![](/contentassets/7cf442e7eaf944c19bcfd82e7ebecbbb/mi_nilsson_foto_oskar_omne003.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Förskolläraren Mi Nilssons metod gör matematiken greppbar. Foto: Oskar Omne
Matematikundervisningen sker ofta utomhus, och bara med få barn åt gången. Foto: Oskar Omne
Förskolan Med hjälp av portabla matematiklådor har barnen på förskolan Chrysoliten i Nacka fått ett sug efter att lära sig mer om sådant som vikt, mängd, storlek, geometri och mönster – och undervisningen sker till stor del utomhus.
Förskolebarn liggande ute på marken i en jättelång rad kan väcka förundran. Men det var precis så det såg ut den där dagen när barnen på förskolan Chrysoliten i Saltsjö-Boo skulle ta reda på hur lång en av världens längsta dinosaurier egentligen var. Barnen blev rejält fascinerade över längden, och lika fascinerande tyckte de att det var när de på fotbollsplanen mätte upp hur långt en känguru kan hoppa jämfört med en groda samt sedan själva fick prova att ta sats och hoppa.
Att på ett lekfullt sätt undervisa i matematik sker med hjälp av de portabla matematiklådor som förskolläraren Mi Nilsson skapade för drygt ett år sedan. Sex olika lådor fyllda med matematiska uppdrag och berättelser. Där finns bland annat decilitermått, kartor, måttband, hinkar, timglas, kritor, termomet-rar, kortlekar, olika stora stenar, snäckor, bild- och uppdragskort, matematiklekar samt matematiksagor – allt beroende på vilket matematikområde respektive låda handlar om.
– Skolverket har visat att matematikundervisning ofta stannar vid siffror, tal och räkning. Men med matematiklådorna vill jag visa bredden, det finns ju så många andra områden som exempelvis mönster, sortering och klassificering, geometri, vikt, volym, statistik, samt tids- och rumsförståelse, säger Mi Nilsson.
Skolverkets lägesbedömning 2020 pekade också på att några av läroplansmålen inte synliggjordes i undervisningen i förskolorna.
– Matematiken var ett av dessa mål och jag tänker att vi kanske behöver utmana oss mer på det området.
Undervisningen sker i regel en gång i veckan. Det finns en matematikstation per gård, två för de äldre barnen och en för de yngre.
– Jag har undervisning för tre, fyra barn åt gången. När de är klara kommer nästa gäng, men en av dem får stanna kvar och förklara för de nya vad det hela handlar om. Då blir det en annan typ av lärande och delaktighet, genom att de själva får sätta ord på processen lär de sig bättre, ett slags metakognition, säger hon.
Matematiklådorna har redan gett gott resultat. Mi berättar att det har skapats en helt annan inställning till matematik bland barnen.
– Nu efterfrågar de ofta matematik även på andra tider än vid den planerade undervisningen. De har ett sug efter att lära sig mer, säger hon.
För att sprida upplägget med matematiklådorna har Mi Nilsson haft en föreläsning för pedagogerna i enheten. Hon har även varit på förskolor i närheten och visat hur ett undervisningstillfälle kan se ut. Lådorna har dessutom använts i pedagogiska forum.
– Ja, som inspiration och förslag till de andra, och det här har stärkt det kollegiala utbytet hos oss. Visst, att göra lådorna kräver resurser. Men varje avdelning kan göra något, kanske ett matematikområde var, tipsar hon.
Ålder: 49 år.
Bor: I Nacka.
Gör: Förskollärare sedan juni 2016.
Bäst med yrket: Det finns så mycket plats för nyfikenhet och kreativitet.Att se lärandet växa fram och få vara med när barnen går in i en aktivitet med hull och hår är härligt.
Förskolläraren Mi Nilssons metod gör matematiken greppbar. Foto: Oskar Omne
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om arbetet under semestertider.
Så gör vi – Sång ger sådan glädje och betyder också jättemycket för språkinlärningen, säger förskolläraren Petra Körner.
