Källa: Sveriges Lärare.
Till startsidan
På Iggesunds skola har Sveriges Lärares skyddsombud Christina Nordén och biträdande rektor Ann-Christin Blückert varit med om hur arbetsmiljön gick från bullrig till behaglig.
Arbetsmiljö
Tre av fyra lärare besväras ofta av buller och höga ljud. Det visar nya siffror från Sveriges Lärare.
Men Iggesunds skola tog arkitekthjälp för en ny arbetsmiljö där lärarna slipper slåss med
rösten och offra hörseln.
– Man blir inte lika trött, säger Sveriges Lärares skyddsombud Christina Nordén.
Väggarna är snedställda och innehåller absorbenter, material som dämpar ljudet.
Träribbor hindrar ljudet från att studsa, känslan är att det faller nedåt, skapar en värld som är dov och lugn.
Tysta möbler och bord och stolar som är hjulförsedda för att minimera skrap och slammer bidrar till atmosfären.
På lågstadiet på Iggesunds skola slipper lärarna slåss mot byggnaden, i stället samverkar teknik, arkitektur och ljus för att stötta undervisningen.
– Det blir lugnare, man blir inte lika trött, och har inte ont i halsen för att stämbanden är ansträngda, säger Christina Nordén, Sveriges Lärares skyddsombud på Iggesunds skola.
Hon undervisar i första klass.
– När man jobbar med små barn så lever vi i suset ändå. Det är aldrig tyst, men det är lägre, säger hon.
I en färsk undersökning från Sveriges Lärare uppger 75 procent att de utsätts för störande ljud och buller ofta, varje dag eller flera dagar i veckan.
Källa: Sveriges Lärare.
Trots att buller är skadligt och trots att Arbetsmiljöverket har riktlinjer och föreskrifter och trots att arbetsgivarna har skyldighet att kontrollera, riskbedöma och vidta åtgärder.
För lärare i förskoleklass är andelen bullerstörda nästan nio av tio.
– Jag har jobbat här innan byggnationen, då var det ljud hela tiden. Hårda, stumma ljud med klang. Det var mycket sådant. Jämför jag med nu när jag öppnar dörren och kommer in så är det dämpat, i och med möbelbytet så hörs vibrationerna inte längre, säger Christina Nordén.
I dag är undervisningssalarna utrustade med ljudutjämningssystem.
Det sitter långsmala högtalare vid de digitala skärmarna på väggarna och lärarna bär mikrofon. På så vis slipper de höja rösten för att alla ska höra.
– Utjämningssystemet är jättebra, dels belastar vi inte rösten eftersom jag inte behöver höja den utan kan prata i vanlig samtalston, dels når jag ut till eleverna. Det tycker jag är helt fantastiskt, säger Christina Nordén.
Digitala skärmar finns på flera väggar i klassrummet, det finns inget fram eller bak.
Flexibla klassrum ger lärarna möjlighet att anpassa lokalen efter undervisningen, i stället för tvärtom.
Iggesunds skola deltar i ett projekt tillsammans med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Foto: Mats Andersson
Samma sak med ljuset. Iggesunds skola deltar i ett projekt tillsammans med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
– Till exempel tänder en knapp ljuset ovanför en grön rund matta, för att rikta elevernas uppmärksamhet mot mattan. Läraren behöver inte säga något utan eleverna samlas på gröna mattan för genomgång. Det finns en ljussättning för arbete vid bänkarna, en för när vi ska se på film. Det är klart att det blir lugnare när vi ger en riktning, och ljuset stärker lärmomenten, säger biträdande rektor Ann-Christin Blückert.
Tidigare kämpade lärare och rektorer på skolan med akustiken genom att hänga upp tjocka gardiner, sätta tassar på stolarna.
Åtgärder som bidrar lite men som inte gör något åt grundproblemet: lokaler som inte är anpassade för vad de används till i dag.
– Det går inte att jämföra med hur det är nu. Barn låter ju, men bullret försvinner in i väggarna och taket, säger Ann-Christin Blückert.
