Förskolläraren Mi Nilssons metod gör matematiken greppbar. Foto: Oskar Omne
Mis lådor väcker barnens matteintresse
Matematikundervisningen sker ofta utomhus, och bara med få barn åt gången. Foto: Oskar Omne
Förskolan Med hjälp av portabla matematiklådor har barnen på förskolan Chrysoliten i Nacka fått ett sug efter att lära sig mer om sådant som vikt, mängd, storlek, geometri och mönster – och undervisningen sker till stor del utomhus.
Förskolebarn liggande ute på marken i en jättelång rad kan väcka förundran. Men det var precis så det såg ut den där dagen när barnen på förskolan Chrysoliten i Saltsjö-Boo skulle ta reda på hur lång en av världens längsta dinosaurier egentligen var. Barnen blev rejält fascinerade över längden, och lika fascinerande tyckte de att det var när de på fotbollsplanen mätte upp hur långt en känguru kan hoppa jämfört med en groda samt sedan själva fick prova att ta sats och hoppa.
Att på ett lekfullt sätt undervisa i matematik sker med hjälp av de portabla matematiklådor som förskolläraren Mi Nilsson skapade för drygt ett år sedan. Sex olika lådor fyllda med matematiska uppdrag och berättelser. Där finns bland annat decilitermått, kartor, måttband, hinkar, timglas, kritor, termomet-rar, kortlekar, olika stora stenar, snäckor, bild- och uppdragskort, matematiklekar samt matematiksagor – allt beroende på vilket matematikområde respektive låda handlar om.
– Skolverket har visat att matematikundervisning ofta stannar vid siffror, tal och räkning. Men med matematiklådorna vill jag visa bredden, det finns ju så många andra områden som exempelvis mönster, sortering och klassificering, geometri, vikt, volym, statistik, samt tids- och rumsförståelse, säger Mi Nilsson.
”De får själva sätta ord på processen”
Skolverkets lägesbedömning 2020 pekade också på att några av läroplansmålen inte synliggjordes i undervisningen i förskolorna.
– Matematiken var ett av dessa mål och jag tänker att vi kanske behöver utmana oss mer på det området.
Undervisningen sker i regel en gång i veckan. Det finns en matematikstation per gård, två för de äldre barnen och en för de yngre.
– Jag har undervisning för tre, fyra barn åt gången. När de är klara kommer nästa gäng, men en av dem får stanna kvar och förklara för de nya vad det hela handlar om. Då blir det en annan typ av lärande och delaktighet, genom att de själva får sätta ord på processen lär de sig bättre, ett slags metakognition, säger hon.
”Nu efterfrågar de ofta matematik”
Matematiklådorna har redan gett gott resultat. Mi berättar att det har skapats en helt annan inställning till matematik bland barnen.
– Nu efterfrågar de ofta matematik även på andra tider än vid den planerade undervisningen. De har ett sug efter att lära sig mer, säger hon.
För att sprida upplägget med matematiklådorna har Mi Nilsson haft en föreläsning för pedagogerna i enheten. Hon har även varit på förskolor i närheten och visat hur ett undervisningstillfälle kan se ut. Lådorna har dessutom använts i pedagogiska forum.
– Ja, som inspiration och förslag till de andra, och det här har stärkt det kollegiala utbytet hos oss. Visst, att göra lådorna kräver resurser. Men varje avdelning kan göra något, kanske ett matematikområde var, tipsar hon.
