Lektorn: Våga vara djävulens advokat

Lektorn Torbjörn Lindmark har undersökt hur lärare handskas med kontroversiella frågor i praktiken, med utgångspunkt i sex etablerade undervisningsstrategier. Illustration: Getty Images/Ulrika Sahlén, Umeå universitet
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Migrationsfrågor och klimathot. Det är några av de kontroversiella ämnen som lärare tycker att det är svårast att prata om. Hur gör du i praktiken? Torbjörn Lindmark har låtit ett tjugotal lärare svara på den frågan, med utgångspunkt i sex etablerade undervisningsstrategier.

Mer än hälften följer den officiella linjen

Drygt hälften av lärarna uppgav att de aktivt stödjer synsättet i skolans styrdokument – den officiella linjen. Men att enbart göra det kan få effekten att eleverna inte vågar ifrågasätta vedertagna normer. Endast en lärare uppgav att hen avslöjar sin egen ståndpunkt. Att inte vilja påverka eleverna med egna åsikter är bra på många sätt, enligt Torbjörn Lindmark. Men det kan leda till distraktion eftersom elever ofta sitter och klurar på lärarens egna politiska åsikter.

Balanserad position och neutral debattledare

En av de mest dominerande strategierna är att läraren enbart agerar som debattledare och undviker personliga åsikter. Man är tydlig, utan att vara partisk. En annan är att läraren intar en balanserad position och presenterar olika åsikter i en fråga så övertygande som möjligt, utan att avslöja sin egen ståndpunkt. De här arbetssätten har många fördelar, men kan göra det svårt att inspirera eleverna till diskussion.

Djävulens advokat eller den allierade

15 av 21 lärare uppgav att de inte alls, eller ytterst lite, tar ställning mot elevernas åsikter. Det vill säga att man agerar djävulens advokat och låtsas driva en åsikt, utan att säga att man låtsas. Visst finns det en risk att det uppstår en obehaglig stämning, konstaterar Torbjörn Lindmark, men det kan vara effektivt för att få igång en diskussion. Få lärare intog rollen som allierad, det vill säga att man ställer sig på några elevers sida för att ge de marginaliserade en röst.

Slutsats: Viktigt att ifrågasätta eleverna

Med tanke på att skolans uppdrag är att bidra till kritiskt tänkande tror Torbjörn Lindmark att lärare skulle tjäna mycket på att variera sitt sätt att arbeta med kontroversiella frågor. Samt att ha ett mer kritiskt förhållningssätt gentemot elevernas slutsatser. ”Lärare har inskolats i att man ska vara neutral och opartisk”, säger han och menar att det här är en fråga som alla i skolan borde reflektera mer över.

Pågående forskningsprojekt

Torbjörn Lindmark är universitetslektor vid Umeå universitet och deltar i ett pågående projekt om hur lärare hanterar kontroversiella frågor i sin undervisning.

De sex undervisningsstrategierna som nämns i ingressen är definierade av professorn Robert Stradling.

LÄS ÄVEN

Stort forskningsprojekt om högerextremism i skolan

Texter på nätet ställer nya krav på lärare

Våra olika sätt att undervisa om Hitler