– Man funderar på om det är barn inne i lokalerna över huvud taget. Pågår det undervisning här? Och det gör det ju, lägger hon till.
Innan arkitekten Åsa Machado satte sig med ritningarna hade lärarna och rektor på skolan en genomgång av hur de vill arbeta.
– Vi jobbar kooperativt, med Singaporematte, team och inte enskilda lärare med sin klass. Det har varit så roligt att se hur vi beskrivit modern pedagogik och att lokalen ska finnas för alla elever. Så arkitekten har ritat det vi berättade – och gjort en byggnad av ritningarna, säger rektor Tina Fagerström.
Lärarna fick en testmiljö uppbyggd för att kunna ge sina åsikter kring möbler och utrustning.
– Som medarbetare har vi suttit med i processen ända från början. Vi gjorde ett test och delade av ett område i huset där vi prövade möbler, vi fick en ritning och kunde ge våra synpunkter. Sedan har vi fått vara med och tänka till om klassrummen och vilka behov vi har i undervisningen, säger Christina Nordén.
Lampan i det alternativa undervisningsrummet är av filt – och dämpar ljudet för personalen som sitter runt bordet. Foto: Mats Andersson
Skolan är delad i två hemvister, norra och södra, spegelvända syskon.
Varje hemvist innehåller undervisningsrum, grupprum samt ateljé för skapande och lektioner som kräver vatten.
Möblerna är flyttbara och i de inglasade grupprummen kan elever söka avskildhet, men ändå delta i undervisningen.
– Man får jobba så det passar elevgruppen och så att man hittar en bra balans. Ofta väljer eleverna från början hur de vill sitta och så sitter de där tills de är färdiga med uppgiften. Jag tycker att det är skönt, säger Christina Nordén.
För större genomgångar samlas eleverna i gradängen, med plats för 40 barn.
– Jag jobbar med matte och NO. För mattens del har jag genomgångar i gradängen och då har alla elever fokus framåt och det funkar otroligt bra. Jag ser om de blir intresserade av något eller om de inte förstår. Sedan blir det en naturlig förflyttning till klassrummet för eget arbete, säger Christina Nordén.
Eleverna får också välja om de vill sitta vid bordet eller på golvet.
– Vi anpassar möblerna mer, förr skulle allt se likadant ut, alla möbler vara likadana. Nu kan barnen sitta på golvet eller på banankuddar. Det är också en positiv förändring som hjälper till med lugnet. När barnen inte behöver sitta på en stol utan kan sitta på ett annat sätt så finns det möjligheter. Det är friare, säger Christina Nordén.
Ombyggnationen av de gamla skollokalerna stod färdig 2022.
Pengarna fanns avsatta sedan innan den ekonomiska kris som följde efter pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Näst på tur för en pedagogisk och arkitektonisk make-over står högstadiet. Men än finns inget startdatum fastställt.
Replik Christian Liljeros svarar på Academedias krav på mer inflytande över gymnasiet
Debatt Hon undrar hur våra politiker skulle klara de vanliga reglerna på skolgården
Debatt Ny speciallärarutbildning – hur ska uppdelningen se ut?
Debatt Professorns försvar för den nya läroplanen, ljudningen och avkodningen
Debatt Friskolejätten: ”Det är så vi stärker gymnasieskolan”
Debatt Liberalerna går till val på maxtak i förskolan: ”Nästa steg”
Debatt Simona Mohamssons (L) löfte: ”Vi sätter skolan först”
Debatt Niels Paarup-Petersen (C) förklarar varför han vill pausa regleringen av lärares tid
Debatt Replik: ”Lösningen är inte att avveckla valfriheten”
Debatt Setayesh Kormi Nouri ställer frågan: vad i skolan hindrar elever från att utvecklas?
Debatt ”Teori och praktik ska inte mötas först när studenten börjar arbeta”
Krönika Maria Wiman hoppas att skoldådskommisionen lägger tyngden på förebyggande och långsiktigt arbete.