Podcast Är det okej att pussa och krama barnen – och hur avlägsnar vi barn som bråkar utan att göra fysiska övertramp?
Dilemmat Den här gången handlar dilemmat om yrkestitlar i förskolan.
Krönika På förskolor i Göteborg har de flera gånger testat sex timmars arbetsdag. Är det inte dags för hela landet snart? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Forskning Den digitala boktjänsten Polyglutt används inte alltid som tänkt i förskolorna, visar en studie av forskaren Malin Nilsen.
Överlämning Förskollärare tipsar om olika sätt fira av barnen som slutar förskolan.
Kompetensutveckling Närmare 50 förskollärare, lärare, barnskötare och chefer i Nynäshamn åkte tåg i 48 timmar till Reggio Emilia.
Reportage På Språkförskolan Bamse, för barn med grav språkstörning, har förskolläraren Maja Eriksson och logopoden Jim Gustafsson två huvudsakliga mål i undervisningen.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om verksamheten vi bedriver utanför förskolans grindar.
Krönika Jag har ägnat en del tid senaste dagarna åt att läsa olika trådar i diskussionsforum på nätet. Det som diskuteras allra mest just nu upplever jag är solkräm. Alltså, solkräm, skriver Eva Lindström.
Aktuellt Förskolans dag är dagen då förskollärarna och barnen tar chansen att berätta för alla andra om vad de gör. Åsa Fahlén, förbundsordförande i Sveriges Lärare, besökte förskolan Bredäng Alle 46 inför firandet.
Arbetsmiljö ”Slå fast maxgränser för barngruppernas storlek och en minimibemanning i förskolan”.
Överlämning Förskolorna i Burlöv har en tydlig struktur för vem som gör vad, hur och när vid överlämningen – och får även återkoppling från skolan om hur det går för barnen.
Överlämning Vad får man egentligen berätta om vid överlämningen? Lagarna som styr kommunala och privata förskolor är olika.
Överlämning Överlämningar fungerar inte alltid som det är tänkt, och få verkar helt nöjda. Förskollärare vittnar om att skolan inte visar något intresse, samtidigt klagar förskoleklasslärare på att informationen de får är alltför knapphändig.
Överlämning Femåringarna på förskolan Lindängen i Skara håller till i en egen lokal – i Varnhemsskolan.
Överlämning På förskolan Trollsländan i Helsingborg får de kommande förskoleklassbarnen en extra pampig avslutning.
Krönika Att börja skolan innebär status, men hur det sedan blir i skolan har barnen väldigt lite inflytande över, skriver redaktören Sara Djurberg.
Gästkrönika Fram till dess att vi står enade, tusentals tillsammans och skrålar, gör gemensamt motstånd genom att höja våra röster, så är vi inget hot, ingen kraft att räkna med, ingen professionell storm att behöva förhålla sig till.
Podcast Man måste våga stå på barnens sida, säger Eva Lindström i senaste avsnittet av Förskolan, som handlar om särskilt stöd.
Krönika När jag väl sätter mig där med varje förälder, en och en, och vet att vi kommer att prata om det käraste de har, det är en av de mest stimulerande bitarna av mitt jobb, skriver Erik Stenkula.
Forskning Professor Alison Clark vill se ett långsammare tempo och mer tid i förskolan.
Podcast Fredrik, Eva och Ellinor pratar om utvecklingssamtal i nya avsnittet av podden.
Dilemmat Vad kan man göra när rektorn umgås privat med kollegorna?
Fråga facket Förskolläraren oroar sig över sin egen hörsel – skyddsombudet svarar.
Tipset Tänk dig att varje dag ha tillgång till ett rum för återhämtning och taktil stimulans. Precis så har Nyckelpigans alla 1–5-åringar det.
Vi lärare debatt Vi anser att pyssel som begrepp är exkluderande dagisretorik som inte hör hemma inom förskolans ram, skriver lärarutbildarna Ulrika Tobieson och Birgitta Adolfson.
Panelen Vi frågade tre förskollärare om deras rutiner för vilan. Och, handen på hjärtat, händer det att du somnar?
