Källa: Sveriges Lärare.
Till startsidan
På Iggesunds skola har Sveriges Lärares skyddsombud Christina Nordén och biträdande rektor Ann-Christin Blückert varit med om hur arbetsmiljön gick från bullrig till behaglig.
Arbetsmiljö
Tre av fyra lärare besväras ofta av buller och höga ljud. Det visar nya siffror från Sveriges Lärare.
Men Iggesunds skola tog arkitekthjälp för en ny arbetsmiljö där lärarna slipper slåss med
rösten och offra hörseln.
– Man blir inte lika trött, säger Sveriges Lärares skyddsombud Christina Nordén.
Väggarna är snedställda och innehåller absorbenter, material som dämpar ljudet.
Träribbor hindrar ljudet från att studsa, känslan är att det faller nedåt, skapar en värld som är dov och lugn.
Tysta möbler och bord och stolar som är hjulförsedda för att minimera skrap och slammer bidrar till atmosfären.
På lågstadiet på Iggesunds skola slipper lärarna slåss mot byggnaden, i stället samverkar teknik, arkitektur och ljus för att stötta undervisningen.
– Det blir lugnare, man blir inte lika trött, och har inte ont i halsen för att stämbanden är ansträngda, säger Christina Nordén, Sveriges Lärares skyddsombud på Iggesunds skola.
Hon undervisar i första klass.
– När man jobbar med små barn så lever vi i suset ändå. Det är aldrig tyst, men det är lägre, säger hon.
I en färsk undersökning från Sveriges Lärare uppger 75 procent att de utsätts för störande ljud och buller ofta, varje dag eller flera dagar i veckan.
Källa: Sveriges Lärare.
Trots att buller är skadligt och trots att Arbetsmiljöverket har riktlinjer och föreskrifter och trots att arbetsgivarna har skyldighet att kontrollera, riskbedöma och vidta åtgärder.
För lärare i förskoleklass är andelen bullerstörda nästan nio av tio.
– Jag har jobbat här innan byggnationen, då var det ljud hela tiden. Hårda, stumma ljud med klang. Det var mycket sådant. Jämför jag med nu när jag öppnar dörren och kommer in så är det dämpat, i och med möbelbytet så hörs vibrationerna inte längre, säger Christina Nordén.
I dag är undervisningssalarna utrustade med ljudutjämningssystem.
Det sitter långsmala högtalare vid de digitala skärmarna på väggarna och lärarna bär mikrofon. På så vis slipper de höja rösten för att alla ska höra.
– Utjämningssystemet är jättebra, dels belastar vi inte rösten eftersom jag inte behöver höja den utan kan prata i vanlig samtalston, dels når jag ut till eleverna. Det tycker jag är helt fantastiskt, säger Christina Nordén.
Digitala skärmar finns på flera väggar i klassrummet, det finns inget fram eller bak.
Flexibla klassrum ger lärarna möjlighet att anpassa lokalen efter undervisningen, i stället för tvärtom.
Iggesunds skola deltar i ett projekt tillsammans med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Foto: Mats Andersson
Samma sak med ljuset. Iggesunds skola deltar i ett projekt tillsammans med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
– Till exempel tänder en knapp ljuset ovanför en grön rund matta, för att rikta elevernas uppmärksamhet mot mattan. Läraren behöver inte säga något utan eleverna samlas på gröna mattan för genomgång. Det finns en ljussättning för arbete vid bänkarna, en för när vi ska se på film. Det är klart att det blir lugnare när vi ger en riktning, och ljuset stärker lärmomenten, säger biträdande rektor Ann-Christin Blückert.
Tidigare kämpade lärare och rektorer på skolan med akustiken genom att hänga upp tjocka gardiner, sätta tassar på stolarna.
Åtgärder som bidrar lite men som inte gör något åt grundproblemet: lokaler som inte är anpassade för vad de används till i dag.
– Det går inte att jämföra med hur det är nu. Barn låter ju, men bullret försvinner in i väggarna och taket, säger Ann-Christin Blückert.
– Man funderar på om det är barn inne i lokalerna över huvud taget. Pågår det undervisning här? Och det gör det ju, lägger hon till.
Innan arkitekten Åsa Machado satte sig med ritningarna hade lärarna och rektor på skolan en genomgång av hur de vill arbeta.
– Vi jobbar kooperativt, med Singaporematte, team och inte enskilda lärare med sin klass. Det har varit så roligt att se hur vi beskrivit modern pedagogik och att lokalen ska finnas för alla elever. Så arkitekten har ritat det vi berättade – och gjort en byggnad av ritningarna, säger rektor Tina Fagerström.
Lärarna fick en testmiljö uppbyggd för att kunna ge sina åsikter kring möbler och utrustning.
– Som medarbetare har vi suttit med i processen ända från början. Vi gjorde ett test och delade av ett område i huset där vi prövade möbler, vi fick en ritning och kunde ge våra synpunkter. Sedan har vi fått vara med och tänka till om klassrummen och vilka behov vi har i undervisningen, säger Christina Nordén.
Lampan i det alternativa undervisningsrummet är av filt – och dämpar ljudet för personalen som sitter runt bordet. Foto: Mats Andersson
Skolan är delad i två hemvister, norra och södra, spegelvända syskon.
Varje hemvist innehåller undervisningsrum, grupprum samt ateljé för skapande och lektioner som kräver vatten.
Möblerna är flyttbara och i de inglasade grupprummen kan elever söka avskildhet, men ändå delta i undervisningen.
– Man får jobba så det passar elevgruppen och så att man hittar en bra balans. Ofta väljer eleverna från början hur de vill sitta och så sitter de där tills de är färdiga med uppgiften. Jag tycker att det är skönt, säger Christina Nordén.
