Fackets oro efter Pisa-raset: ”Kan vara ännu värre idag”

Åsa Fahlén, Sveriges Lärares ordförande, oroas över Pisa-resultatet – som hon befarar är ännu värre idag på grund av nedskärningar inom skola och förskola. Foto: Pär Bäckström

Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén är bedrövad över Pisa-undersökningens svenska resultat.
– Tyvärr är risken stor att de omfattande besparingarna inom skolan har gjort att situationen är ännu sämre idag än resultaten visar.

LÄS MER: Pisa: Kraftigt ras för Sverige i matte och läsning

Åsa Fahlén berättar att hon hoppades på att det skulle ha synts i Pisa-resultaten att den svenska grundskolan var öppen under pandemin.

– Någon sådan effekt ser vi inte. Men kanske hade det betydelse för elevernas sociala mående att de kunde vara i skolan.  

De svenska Pisa-resultaten hade kanske varit ännu sämre om skolorna stängts under pandemin?

– Det vet vi inte. Det kan vara så.

Socioekonomisk bakgrund avgör

Pisa 2022, som presenterades under tisdagen, visar att svenska 15-åringars kunskaper matematik och läsförståelse har sjunkit kraftigt och är tillbaka på samma nivå som för tio år sedan då det talades om en Pisa-chock.

I matematik fick de svenska eleverna 482 poäng (–21 poäng jämfört med 2018) och i läsförståelse 487 (– 19 poäng). Det tredje kunskapsområdet, naturvetenskap, visar också på en försämring, men den är inom felmarginalen.

Undersökningen – världens största elevstudie – visar åter på vilken stor betydelse svenska elevers socioekonomiska bakgrund har för deras utbildningsresultat.

  • Gapet mellan de elever som presterar sämst respektive bäst har ökat i både matematik och naturvetenskap.
  • Den fjärdedel elever med de mest gynnade hemförhållandena presterar i snitt 99 poäng bättre i matematik än den fjärdedel som har de minst gynnade hemförhållandena. 
  • Även om man tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund presterar elever med utländsk bakgrund sämre än elever med svensk.
  • Undersökningen visar också att 30 procent av pojkarna är svaga läsare. Bland flickor är andelen 18 procent.

– Det är tydligt att likvärdigheten fortsätter att försämras i svensk skola och att man inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag. 

Nedskärningar bidrar

– Det är större skillnad mellan låg- och högpresterande elever än tidigare. Skillnaderna är dessutom större än OECD-genomsnittet. De pågående nedskärningarna inom skolan gör att det är stor risk att situation idag är ännu sämre än när undersökningen gjordes.

Varför sjunker de svenska Pisa-resultaten?

– Jag tror att det beror på många olika orsaker, bland annat dagens finansieringssystem. Dessutom behöver det satsas mycket mer på skolan än vad som görs idag.

Även om man tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund presterar elever med utländsk bakgrund sämre än elever med ”helsvensk”.

– Vi har tidigare sett att det framför allt är föräldrarnas utbildningsbakgrund som har betydelse barnens skolresultat. De här resultaten tyder på invandrarbakgrund har större betydelse än vad vi tidigare har trott och är något som vi behöver undersöka vidare.

Krävs tidiga insatser

Många elever – framför allt pojkar – är enligt undersökningen svaga läsare.

– Det är jätteallvarligt. Man behöver tidigt lära sig att läsa, räkna och skriva. Kan man inte det när man slutar lågstadiet är det ganska svårt att kompensera för det senare.

Hur löser man det?

– Det måste sättas in insatser tidigt. Lärarna behöver ges bättre förutsättningar att undervisa elever utifrån deras förutsättningar. Vi kan till exempel inte ha så stora barngrupper i förskolan som vi har idag.

– Vi behöver ha fler legitimerade förskollärare i förskolan och legitimerade lärare i lågstadiet som är specialister på läs- och skrivundervisning. Om det behövs specialpedagogiskt stöd ska det sättas in tidigt. I dag sätts det ofta in alldeles för sent.