Anläggaren Mattias von Steijern från Skanska förklarar gärna för barnen vad som händer när de bygger. Här bygger barnen sin egen förskola, inspirerade av den riktiga. Foto: Kristina Wirén
Till startsidan
Noak utforskar vattenpasset. Ali ska spika. Förskollärare Elin Hägglund vägleder barnen när de snickrar på förskolan. Foto: Kristina Wirén
Reportage Det byggs en ny förskola i Gärdslösa på Öland och barnen följer med stort intresse vad som händer. Pedagogerna ser ett lysande tillfälle att lära barn om byggprocesser.
I den lilla byn Gärdslösa på östra Öland tar en ny förskola form, alldeles intill den befintliga. Fler barn behöver förskoleplats och därför satsar kommunen på att bygga nytt. I dag inryms förskolan i moduler. Här finns 42 barn på tre avdelningar: Vinden, Solen och Havet. Barnen har fascinerat följt bygget från första spadtaget. Förskollärare Elin Hägglund märkte hur spännande barnen tyckte att det var när det kom grävmaskiner. Det ledde till ett pedagogiskt projekt där barnen fått en alldeles egen byggprocess.
– Det var med barnens intresse det började. En del kanske ser svårigheterna i att ha en byggarbetsplats precis utanför, men här kan man verkligen se möjligheterna och ta vara på barnens lärande och få in bygget i pedagogiken. Det har blivit så bra med byggkillarna, som också tycker det är roligt, säger Elin Hägglund, som även är arbetslagsledare.
Tillsammans med några barn visar hon ett projekt som pågår utomhus.
– Vi bygger en förskola, berättar förskolebarnet Ali och pekar på ett byggbord med en gjuten betongplatta.
Det är en ”miniförskola” som ska likna den riktiga. Ett annat barn, Noak, studerar ett vattenpass. Elin Hägglund förklarar för honom hur det fungerar. Här får barnen lära sig att använda tumstock, vattenpass, hammare och spik. Byggare från Skanska har hjälpt dem att blanda betong och anlägga grunden.
– Byggnadsarbetarna är barnens hjältar, för att de är starka och kör maskiner, berättar Elin Hägglund.
Två byggare dyker upp bakom staketet som omger byggarbetsplatsen. Det är kända ansikten för barnen.
– Jag har hjälpt till med gjutning och isolering. Det var roligt. Barnen hade tusen frågor. Man kan hoppas att de blir anläggare när de blir stora, säger Mattias von Steijern.
Anläggaren Mattias von Steijern från Skanska förklarar gärna för barnen vad som händer när de bygger. Här bygger barnen sin egen förskola, inspirerade av den riktiga. Foto: Kristina Wirén
När barnen gör saker med händerna kan det vara enklare att lära sig även om svårare byggtekniska detaljer.
– Att få arbeta praktiskt gör det enklare för barn att förstå vad till exempel betong är, säger Elin Hägglund.
Inne i ateljén på den gamla förskolan sker en annan byggprocess, där barnen också bygger en förskola i mindre modell. Denna har väggar i papp och här är det lim i stället för spikar i väggarna.
Barnen har också gjort egna planritningar. En pool på taket, en luftballong och giraffer på gården är några önskemål.
– Det här är min planritning. Det är hamburgare varje dag på förskolan, berättar Astrid, ett av barnen.
”Nu ska gubbarna få åka grävskopa”, säger Astrid som tillsammans med Leah och Saga ser till att det händer grejer på bygget. Foto: Kristina Wirén
Förskollärarna Jenny Limér och Elin Hägglund är drivande i projektet, men de bjuder även in andra pedagoger.
– Nyckeln är att man har drivet själv och tycker det är kul, för man sänder ut det i sitt kroppsspråk och hur man pratar om det till barnen, säger Jenny Limér.
Kollegan och förskolläraren Karin Krusell har också börjat arbeta med barnen kring bygget.
– Det är så här jag vill jobba. Att utgå från barnen, vad de är intresserade av, men också att leda dem i olika projekt. Det är att ge och ta. Vi kan få dem intresserade av nästan vad som helst, bara genom att vara engagerade. Just nu har vi fått ett tema serverat på silverfat och det vore dumt att inte ta vara på det, säger hon.
Barnens intresse har de jobbat vidare med. De yngre kan ha lättare att prova momenten ute, som att såga och spika.
– Minibygget inomhus fångades upp av barnen på äldrebarnsavdelningen, så det blev naturligt med ett projekt där. Vi har fördjupat oss kring byggkonstruktioner, planritningar, former. Hur olika ledningar grävs ner och varför. Hur fungerar avlopp och hur får vi in elektricitet i förskolan? Många funderingar och spekulationer har kommit fram, säger Jenny Limér.
