Skolministern om glädjebetygen: "Blir alldeles bedrövad"

Lina Axelsson Kihlblom (S), skolminister, ger sin syn på betygsinflationen. Foto: Johan Strindberg/Getty Images
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Betygsinflationen måste brytas, slår nya skolministern Lina Axelsson Kihlblom (S) fast. Hur det ska gå till är hon inte lika tydlig med. De modeller Skolverket tagit fram för mer likvärdiga betyg vill hon analysera mer innan hon tar ställning.

Ämnesläraren har i flera artiklar visat att betygssnittet ökat i alla skolans ämnen de senaste sju åren. Av statistik från Skolverket framgår att ökningen i flera ämnen är närmare fem procent.

Hur har det blivit så här, skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S)? 

– I dagens skolsystem finns incitament för skolor att konkurrera om elever med hjälp av betygen. Genom att belöna elever som valt en viss skola ger man också signaler till andra som funderar på att söka sig dit. Ett problem är att läroplanen från 2011 bjuder in till väldigt mycket tolkning. Det är inte så lätt för lärare att hitta rätt i den och då bildas det olika kulturer med olika krav.

Vad behöver göras för att hindra betygsinflationen?

– Vi har ett system där skolor kan trixa med vilka elever de tar in och hur de sätter betyg. Marknadsskolan bygger på tävlan mellan skolor och utslagning av både elever och skolor. Men skolorna är en del av välfärdssystemet och i det är de principerna inte tillämpbara.

– De nationella proven måste speglas bättre i betygssättningen. De reviderade kunskapskraven som börjar gälla i höst kommer att bidra till att betygen blir mer likvärdiga. 

Hur ska du begränsa möjligheten att trixa med betygsättningen?

– Vi gav nyligen Skolinspektionen i uppdrag att granska skolor för att se hur de förhåller sig till regler när det kommer till bedömning och betygssättning. Här blir det ganska enkelt att se var det skiljer sig mellan de automatiserade nationella proven och de betyg eleverna får. Digitaliseringen av de nationella proven och extern rättning av proven blir också viktig.

Men vad tänker du göra att hindra att marknadskrafterna på skolområdet driver på betygsinflationen?

– Vi måste ta tillbaka den demokratiska kontrollen av skolan. Den som är folkvald måste inse att den har ett ansvar. Man kan inte bara skriva ut checkar med pengar till skolhuvudmän som sedan gör lite hursomhelst. De vinstdrivande friskolorna sätter högre betyg än de ideella friskolorna och de kommunala skolorna gör.

Hur ska du ta tillbaka den demokratiska kontrollen?

– Jag är för friskolor och ett fritt skolval, därför lägger jag fram ett förslag om ett verkligt fritt val där alla har likvärdiga möjligheter. Självklart kommer jag att arbeta för att få bort vinsterna i välfärden. Men vi måste få riksdagen med oss.

– Jag blir alldeles bedrövad när jag får höra från universitet och högskolor att vissa elever som gått gymnasieskolan har höga betyg, men så lite kunskaper att de inte klarar sina studier. Då har man gjort eleverna en otjänst. Betygen är inte bara till för att söka vidare, de ska spegla elevernas kunskaper och uppmuntra till fortsatt utveckling.

Kommer du att begränsa friskolekoncernernas möjlighet att ta ut vinst?

– Som socialdemokrat vill jag inte ha vinster i välfärden. Det är nästan pinsamt att ge 1,4 miljarder i coronastöd till skolsektorn och samtidigt veta att friskolekoncerner läcker motsvarande pengar i vinster. Då blir man nästan lite sorgsen.

Behöver kontrollen över betygsättningen skärpas?

– Skolinspektionen har ett uppdrag att återrapportera till oss om hur skolor och skolhuvudmän arbetar med betygsättning. När jag har svart på vitt vet jag om jag måste ta initiativ till ytterligare åtgärder för att komma åt betygsinflationen. Vi gör inte eleverna någon tjänst genom att sätta för höga betyg.

Skolverket har i rapporten ”Likvärdiga betyg och meritvärden” presenterat olika betygsmodeller. Avser regeringen att gå vidare med någon av de modellerna?

– Jag har tagit del av rapporten, men innan jag tar ställning till större systemförändringar måste vi analysera de olika modellerna ytterligare. De åtgärder som nyligen har genomförts och som nu planeras för betygsystemet och nationella proven behöver följas upp och utvärderas.

Men är det något i rapporten som du ändå kan ta fasta på redan nu?

– Jag vill inte säga något nu, det kommer längre fram.

Nivån på en del av frågorna i de nationella proven är för låg, anser kritiska lärare och forskare. Har de rätt?

– Skolverket ansvarar för de nationella provens utformning och till sist är det en professionsfråga att bedöma nivån. Det är inte min fråga. Jag har fullt förtroende för både Skolverket och professionen och jag tänker aldrig uttala mig i sådana frågor, säger Lina Axelsson Kihlblom (S).

LÄS ÄVEN

Nya siffror: Så mycket ökar betygen – i alla ämnen

Fem lärare vittnar: Så pressas vi att ge elever glädjebetyg

Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven

Lärarförbundets krav – en helt ny betygsmodell

Fyra förslag på nya betygsmodeller

Fyra skolprofiler om betygsinflationen

Hemlin: Betyget F brännmärker oss alla

Lärarna: Anonymiserade prov ger mer rättvisa betyg

Jarnlo: Glädjebetygen är ett symp­tom på att skolan inte mår bra

Låga krav i de nationella proven oroar forskare