Skolinspektionen svarar: ”Vi kritiserar inte lärare”
Foto: Getty Images
Debatt Kritiken mot rapporten om lärmiljöer för elever med npf är missriktad, menar Skolinspektionen. Eftersom rapporten är direkt riktad till huvudmännen står deras ansvar redan i fokus – ansvaret för elevernas utbildning.
LÄS MER: ”Skolinspektionen vinklar sin rapport så att den slår mot lärare”
I en artikel i Specialpedagogik den 28 november 2023 skriver Pontus Vesterberg att Skolinspektionens rapport ”Skolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska svårigheter” bidrar till att sprida myten om att svenska lärare är dåliga. Vi håller inte med om den slutsatsen. I rapporten belyser vi snarare svårigheter för undervisande lärare och betonar att läraren inte står ensam i ansvaret för att alla elever ska få en god undervisning.
Skolinspektionens uppdrag är att arbeta för att alla elever får den utbildning de har rätt till enligt skollagen. Vårt uppdrag är inte att ta hänsyn till vilka förutsättningar skolorna eller huvudmännen har. Om vi som myndighet skulle säga att det är tillåtet att göra undantag i elevernas undervisning eller i stödinsatser till eleverna på grund av exempelvis huvudmännens ekonomiska förutsättningar, lärartäthet, lärarnas planeringstid eller skollokalernas utformning, vore det att svika eleverna och frångå skollagens krav.
Alla våra beslut och rapporter riktar sig till huvudmännen. Vi granskar hur det ser ut i skolorna och vilka förutsättningar eleverna får. Vi gör lektionsobservationer och intervjuar elever, lärare, rektorer och skolhälsopersonal för att få en så bra bild av verksamheten som möjligt. Dessutom har Skolinspektionen bedömt att nästan en tredjedel av de granskade skolorna har hög kvalitet i arbetet, vilket visar att lärarna på dessa skolor arbetar i hög kvalitet och att det går att anpassa undervisningen på ett bra sätt.
Om vi som myndighet skulle säga att det är tillåtet att göra undantag i elevernas undervisning eller stödinsatser på grund av huvudmännens ekonomiska förutsättningar, lärartäthet, lärarnas planeringstid eller skollokalernas utformning vore det att svika eleverna och frångå skollagens krav.
I granskningen har vi granskat lärarnas och rektorns arbete med att skapa en tillgänglig lärmiljö. I rapportens slutsatser väger vi in såväl lärarnas, elevhälsans som rektorns ansvar och roller. Vi ser exempel på många situationer där det blir svårt för lärare att åstadkomma undervisning som fungerar för alla elever. Det innebär inte att lärare ska "stå till svars", snarare lyfter vi att lärarna inte ska, eller bör, stå ensamma i tillgänglighetsarbetet. För att lärarna ska kunna åstadkomma en undervisning som fungerar för alla elever behöver de stöd från elevhälsa och rektor. Det framgår tydligt av rapporten.
Artikelförfattaren menar att det i rapporten inte finns ett enda exempel på att lärare uttrycker negativa attityder mot elever med neuropsykiatriska svårigheter. Det finns exempel på att elever skämtar om elever med diagnoser och att lärare inte tar det på allvar. Ett annat exempel är lärare som har förutfattade meningar om en diagnos. I rapportens underlag finns fler exempel. Anledningen till att vi lyfter det i rapporten är att det är viktigt att belysa hur situationen för elever med neuropsykiatriska svårigheter kan vara i skolan.
Vi tycker att det är bra att det finns en diskussion och debatt om hur det ser ut i skolan och vilka förutsättningar och utmaningar som finns. Men för Skolinspektionen är elevernas utbildning alltid i fokus.
Siri Morawski, rapportskribent på Skolinspektionen
Karin Lindqvist, tf verksamhetsansvarig på Skolinspektionen
LÄS ÄVEN
Elever med npf möts ofta av okunskap och negativ attityd