Fackböcker För barn är digitala tjänster och verktyg lika verkliga som böcker, färger, sand och vattenpölar, säger förskolläraren Marie Eriksson.
Forskning När föräldrar ur samma samhällsskikt gör samma val för sina barn bidrar det till att segregationen börjar redan i förskolan.
Pedagogiska tips Hur kan barn få vara delaktiga samtidigt som man tillvaratar deras intresse för byggande? Förskolan Kristallen i Helsingborg har svaret, där byggde femåringarna en egen rutschkana på gården – och konstruerandet fortsätter.
Krönika Häng med nu, även om det är svårt att tro det: Det är vi, det är vi, som bestämmer om ett barn är friskt nog för att vara i förskolan. Du och jag, och alla våra kollegor som arbetar i förskolan, skriver förskolläraren Eva Lindström om Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer.
Krönika Första gången jag träffade det här barnet stod hon bakom sin mammas ben, hon sa inte så mycket, tittade ner på marken under sina fötter, skriver förskolläraren Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om svåra frågor. Hur svarar vi barnen när de ställer stora frågor med komplicerade svar?
Reportage Förskolläraren Sara Agnés masterexamen och dokumentära dikter är en uppgörelse med den managementstyrda förskolan.
Vi lärare debatt Vad sker med likvärdigheten om vi avlägsnar kravet på att utveckla adekvat digital kompetens hos våra barn i förskolan? skriver förskolläraren Fredrik Söderlund om Skolverkets förslag på ändringar i förskolans läroplan.
Vi lärare debatt ”Riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser.”
Motoriklarmet Utbildningarna måste säkerställa att de blivande lärarna får kunskap om rörelse, lek och lärande. Det menar Suzanne Lundvall, ordförande Svenska Gymnastikförbundet och forskare i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Krönika Låt oss hoppas att larmen leder till att praktiska kunskaper och rörelseundervisning får upprättelse, utan att förskollärarna för den skull måste kasta ut de digitala verktygen ur undervisningen, skriver redaktören Sara Djurberg.
Podcast I senaste avsnittet svarar Fredrik Kahn, Ellinor Lange och Eva Lindström på frågor från poddens lyssnare.
Motoriklarmet Det är si och så med många barns finmotoriska förmåga, har förskolläraren Malin Boström, på Karlagatans förskola i Göteborg, märkt.
Motoriklarmet Väl utvecklade sinnen och motorik är grunden för all inlärning. Därför är det av största vikt att barn får rätt förutsättningar att öva – både inne och ute.
Motoriklarmet En undersökning av 100 förskolor i Uppsala kommun visade att bara var tionde hade ett ordentligt upplägg på enhetsnivå för barnens fysiska aktivitet.
Motoriklarmet För barnen på förskolan Villa Ekbacken i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är motorikövningar ett dagligt inslag.
Motoriklarmet Ju tidigare ett barn utvecklar sin finmotorik, desto lättare har hen att lära sig andra saker, konstaterar professorn och tidigare handkirurgen Göran Lundborg.
Motoriklarmet Barnen har svårt att gå i skogen, klättra och hålla pennan rätt. Sex av tio förskollärare ser en försämring av barns motorik de senaste åren.
Krönika När ska det bli ett erkänt faktum i vårt samhälle att det är otroligt svårt att arbeta med människor, både barn och vuxna? undrar förskolläraren Eva Lindström som reagerar mot förslaget att ta bort behörighetskraven till gymnasiets yrkesprogram.
Orosanmälan Förskolepersonal är dålig på att upptäcka barn som lever med hedersförtryck, visade nyligen en granskning från Malmö. Haninge hade samma problem – tills en personalutbildning ledde till att antalet orosanmälningar fördubblades.
Krönika När alla utvecklingssamtal är genomförda, kvalitetsrapporten ivägskickad och grynen via förskoleklassen klivit in i skolans värld – vad ska vi då göra med alla ord vi vägt på guldvåg? skriver förskolläraren Erik Stenkula.