Debatt Christian Liljeros svarar sina kollegor om de privata yrkesutbildningarna
Krönika Sex orosmoln med den nya lagen om lärarnas tid – men det finns en lösning.
Debatt Janna Milestad undrar hur den nya skolan kommer att landa i klassrummet
Debatt Ulrica Björkblom Agah uppmanar kollegorna att säga stopp till trender utan vetenskapligt stöd.
Debatt Arbetsgivarna håller emot. Centerpartiet vill pausa. Det handlar om reformen av lärares undervisningtid. ”Striden är långt ifrån över”, skriver Andreas Williamsson.
Debatt Thom Hunter och Hanna Garberg drar en röd linje mot arbetsgivarna om regleringsreformen
Skolattacken ”Det spelades upp mycket från den 4 februari”. ✓ Flera likheter med Risbergska.
Debatt Susanna Taskila kräver ett större samhällsansvar för eleverna som mår dåligt.
Skolattacken Dröjde timmar innan Aleksandra Dujso och eleverna fick lämna sina gömställen efter attacken.
Debatt Tre saker sticker ut bland länderna med högst Pisa-resultat
Debatt Studiebesöket i Tjeckien väckte frågor om svenska lärares arbetsliv
Skolattacken Olskog: ”Regeringen har lyssnat på oss i de här delarna”.
Ledarkrönika ”Skola, socialtjänst, polis och psykiatri måste kunna agera tätare tillsammans när allvarliga varningssignaler finns.”
Hot och våld 18-årig elev beväpnad med svärd gripen misstänkt för mord och mordförsök.
Debatt Centerpartiet: ”Arbetsmarknadens parter ska vara med och utforma detaljerna”.
Valet 2026 ”Behöver fundera över vems intressen man egentligen företräder.”
Debatt Replik: Kollegorna på Praktiska gymnasiet svarar på kritiken mot yrkesutbildningarna
Valet 2026 1 600 skolor har redan anmält sig till årets skolval.
Krönika ”Det här är en del av jobbet som jag glömmer varje år.”
Krönika ”En kärleksförklaring från ett bultande hjärta”
Jag är lärare ”Språk är ett sätt att förstå världen, och varandra”
Skolplikt Skolor, polis och socialtjänst jobbar för att alla barn ska återvända till skolan efter loven
Debatt Fyra förutsättningar för att skrota marknadsskolan – håller du med?
Debatt Vanliga missuppfattningen om elevinflytande – forskarna varnar för riskerna
Valet 2026 Gymnasieläraren Rickard Mohss: ”Lärare behöver rejälare löner och tydligare lönesteg”.
Valet 2026 Förskolläraren Sebastian Örgesvik: ”Politiken ska inte detaljstyra lärarna”
Valet 2026 Gymnasieläraren Torbjörn Brage Velander: ”Bristande likvärdighet är vår största utmaning”
Valet 2026 SO- och språkläraren: ”Ojämlikhet och segregation hör till våra största utmaningar”.
Valet 2026 Förskolläraren Charlotte Wannius Falk: ”Trygghet och studiero är jätteviktigt”.
Valet 2026 Specialläraren Cecilia Runesson: ”Fler elever måste klara grundskolan”.
Valet 2026 Yrkesläraren Marc Ersson: ”Lönerna behöver höjas”.
Valet 2026 SO-läraren Jessica Fryksten: ”Likvärdigheten måste öka i skolan”.
Debatt Hon kräver insatser mot tystnadskulturen
Debatt En chans att stoppa obehöriga från att undervisa, enligt Liberala kvinnor
Friskolor Sveriges Lärare fortsätter driva vinstförbud i skolan
Valdebatt Mp svarar på KD:s skolprogram: ”Märkliga prioriteringar”
Valdebatt Hon efterlyser förslag byggda på skolans faktiska förutsättningar.
Skolpolitik Riksdagen har beslutat att gå på regeringens linje för vinstutdelning för friskolor. ✓ Kritiken