För större genomgångar samlas eleverna i gradängen, med plats för 40 barn.
– Jag jobbar med matte och NO. För mattens del har jag genomgångar i gradängen och då har alla elever fokus framåt och det funkar otroligt bra. Jag ser om de blir intresserade av något eller om de inte förstår. Sedan blir det en naturlig förflyttning till klassrummet för eget arbete, säger Christina Nordén.
Eleverna får också välja om de vill sitta vid bordet eller på golvet.
– Vi anpassar möblerna mer, förr skulle allt se likadant ut, alla möbler vara likadana. Nu kan barnen sitta på golvet eller på banankuddar. Det är också en positiv förändring som hjälper till med lugnet. När barnen inte behöver sitta på en stol utan kan sitta på ett annat sätt så finns det möjligheter. Det är friare, säger Christina Nordén.
Ombyggnationen av de gamla skollokalerna stod färdig 2022.
Pengarna fanns avsatta sedan innan den ekonomiska kris som följde efter pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Näst på tur för en pedagogisk och arkitektonisk make-over står högstadiet. Men än finns inget startdatum fastställt.
Debatt Debatten om kognitionsvetenskap i skolan går vidare.
Debatt Den tioåriga grundskolan måste finansieras – ”riskerar bli en reform som stjälper”
Quiz 15 verklighetsnära situationer – från att hitta ditt första jobb till skolavslutningen.
Debatt Så arbetar läraren för social och emotionell kompetens
Debatt Hårda orden om kommunerna – vill förstatliga skolan
Debatt Läraren ser hur målstyrningen påverkar skolan och eleverna: ”Något skaver”
Debatt Kritiken: Skolan riskerar tappa bildningen under alla goda krav
Valdebatt Regeringens stora skolreformer riskerar att drabba fristående skolor extra hårt, om deras skolpeng blir lägre. Det skriver 30 rektorer i friskola: ”Vi kan inte trolla med knäna”.
Debatt Ny typ av stöd i skolan: "Anpassningar har en gräns”
Debatt Lågstadieläraren vill se fler speciallärare och färre elever i varje klass
Debatt ”Lösningen är inte att ställa olika professioner mot varandra”
Valet 2026 Almedalen: Politiker över blockgränserna när Sveriges Lärare kräver svar.
Debatt ”Dags att plocka upp pennan igen”
Debatt ”Kan vi inte ha läroplikt som i Finland?". Läs varför läraren svarar nej.
Debatt Debatten fortsätter: ”Har blivit nytt honnörsord”
Gymnasieskola Specialläraren Denice Sverla jublar över regeringens beslut: ”Halleluja”
Debatt Frågan om Vygotskij: ”Alltför enkel motsättning”
Debatt Så arbetade läraren med källkritik – tillsammans med Myndigheten för psykologiskt försvar.
Debatt ”Vinst och utdelningar kommer från skolpeng som var avsedd för undervisning”
Debatt Högstadieläraren: ”Nästan radikalt att sitta still med en bok”
Slutreplik Vlachos och Henrekson: ”Kritiken blandar samman två saker.”
Debatt ”Vi måste börja prata om välfärdens arbete”
Manifestation ”Allt detta vet politikerna. Ändå fortsätter nedskärningarna.”
Manifestation Lärarprofilen en av talarna under Sveriges Lärares manifestation.
Manifestation Hoppfulla lärare samlades på Sergels torg – men viss oro består: ”Resurser måste fram”.
Debatt Grundskolläraren: ”Skolan kan inte ensam kan bära ansvaret för utvecklingen.
Debatt Lärarstudenterna vill ha egna regleringar: ”Olika faser av yrkeslivet”
Debatt Han rensar bokhyllan – och funderar på en gammal klassiker i svensk skola
Replik Kritiken mot nya betygen: ”Vad ska de ägna sig åt?"
Valdebatt Centerpartiet Stockholm kräver mindre klasser och nivåindelning
Debatt Ulrica Björkblom Agah har samlat lärares vittnesmål om extra anpassningar.
Arbetsmiljö Ska inte bli möjligt för elever att anonymt kritisera sina lärare.
Arbetsmiljö Uppgivna lärare: ”Tyngsta skoldagarna på läsåret”.
Skolpolitik Bo Jansson: ”Räknar med att regeringens beslut blir i linje med förslagen.”
Debatt Niels Paarup-Petersen (C): ”Men glädjen grumlas.”
Ledarkrönika ”Nu återstår att lotsa reformen i hamn utan läckor och kursändringar.”
Skolpolitik Hon hoppas på regeringen och tydliga ramar för lärares tid
Skolpolitik Anna Olskog: ”Ser fram emot att regeringens förordning kommer på plats.”
Skolpolitik Riksdagen väntas ta beslut om det kritiserade betyget.
Skolpolitik Hyllade lärarkåren – men avgörande beslutet dröjer.
Debatt Hårda ord om lärarutbildningarna – riskerar öppna skolporten för ideologiska trender
Debatt Utredarna svarar om oron: "Upp till lärarna att avgöra”
Krönika ”Han letade pant för att skrapa ihop till en mössa.”
Debatt ”Med otillräcklig finansiering kan det bli ett stort svek mot Sveriges lärare och elever.”
Skolpolitik Skolverket får fortsatt ansvar för att kommunicera forskning till lärare
Skolpolitik Sammanhållen läroplan och undervisningsstrategier – nu ska lärarna få mer makt
Skolpolitik Slopade anpassningar och mer makt till läraren – nu ska nya stödet införas
Skolpolitik Hårdare tag mot stöket – redan i år.
Skolpolitik Mindre klasser och barngrupper i Liberalernas nya skolpolitik
Skolpolitik Sätter press på oppositionen: ”Lyssna på oss lärare”.