Stort forskningsprojekt om högerextremism i skolan

Christer Mattsson (på bilden), Göteborgs universitet, driver projektet tillsammans med Jesper Andreasson vid fakulteten för samhällsvetenskap på Linnéuniversitet. Samt Thomas Johansson vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande på Göteborgs universitet. Foto: Göteborgs universitet.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Vissa metoder som används i skolan för att motverka högerextremism får motsatt effekt och ökar radikaliseringen. Nu har tre forskare 4 miljoner av Vetenskapsrådet för att undersöka hur man kan vända på den trenden.

Hallå där, Christer Mattsson. Du och dina kollegor ska studera hur skolan kan motverka rekrytering till högerextrema grupper. Berätta.

– Under vår tidigare forskning har vi kunnat se att skolan ibland använder sig av åtgärder för att motverka rasism som är rent kontraproduktiva och inte leder dit man skulle önska. Därför vill vi undersöka hur man arbetar i skolan för att hindra rekrytering till högerextrema grupper, för det vet vi väldigt lite om, säger Christer Mattsson vid Göteborgs universitet som har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt frågor som berör våldsbejakande extremism, både nationellt och internationellt.

Kan du ge ett exempel på ett kontraproduktivt arbetssätt som används i skolan idag?

– När en skola uppfattar att de har elever som inte tror på demokrati eller som är rasister är det inte ovanligt att man har temadagar inom det här området. Exempelvis att man bjuder in någon utifrån för att få igång en diskussion och det är en väldigt dålig idé om man vill motverka extremism. Då kan det uppstå situationer där elever känner sig angripna. Man försvarar sig, även om man känner att man är ute på djupt vatten, och då låses man in i ett hörn som snarare leder till ökad radikalisering.

Så hur ska lärare gå tillväga?

– Vi förespråkar att man ska ha en dialogbaserad pedagogik och tillåta kontroversiella diskussioner i klassrummet. Man ska undvika att undvika. Annars går det inte att skapa förutsättningar för att ha en dialog. Skolinspektionen släppte en rapport år 2012 som visade att lärare ofta undviker kontroversiella frågor, så här finns det mycket att göra. Men jag vill poängtera att Sverige har väldigt många engagerade och duktiga lärare som hanterar det här på ett bra sätt, och det vill vi veta mer om.

Mer om forskningsprojektet

Forskningsprojektet kommer främst att bygga på intervjuer och observationer i tre skolor på olika orter som har haft historiskt hög närvaro av rasism och högerextremism.

Christer Mattsson, Göteborgs universitet, driver projektet tillsammans med Jesper Andreasson vid fakulteten för samhällsvetenskap på Linnéuniversitet. Samt Thomas Johansson vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande på Göteborgs universitet.

Christer Mattsson och Thomas Johansson har nyligen gett ut boken ”Den hatfulle andre. Vägar in och ut ur nynazistiska rörelser”. (Bokförlaget Korpen)

Läs en av forskarnas senaste vetenskapliga artiklar här.

LÄS ÄVEN:

Våra olika sätt att undervisa om Hitler

Texter på nätet ställer nya krav på lärare