Så lockar choklad fram lusten hos elever

Geografiläraren Anna Pettersson använder choklad för att få igång eleverna. Foto: Emelie Asplund
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Choklad vi köper i Sverige kan kosta hur lite som helst – trots att både klimatet och kakaobönder riskerar att betala ett högt pris för att den ska hamna här. Ett faktum geografiläraren Anna Pettersson använder i sin undervisning.

Varför använder du dig av choklad i geografiunder­visningen?

– Vad jag än jobbar med vill jag att eleverna använder alla sinnen, inte bara läsa och skriva. Med den här uppgiften kommer man nära elevernas vardag – alla äter choklad. Det blir konkret. Det går att göra uppgiften hur bred som helst. Man kan prata om den långa processen från böna till kakao och sedan chokladkaka, om transporten givetvis, om varför klimatet gör att det inte går att odla kakao här.

Hur fick du idén?

– Det finns mycket material om bananer och kaffe hos till exempel Fairtrade. Men choklad ligger lite närmare de flesta elever och odling av kakao sker under likande förhållanden, så därför känns det som ett aktuellt ämne.

Anna Pettersson

Ålder: 51 år.
Bor: Sexdrega utanför Borås.
Gör: Arbetar för tillfället med vuxna i ett ESF-projekt, men har en bakgrund som grundskollärare i SO och svenska. Filosofie licentiat i geografi.
Bäst med geografi: ”Det är ett otroligt brett ämne som rymmer mycket och gör det lätt att ta in verkligheten i klassrummet.”
Egna relationen till choklad: ”Det är väldigt gott! Jag försöker att begränsa det lite, men i dag finns det många alternativ som är både Krav- och Fairtrademärkta.”

Hur brukar de reagera?

– Ofta blir det en aha-upplevelse. De har inte tänkt på var alla våra matvaror kommer ifrån. Det är inget de reflekterar över i vardagen. Men eleverna har ofta lätt att sätta sig in i andras situation – som hur det är att vara ett barn som jobbar på en kakaoodling i stället för att gå i skolan.

Hur gör du för att undvika att ge eleverna skuldkänslor?

– Det är jättesvårt. En del barn har klimatångest och jag vill inte göra det värre. Det är viktigt att som lärare inte vara tvärsäker och ha alla svar, utan våga lyfta diskussionen. Det handlar i första hand om medvetenhet: känner du till fakta kan du göra ett informerat val. Jag tror på att visa eleverna hur de kan påverka. 

LÄS MER: Murar i Skåne – het konflikt för geografin

Annas tips – så kan du göra

  1. Visualisera hur liten del av jordens yta som består av odlingsbar mark. Prata om vilka grödor som odlas var och varför.
  2. Gå till affären och granska chokladutbudet. Hur ser kopplingarna mellan innehåll och pris ut?
  3. Visa med hjälp av en chokladkaka hur liten del av priset som går till odlaren.
  4. Kontakta tillverkare som Nestlé och Marabou och ställ frågor om produktionen.
  5. Att prata om hållbarhetsfrågor kopplat till konsumtion kan lätt leda till skuldkänslor hos eleverna, så glöm inte att också lyfta mer hoppfulla perspektiv, till exempel möjlig­heten att välja choklad som är mer hållbart producerad.