Storsatsning på skolmyndigheternas doldis
Eva Wallberg, till vänster, är tillförordnad direktör för Skolforskningsinstitutet och Fredrik Sandström, till höger, är ny ledamot i institutets skolforskningsnämnd. Foto: Skolforskningsinstitutet, Adobe Stock och Linnéa Tammerås
Forskning
Skolmyndigheternas doldis, Skolforskningsinstitutet, går mot trenden i tider av neddragningar: myndigheten får kraftigt ökade anslag de kommande åren.
– Vi ser det som ett kvitto på att det vi gör är viktigt och att skolorna har nytta av våra forskningssammanställningar, säger vikarierande direktören Eva Wallberg.
Det hamnade lite under radarn i regeringens budget i höstas: Skolforskningsinstitutet får 20 nya miljoner de kommande två åren och ökar därmed sin budget med drygt 75 procent jämfört med i dag.
Regeringen motiverade beslutet med vikten av att ”förskolan och skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” – för att det ska bli möjligt krävs ”ökad tillgång till relevant och praktiknära forskning”.
Och det är just det som Skolforskningsinstitutet bidrar med. Så hur ska man använda de ökade resurserna?
– Vi ska göra mer av det vi redan gör: gedigna systematiska forskningssammanställningar. De är resurskrävande, men med mer resurser kan vi göra fler, säger Eva Wallberg.
Resurser kommer också att gå till de forskare som man samarbetar med ute på lärosätena. Och man kommer att söka vidare efter bra internationella forskningsöversikter om undervisning, att sammanfatta och kommentera.
Minst 10 nya tjänster
Myndigheten har idag 15 tjänster, varav knappt hälften är forskare.
– Vi har redan annons ute för att rekrytera fler forskare. 2025 räknar vi med att personalstyrkan ökat till minst 25 tjänster.
Ni för en rätt undanskymd tillvaro jämfört med andra skolmyndigheter som Skolverket och Skolinspektionen. Skulle ni kunna göra er synligare?
– Att vi inte får lika mycket utrymme som de andra beror i hög grad på att vi är en liten och ganska ny myndighet. Vi uppfattar ändå att vi når ut mer och mer, men visst har vi en potential att bli mer kända än idag.
Jag misstänker att många lärare inte ens vet att ni finns?
– Så är det. Vi når inte alla lärare, men vi får ofta väldigt positiv återkoppling från de lärare och förskollärare som vi nått ut till.
Myndigheten sprider sina nyheter via webbplatsen Skolforskningsportalen, nyhetsbrev, Skolforskningspodden och inte minst genom att möta lärare och förskollärare i olika sammanhang.
Vissa sammanställningar når ut brett
Vissa forskningssammanställningar får mer uppmärksamhet än andra.
– Det gäller till exempel vår översikt om studiero i klassrummet som har en bred målgrupp och har laddats ner väldigt många gånger.
En översikt om till exempel laborationer laddas inte ned i samma utsträckning, men det kan man inte heller förvänta sig, betonar Eva Wallberg.
– Den riktar sig till vissa ämneslärare, så den sprider vi på ämneskonferenser och i andra sammanhang där just dessa lärare möts.
Förstelärare, utvecklingsledare och andra som driver utvecklingsfrågor på skolorna är viktiga målgrupper att nå. Genom dem kan kunskapen om forskningssammanställningarna användas i utvecklingsarbetet och spridas vidare till bredare grupper av lärare och förskollärare.
Lärare ingår också, ihop med andra skolkunniga, i institutets skolforskningsnämnd. Den avgör i slutändan vilka systematiska översikter som ska göras.
– Dialogen med nämnden är mycket värdefull för oss i myndigheten.
Svenskläraren om myndighetens annorlunda roll
Ämneslärarens krönikör, svenskläraren Fredrik Sandström, fick nyligen regeringens uppdrag att ta plats i nämnden efter nyår. Överraskad över utnämningen?
– Jo, lite. Efter några dagars betänketid tackade jag ja.
Så du behövde betänketid?
– Det är väl ingen hemlighet att jag stundtals är kritisk mot de andra skolmyndigheterna. Men efter att ha skaffat mig en djupare förståelse av Skolforskningsinstitutets lite annorlunda roll så fanns ingen tvekan kvar.
Kan du fortsätta att vara vass i din kritik av skolmyndigheterna när du satt dig ”på andra sidan”?
– Absolut! Det som institutet gör ligger ju i linje med den kritik jag ibland riktat mot myndigheterna, att de lanserar metoder som inte vilar på vetenskaplig grund.
Varför valde regeringen just dig, tror du?
– Det får du fråga utbildningsdepartementet. Men det spelar väl in att jag har ett stort nätverk genom bland annat Lektionsbanken och att jag har 25 års erfarenhet som lärare på alla stadier i grundskolan.
Favoritsammanställning av forskning som du vill se?
– Jag vet att de har en på gång om läsinlärning. Mer sånt! Inte minst med tanke på våra resultat i senaste Pisa.
LÄS ÄVEN
Sex tips: Så skapar du studiero i klassrummet
Forskare: Så blir idrotten tillgänglig för alla
Så lyfter musikundervisningen med rätt dialog
Skrivuppgifterna som får eleverna att prestera bättre