Förutom praktiska moment som att snickra, måla eller limma lär sig barnen matematik och språk när de mäter och ritar, när de får ta till sig nya begrepp och ord.
– Det är också kommunikation och samspel, för de jobbar tillsammans och hela tiden i olika grupper, säger Jenny Limér.
Det händer att barnen ställer frågor över staketet till anläggarna. Eftersom utegården har blivit mindre när bygget brett ut sig blir det fler utflykter än annars. Bland annat har de gått på upptäcktsfärd i byn för att studera olika tak och deras material.
Pedagogerna vill väcka barnens nyfikenhet. Barnen får testa sig fram när de bygger.
– Man ser lyckan hos barnen när de lyckas med något som de först inte trodde gick att lösa, säger Jenny Limér.
Jenny Limér och Elin Hägglund är nyfikna på hur det ser ut när de får en rundvandring i den nya förskolan. Foto: Kristina Wirén
Från fönstren i ateljén ser de när det händer något nytt och hur den nya förskolan växer fram. Ofta leder det till många frågor.
– Jag har alltid med mig papper och penna för att skriva upp frågor, säger Jenny Limér och klappar på en magväska där hon har sitt anteckningsblock.
Visst kan det vara stökigt att vara granne med en byggarbetsplats, men byggarna försöker undvika ljudliga arbeten när barnen vilar.
– Vi trodde nog att det skulle vara jobbigare, men vi har ett bra samarbete och har hela tiden en dialog med byggarna, säger Elin Hägglund.
Skolan förväntas vara klar till höstterminen 2023. Det blir en större och modernare förskola. Det är också en miljömedveten skola, med en solcellsanläggning på taket. Även parkeringen byggs om, för att det ska bli lättare med hämtning och lämning.
Vi får en rundvandring i den nya byggnaden. Arbetet pågår, men väggar är resta och fönster är på plats. Det är stora och luftiga rum. Tjocka väggar och tak ska skapa bra ljudmiljöer.
– Det finns invändiga fönsterpartier för att ge pedagogerna bra översikt och det ger även ljusinsläpp, berättar Ted Lidskjalf, som är arbetsledare på Skanska.
Det är små barn och pensionärer som brukar tycka att det är kul med byggen. Resten har sällan tid att stå och titta på
I byggnaden finns design som är anpassad till barn. Det är detaljer som låga öppningar där barn kan krypa in i olika utrymmen, låga platser där barn kan sitta och tvättställ i lägre höjd.
– Barnen är väldigt intresserade av bygget. Vi hade lyftkranar här när vi reste huset. Då stod de hela tiden vid stängslet och tittade på. Det är små barn och pensionärer som brukar tycka att det är kul med byggen. Resten har sällan tid att stå och titta på, säger Ted Lidskjalf.
LÄS ÄVEN
Mis lådor väcker barnens matteintresse
Debatt: Bedömning behövs för en likvärdig förskola
Stenkula: När ska jag hinna förbereda alla utvecklingssamtal?
Dilemmat Studenten: ”Hur ska jag förhålla mig till allt otäckt som kan hända?”
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Podcast Hur skapar vi hopp i en samtid präglad av klimatkris, krig och orättvisor? Det pratar lärarna i förskolan Sandra Hollstedt och Eva Lindström om i senaste avsnittet av podden.
Fokus Kvinnan bakom Förskoleupproret: ”Jag känner mig mer hoppfull när jag gör något”
Fokus ”Det är viktigt att synliggöra hela cykeln”
Debatt En trygg profession i förskolan kan lyssna på kritik, värdera den och sedan välja att antingen ändra något eller stå fast vid sitt beslut med sakliga argument, skriver Linda Wångdahl, bebyggelseantikvarie och förälder.
Vår metod Mätningarna har lett till konkreta förbättringar av arbetsmiljön.
Förskola Föräldrar får dokumentation som de inte läser – medan rektorer inte får den dokumentation som de efterfrågar. Det visar en ny rapport av forskaren Christian Eidevald.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om relationen till barnens vårdnadshavare. Hur påverkar förhållandet till föräldrar vårt arbete med barnen, kan vi ha en privat relation med föräldrarna och samtidigt vara professionella – och hur personliga får vi vara?
Lärarutbildning Pedagogikforskarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg befarar att musiken i förskolan utarmas då ämnet krympt i lärarutbildningen.
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Skolpolitik Vi är i stort sett nöjda med övergångsreglerna, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Varje vår är det samma sak. Förskolebarnen ger sig ut och plockar skräp. Vet ni, det är bland det värsta jag vet, skriver Eva Lindström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.