhandlingsombud, styrelseledamot i lokalföreningen, kongressledamot.
  • Om uppdraget: ”Vi behöver få in reglering av gruppstorlekar och av planeringstid kopplat till undervisningstid. Så länge man inte har det tydligt i avtalet så styr budget allt.”

Emma Burman

  • Yrkestitel: Gymnasielärare i matematik, Skellefteå.
  • Facklig roll: Ledamot och kassör i Skellefteås lokalförening. Arbetsplatsombud, skyddsombud på den egna arbetsplatsen samt huvudskyddsombud och förhandlingsombud i kommunen.
  • Om uppdraget: ”Det känns både spännande och ansvarsfullt att ingå i avtalsdelegationen. Vårt arbete kommer att påverka medlemmarna direkt.”

David Gustafsson

  • Yrkestitel: Grundskollärare F–6 i Stockholm.
  • Facklig roll: Ordförande för Sveriges Lärare Stockholm och ordförande för nationella skolformsföreningen inom grundskolan.
  • Om uppdraget: ”Viktigast är att få igenom regleringar av planeringstid och gruppstorlekar. Vi behöver ett avtal som är mer förpliktigande så att det blir verkstad ute på enheterna.”

Ann-Marie Berglund

  • Yrkestitel: Förskollärare i Malmö.
  • Facklig roll: Förhandlingsombud i förskoleförvaltningen. Huvudskyddsombud. Styrelse­ledamot Malmö.
  • Om uppdraget: ”Det är viktigt att avtalsrörelsen byggs underifrån. Medlemmar ska känna att det är deras frågor som drivs.”

Johan Dunér

  • Yrkestitel: Gymnasielärare i engelska och dataämnen (programmering, webb, datorteknik, nätverk etc) i Strängnäs.
  • Facklig roll: Huvudskyddsombud, förhandlingsombud, styrelseledamot i lokala föreningen.
  • Om uppdraget: ”Det behövs mer bindande regler kring gruppstorlekar och ett rejält kliv vad gäller löner i det nya avtalet.”

Tidslinjen – från valet av avtalsdelegation till implementering av nytt avtal:

  • 1) Avtalsdelegationens 99 ledamöter väljs.
  • 2) Delegationen diskuterar frågor att driva.
  • 3) Yrkanden fastslås och växlas med motparten.
  • 4) Förhandlingarna inleds.

Här finns det två alternativa vägar ...

  • 5a) Parterna kommer överens.
  • 5b) Parterna kommer inte överens. Medlare kallas in, eventuellt stridsåtgärder.

... som leder till avslutningen:

  • 6) Avtalsförslag presenteras.
  • 7) Nytt avtal skrivs under.

LÄS MER: 

Avtalskampen – här är parternas viktigaste krav

Åsa Fahlén: ”Lärare ska inte halka efter i lön”