Låga krav i de nationella proven oroar forskare

Nivån på en del av frågorna i de nationella proven fortsätter att väcka kritik. För att klara av kraven i trean räcker det exempelvis att en elev på tre ställen i en text börjar en mening med stor bokstav och avslutar den med punkt, frågetecken eller utropstecken.

– Vi har ett system där staten säger att lärarna särskilt ska beakta provresultaten vid betygssättning. Då blir det väldigt skevt om lärarna uppfattar att proven bedömer något annat än det som kunskapskraven anger att de ska utgå från, säger Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete och forskare vid Karlstads universitet.

För några år sedan tittade han och en kollega närmare på läsproven i årskurs nio. De kom fram till att proven inte fungerade särskilt väl för att skilja på elever i olika betygssteg.

– Provuppgifterna var inte konstruerade så att de på ett tillfredsställande kunde sortera in eleverna i sex olika förmågenivåer.

”Logiken stämmer inte”

Snarare handlade det om kvantitativ logik, menar Michael Tengberg. Om eleven får tillräckligt många poäng får den A, med färre poäng blir betyget lägre.

– Både forskare och lärare har länge påpekat att den logiken inte stämmer med det sätt som kursplanerna är utformade på, det vill säga att man för att få ett visst betyg ska uppnå en viss kunskapsnivå och klara av att lösa en viss typ av problem.

Skoldebattören Per Måhl är inne på samma linje.

– Jag håller med om att en del av de krav som ställs för lägsta godkänt betyg i de nationella proven är lägre än kunskapskraven, säger han.

För lågt ställda krav i proven kan skapa problem för eleverna längre fram i deras skolgång, menar Per Måhl, som också är lärare i svenska, filosofi och religionskunskap.

– Om kravnivån är låg kommer det leda till att fler elever får godkända betyg trots att de inte kan det som de måste kunna. När de går vidare till nästa årskurs är risken stor att skolan inte tillräckligt snabbt uppmärksammar de här elevernas behov av stöd.

Proven behöver göras om, anser Per Måhl.

– Den svenska skolan behöver nationella prov som mer liknar Pirls och Pisa, där man jobbar mer systematiskt med uppgifter av olika svårighetsgrad, säger han.

Skolverket: En indikation

Det nationella provet för årskurs 3 i svenska och svenska som andraspråk består av åtta olika delprov som prövar förmågorna att tala, läsa och skriva. Att eleven på minst tre ställen i en text ska börja en mening med stor bokstav och avsluta med punkt, frågetecken eller utropstecken prövas i ett av delproven. I samma delprov ska eleven kunna stava ett flertal ord av olika karaktär.

– Om elevens resultat ligger under, på eller strax över den angivna kravnivån kan det vara en indikation på att den inte kommer att nå kunskapskraven i slutet av årskurs 3, framhåller Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket.

Läraren ska då genomföra en särskild bedömning i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens för att avgöra om extra anpassningar behöver sättas in.

– Det räcker alltså inte att eleven enbart på tre ställen i sin text har börjat en mening med stor bokstav och avslutat med punkt eller frågetecken alternativt utropstecken för att avgöra om eleven kommer att nå kunskapskraven i slutet av årskursen, säger Anders Boman.

LÄS ÄVEN

Nya siffror: Så mycket ökar betygen – i alla ämnen

Fem lärare vittnar: Så pressas vi att ge elever glädjebetyg

Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven

Lärarförbundets krav – en helt ny betygsmodell

Fyra förslag på nya betygsmodeller

Fyra skolprofiler om betygsinflationen

Hemlin: Betyget F brännmärker oss alla

Lärarna: Anonymiserade prov ger mer rättvisa betyg