Så lär du ut källkritik på bäst sätt
Forskning Skolforskningsinstitutet har sållat bland 12 000 studier om källkritik för att hitta den ”bästa forskningen” inom området. Resultat: en sammanställning av 30 studier från nio olika länder, tänkt att ge lärare handfasta råd om hur undervisning i källkritik kan utformas.
Vad är syftet med forskningsöversikten ”Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap”?
– Det finns mycket forskning om vad källkritik är och varför det är viktigt, men färre studier som ger ett svar på hur lärare kan lägga upp undervisningen för att stärka elevers kritiska tänkande i samhällskunskap, och om vad som ger effekt. Därför har vi sammanställt ett antal praktiknära forskningsstudier som på ett konkret sätt kan hjälpa lärare att utforma sin undervisning i källkritik, säger projektledaren Pontus Wallin på Skolforskningsinstitutet.
Hur har ni gått tillväga?
– Vi började med att söka brett och hittade drygt 12 000 studier som skulle kunna vara relevanta. Sedan tittade vi lite närmare på dem och landade i 30 forskningsinsatser från nio länder, med god kvalitet.
Vilka är de främsta slutsatserna?
– Den första är vikten av hur läraren leder lektioner och övningar. Ofta tänker man kanske att det bästa är att eleverna ska få tänka fritt och jobba självständigt när man arbetar med källkritik, men många studier visade på betydelsen av att lärare leder arbetet eller ger instruktioner för hur elever ska arbeta självständigt eller tillsammans. Det framgår också att det är viktigt att läraren styr vilken typ av information eleverna ska jobba med och att det är viktigt med stödstrukturer. Exempelvis att läraren hjälper eleverna med hur de kan strukturera sina argument, säger Pontus Wallin.
De slutsatserna framstår nog inte som några nyheter för en lärare?
– Jag tror att lärare kommer känna igen sig i mycket. Och det tror jag är bra. I så fall kan man säga att det bekräftar att man jobbar på en vetenskaplig grund. Samtidigt kan den här sammanställningen fungera som inspiration och hjälpa till att utveckla det sätt man redan jobbar på, eller användas som utgångspunkt i kollegiala samtal.
Kan du ge några konkreta råd om hur ”bra” lektioner kan utformas?
– Vi beskriver och sammanfattar varje enskild studie och i dem finns det mer specifika resonemang och exempel på konkret undervisning. Intresserade lärare kan gå vidare till den studie som intresserar just dem.
Finns det någon forskningsstudie du tycker är särskilt intressant?
– Jag tycker att alla är intressanta på sitt sätt. En av dem handlar om källkritik och spelifiering. Där studerades elever som fick spela ett ”fejknyhetsspel” vilket visade sig vara ett framgångsrikt sätt att få eleverna att bli mer medvetna om fejkade nyheter. Det engagerade eleverna på ett lekfullt sätt.
Studierna är utförda i nio olika länder, varav två i Sverige. Kan ni se några skillnader i ländernas arbete med källkritik?
– I Sverige är källkritik tydligt framskrivet i styrdokumenten fast det är svårt att veta hur svenska elever presterar i jämförelse med elever i andra länder. När det gäller källkritisk förmåga i samhällskunskap finns inga etablerade tester men det finns planer på att utveckla internationella studier som kan mäta den här typen av förmågor. Exempelvis i Pisa-mätningar, säger Pontus Wallin.
Skolforskningsinstitutets översikt
-
Titel: ”Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap”
-
Översikten innehåller studier om undervisning från lågstadiet till vuxenutbildningen, majoriteten fokuserar på grundskola och gymnasieskola.
- Länder som ingår i studien: USA, Nederländerna, Kanada, Australien, Sverige, NyaZeeland, Schweiz, Singapore och Taiwan.
- I översikten finns en matris som kan hjälpa lärare att hitta till den forskningen man är intresserad av. Studierna är sorterade efter vilken typ av undervisning som har undersökts: diskussionsbaserad, textbaserad eller multimediabaserad. Samt vilka förmågor forskarna har undersök: källkritisk förmåga, analytisk förmåga, självreflekterande förmåga och argumentationsförmåga.
LÄS ÄVEN:
