Fortbildningen krockar ofta med skolans verklighet

Josefin Nilsson, som är biträdande föreståndare för Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, lade nyligen fram sin avhandling med den kittlande övertiteln ”Vi ser om dom flyter typ”. 

Det handlar om vilka möjligheter ämneslärare har att utveckla en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för nyanlända elever genom kompetensutveckling (ofta förkortat SKUA). Under två läsår följde hon två lärare i matematik och NO-ämnen, både under deras fortbildning och när de undervisade. 

Genom att intervjua dem, spela in deras kollegiala samtal och filma deras lektioner fick hon en bild av de utmaningar som uppstår när lärare ska få andraspråkselever att klara skolans krav.

– Det var läraren som jag kallar ”Lasse” som sa det där om att man får se om de flyter. Citatet speglar den ambivalens som ämneslärare känner, att de inte räcker till, att eleverna måste ut i det djupa vattnet utan att man vet om de flyter. 

Kan inte kräva att lärarna tar striden

Lasse var nöjd med den kompetensutveckling han fått via Skolverket, han hade kunnat utveckla sin undervisning. Men det räckte inte. 

– Både hans skola och många andra skolor saknar dessvärre ofta såväl resurser som strukturer som gör det möjligt att utveckla en undervisning som är språk- och kunskapsutvecklande även för elever som befinner sig i början av sin andraspråksutveckling.

Så vad kan en enskild ämneslärare göra?

– Visst kan de ställa sig på barrikaderna, men vi kan inte kräva av lärarna att de ska ta dessa strider! Mer tid till planering och till kollegiala samtal skulle kunna förbättra situationen en del, men det krävs också personella och praktiska resurser. 

På flera ställen i avhandlingen använder hon en träffande formulering: ”Det går inte att kompetensutveckla bort begränsade förutsättningar”.

– Ofta krockar skolans uppdrag med rektorns ansvar att också hålla budget. Det kostar extra att köpa in studiehandledning på modersmål, erbjuda undervisning i förberedelseklass eller låta lärare ha extralektioner för mindre grupper. 

Övertro på fortbildning förminskar utmaningen

Josefin Nilsson har själv en bakgrund som lärare i svenska som andraspråk, svenska och engelska. Hon menar att det finns en övertro på att ämneslärarna ska klara uppdraget att undervisa nyanlända, bara de får rätt fortbildning.

– Men det är att förminska utmaningen. Att undervisa elever som ännu inte kan svenska tar mycket tid och kräver att man har praktiska förutsättningar att pröva och ompröva metoder, beroende på vilken elevgrupp man har framför sig. 

En sak vill hon särskilt betona:

– Metoder som kan vara språk- och kunskapsutvecklande för förstaspråkstalande elever fungerar inte per automatik för andraspråkselever och i synnerhet inte för elever som befinner sig i början av sin andraspråksutveckling. 

Styvmoderligt behandlat sva-ämne

Synen på hur man ska undervisa nyanlända elever har gått i vågor under 2000-talet. Först handlade det mest om att inrätta förberedelseklasser där lärare i svenska som andraspråk fick en framträdande roll. 

Sedan kom man fram till att det kunde bidra till segregation, att det tvärtom skulle vara bättre att tidigt integrera eleverna i övrig undervisning. Därför startades mängder av fortbildningar för att öka kompetensen hos alla lärare att kunna undervisa dessa elever. 

– Självfallet är det avgörande att fler lärare ökar sin kompetens, men samtidigt är det beklämmande att skolorna har hanterat sva-ämnet så styvmoderligt på senare år.

Såväl ”Lasse” som ”Leo” – hennes andra intervjuade lärare – beskriver en frustration över att inte räcka till för sina nyanlända elever. De talar återkommande om vikten av att använda elevernas flerspråkiga resurser i undervisningen – men att de praktiska förutsättningarna för detta saknas. 

Här hittar du Josefin Nilssons avhandling.

LÄS ÄVEN

Antalet sva-elever har dubblerats senaste tio åren

Så kan svenska som andraspråk göras om

Larmet: Elever utbildas rakt in i utanförskap

Stora brister i undervisning i svenska som andraspråk

Två lärare – svaret på problemen

Debatt: Slå inte ihop svenska och svenska som andraspråk till ett ämne