Forskarna om läsraset i Pisa: ”Läget är allvarligt”

Sverige rasar i Pisamätningen av 15-åringars läsförståelse och är nu nere på 2012 års bottennivå.

24 procent av de svenska eleverna når inte upp till nivå två i läsförståelse – en basnivå som anses vara grundläggande för fortsatt lärande. Varför?

– En förklaring är att det har varit svårt att få till en god undervisning i de mest utsatta skolorna där det finns elever som riskerar att inte nå basnivån, säger Stefan Johansson, forskare vid Göteborgs universitet och ansvarig forskare för den svenska delen av Pisamätningen 2022 som handlar om läsförståelse.

Han framhåller att basnivån är den som OECD definierar utifrån sitt ramverk. Därför kan man inte med automatik säga att eleverna inte klarade de svenska målen.

– Det ingår fler saker i det centrala innehållet för ämnet svenska än det gör för Pisa, som dessutom mäter en ögonblicksbild under en dag.

Men hur illa är det att en fjärdedel av eleverna inte når upp till nivå två?

– Det är naturligtvis inte bra. Något behöver hända där. En förklaring är den bristande likvärdigheten. De 24 procenten finns i de mer utsatta skolorna, där det nog varit svårt att genomföra undervisning. Det är svårt även utan pandemi.

Vad behöver hända?

– Den kompensatoriska resursallokeringen behöver ske på ett bättre sätt. Det finns en önskan om att de skolor som behöver mest stöd ska få mer resurser, men så sker inte alltid. De kämpar ändå med brist på kvalificerad personal. Det måste också till en bättre matchning mellan de ämnen lärarna är utbildade i och de som de faktiskt undervisar i.

Vad är mest anmärkningsvärt med årets Pisaresultat?

– Den breda nedgången, men den utvecklingen ser vi även i många andra länder. Det är inte heller förvånande med tanke på att andra undersökningar visat en liknande utveckling,

Ska man verkligen nöja sig med att det gick lika dåligt i andra länder? Är det inte de svenska resultat man ska utgå från?

– Så är det ju men det här var en så bred nedgång att det verkar finnas en gemensam faktor i världen som har påverkat resultaten. Det är i stort sett bara Japan och Taiwan som ökar i läsförståelse.

I motsats till andra länder var ju grundskolorna i Sverige öppna under pandemin.

– Det är riktigt och det vore intressant att nysta mer i de här skillnaderna då en del länder gått ner litegrann medan andra ligger på ungefär samma nivå som före pandemin. Sverige har gått ner ganska mycket i en internationell jämförelse.

Då borde väl inte Sverige kunna hänvisa till pandemin?

– Samtidigt var många av våra lärare och elever sjuka. Det påverkade undervisningen negativt. En del skolor ställde om till online och det var lärarlösa lektioner. En del skolor kanske inte fick tag i vikarier och hade därför inte tillräckligt mycket kvalificerad personal.

Är elever som inte klarar basnivån att betrakta som analfabeter?

– Nej det kan man inte säga, men enligt OECD utgör nivå två en basnivå, som anses vara grundläggande för fortsatt lärande. Elever under denna nivå kan få problem med sitt fortsatta lärande.

På vilket sätt påverkar den svaga läsförståelsen elevernas möjligheter att klara matematik och naturvetenskap?

– Läsförståelse ligger till grund för mycket och just matematiken i Pisa innehåller ganska mycket läsning jämfört med de nationella proven och den undervisning eleverna möter i vardagen. Det gäller även naturvetenskapen, men där har ju resultaten inte gått ner i samma utsträckning.

Klapp: ”Läget är allvarligt”

Mer satsning på läsning är viktigast för att höja de svenska 15-åringarnas Pisaresultat i läsförståelse, menar Alli Klapp, även hon forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet och Stefan Johanssons företrädare på expertuppdraget knutet till Pisa.

– Om inte eleverna läser böcker och längre texter så kommer läsförståelsen att försämras ytterligare, säger hon.

Bra tillgång till skönlitteratur är avgörande för att få i gång läsningen i skolan, betonar Alli Klapp. Det måste finnas klassuppsättningar med böcker så eleverna kan läsa samma bok och diskutera innehållet tillsammans.

– Det man tränar på blir man bra på. Läget är allvarligt och vägen framåt handlar inte om mer krav och bedömningar, utan om en god undervisning, säger hon.

Exempeluppgifter från Pisa 2018:

LÄS ÄVEN

Pisa-chefens kritik mot svenska elever

Pisa: Kraftigt ras för Sverige i matematik och läsning

Matteläraren om Pisa-förklaringen: ”Döljer verkliga orsakerna”

Fackets oro efter Pisa-raset: ”Kan vara ännu värre idag”

Pisa-resultatet i korthet – kurvan vänder neråt igen

Oro efter matteraset i Pisa: ”Dramatisk förändring”