![](/contentassets/3e5fb3842ac14fd884a8f807e3740443/buller-diagram.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Källa: Sveriges Lärare.
På Iggesunds skola har Sveriges Lärares skyddsombud Christina Nordén och biträdande rektor Ann-Christin Blückert varit med om hur arbetsmiljön gick från bullrig till behaglig.
Arbetsmiljö
Tre av fyra lärare besväras ofta av buller och höga ljud. Det visar nya siffror från Sveriges Lärare.
Men Iggesunds skola tog arkitekthjälp för en ny arbetsmiljö där lärarna slipper slåss med
rösten och offra hörseln.
– Man blir inte lika trött, säger Sveriges Lärares skyddsombud Christina Nordén.
Väggarna är snedställda och innehåller absorbenter, material som dämpar ljudet.
Träribbor hindrar ljudet från att studsa, känslan är att det faller nedåt, skapar en värld som är dov och lugn.
Tysta möbler och bord och stolar som är hjulförsedda för att minimera skrap och slammer bidrar till atmosfären.
På lågstadiet på Iggesunds skola slipper lärarna slåss mot byggnaden, i stället samverkar teknik, arkitektur och ljus för att stötta undervisningen.
– Det blir lugnare, man blir inte lika trött, och har inte ont i halsen för att stämbanden är ansträngda, säger Christina Nordén, Sveriges Lärares skyddsombud på Iggesunds skola.
Hon undervisar i första klass.
– När man jobbar med små barn så lever vi i suset ändå. Det är aldrig tyst, men det är lägre, säger hon.
I en färsk undersökning från Sveriges Lärare uppger 75 procent att de utsätts för störande ljud och buller ofta, varje dag eller flera dagar i veckan.
Källa: Sveriges Lärare.
Trots att buller är skadligt och trots att Arbetsmiljöverket har riktlinjer och föreskrifter och trots att arbetsgivarna har skyldighet att kontrollera, riskbedöma och vidta åtgärder.
För lärare i förskoleklass är andelen bullerstörda nästan nio av tio.
– Jag har jobbat här innan byggnationen, då var det ljud hela tiden. Hårda, stumma ljud med klang. Det var mycket sådant. Jämför jag med nu när jag öppnar dörren och kommer in så är det dämpat, i och med möbelbytet så hörs vibrationerna inte längre, säger Christina Nordén.
I dag är undervisningssalarna utrustade med ljudutjämningssystem.
Det sitter långsmala högtalare vid de digitala skärmarna på väggarna och lärarna bär mikrofon. På så vis slipper de höja rösten för att alla ska höra.
– Utjämningssystemet är jättebra, dels belastar vi inte rösten eftersom jag inte behöver höja den utan kan prata i vanlig samtalston, dels når jag ut till eleverna. Det tycker jag är helt fantastiskt, säger Christina Nordén.
Digitala skärmar finns på flera väggar i klassrummet, det finns inget fram eller bak.
Flexibla klassrum ger lärarna möjlighet att anpassa lokalen efter undervisningen, i stället för tvärtom.
Iggesunds skola deltar i ett projekt tillsammans med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Foto: Mats Andersson
Samma sak med ljuset. Iggesunds skola deltar i ett projekt tillsammans med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
– Till exempel tänder en knapp ljuset ovanför en grön rund matta, för att rikta elevernas uppmärksamhet mot mattan. Läraren behöver inte säga något utan eleverna samlas på gröna mattan för genomgång. Det finns en ljussättning för arbete vid bänkarna, en för när vi ska se på film. Det är klart att det blir lugnare när vi ger en riktning, och ljuset stärker lärmomenten, säger biträdande rektor Ann-Christin Blückert.
Tidigare kämpade lärare och rektorer på skolan med akustiken genom att hänga upp tjocka gardiner, sätta tassar på stolarna.
Åtgärder som bidrar lite men som inte gör något åt grundproblemet: lokaler som inte är anpassade för vad de används till i dag.
– Det går inte att jämföra med hur det är nu. Barn låter ju, men bullret försvinner in i väggarna och taket, säger Ann-Christin Blückert.
– Man funderar på om det är barn inne i lokalerna över huvud taget. Pågår det undervisning här? Och det gör det ju, lägger hon till.
Innan arkitekten Åsa Machado satte sig med ritningarna hade lärarna och rektor på skolan en genomgång av hur de vill arbeta.
– Vi jobbar kooperativt, med Singaporematte, team och inte enskilda lärare med sin klass. Det har varit så roligt att se hur vi beskrivit modern pedagogik och att lokalen ska finnas för alla elever. Så arkitekten har ritat det vi berättade – och gjort en byggnad av ritningarna, säger rektor Tina Fagerström.
Lärarna fick en testmiljö uppbyggd för att kunna ge sina åsikter kring möbler och utrustning.
– Som medarbetare har vi suttit med i processen ända från början. Vi gjorde ett test och delade av ett område i huset där vi prövade möbler, vi fick en ritning och kunde ge våra synpunkter. Sedan har vi fått vara med och tänka till om klassrummen och vilka behov vi har i undervisningen, säger Christina Nordén.
Lampan i det alternativa undervisningsrummet är av filt – och dämpar ljudet för personalen som sitter runt bordet. Foto: Mats Andersson
Skolan är delad i två hemvister, norra och södra, spegelvända syskon.
Varje hemvist innehåller undervisningsrum, grupprum samt ateljé för skapande och lektioner som kräver vatten.
Möblerna är flyttbara och i de inglasade grupprummen kan elever söka avskildhet, men ändå delta i undervisningen.
– Man får jobba så det passar elevgruppen och så att man hittar en bra balans. Ofta väljer eleverna från början hur de vill sitta och så sitter de där tills de är färdiga med uppgiften. Jag tycker att det är skönt, säger Christina Nordén.
För större genomgångar samlas eleverna i gradängen, med plats för 40 barn.
– Jag jobbar med matte och NO. För mattens del har jag genomgångar i gradängen och då har alla elever fokus framåt och det funkar otroligt bra. Jag ser om de blir intresserade av något eller om de inte förstår. Sedan blir det en naturlig förflyttning till klassrummet för eget arbete, säger Christina Nordén.
Eleverna får också välja om de vill sitta vid bordet eller på golvet.
– Vi anpassar möblerna mer, förr skulle allt se likadant ut, alla möbler vara likadana. Nu kan barnen sitta på golvet eller på banankuddar. Det är också en positiv förändring som hjälper till med lugnet. När barnen inte behöver sitta på en stol utan kan sitta på ett annat sätt så finns det möjligheter. Det är friare, säger Christina Nordén.
Ombyggnationen av de gamla skollokalerna stod färdig 2022.
Pengarna fanns avsatta sedan innan den ekonomiska kris som följde efter pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Näst på tur för en pedagogisk och arkitektonisk make-over står högstadiet. Men än finns inget startdatum fastställt.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.