![](/contentassets/eb1bbd3f309c4609b9c3df2c0ac0c6a5/monika-mattsson_001.jpeg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Monika Mattsson hjälper lärare och specialpedagoger att navigera i floden av digitala verktyg.
Monika Mattsson är verksamhetsutvecklare inom digital lärande och specialpedagog. Foto: Nicklas Elmrin
Särskilt stöd Särskilt stöd tar tid och kraft som man hellre vill lägga på elevinsatser än på snåriga processkartor. Verksamhetsutvecklaren Monika Mattsson guidar mellan risker och möjligheter.
Processen med särskilt stöd är utmanande för många skolor. Rutiner behöver hålla över både tid och personalbyten, resurser behöver räcka till. Skolor behöver tillgång till bra lokaler och rätt lärare på rätt plats så att det behov av särskilt stöd som skrivs fram i utredningarna verkligen kan genomföras för elevernas bästa. Men det handlar också om kunskap om själva processen och vad vi måste göra för att följa våra styrdokument. Oavsett om skolor använder ett digitalt system som ger processtöd för att dokumentera eller inte, så är särskilt stöd något som tar både tid och kraft från hela skolan och från den samlade elevhälsan. Och visserligen är dokumentationen viktig, men vi vill hellre ha tid och kraft till eleverna i behov av stöd än att trassla in oss i snåriga processkartor och evighetslånga utredningar som kanske ändå inte hjälper eleverna så som vi skulle önska.
Dokumentation är verktyg och ska inte bara låsas in i journalsystem.
Att klämma in processen i ett digitalt system som en lärplattform innebär stora möjligheter men också en hel del fällor som man måste vara medveten om. Möjligheterna är att både utredning av elevs behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram kan vara en del av skolans pedagogiska arbete där lärarna göras delaktiga på ett tydligare sätt. När processen med särskilt stöd flyttas närmare lärarna ökar möjligheten att all den viktiga information som lärare besitter om elevernas lärande i klassrummet får en stor och viktig plats i de pedagogiska kartläggningarna. Det innebär också att lärarna får ökad kunskap om vad det innebär att arbeta utifrån ett åtgärdsprogram och hur det kan följas upp och utvärderas för att se om det stöd som eleven får verkligen ger resultat. Och för elevernas skull är det avgörande att dokumentationen inte blir pappersprodukter som är inlåsta i ett journalsystem, även om det numera är i digital form, utan att det blir pedagogiska verktyg som ökar möjligheten att ge eleverna det stöd de behöver för att nå så långt som möjligt.
Monika Mattsson hjälper lärare och specialpedagoger att navigera i floden av digitala verktyg.
Ibland händer det på skolor att lärare är ansvariga för åtgärder eller åtgärdsprogram men den viktiga biten att informera dessa lärare har fallit mellan de två stolar som utgör den samlade elevhälsan respektive de undervisande lärarna. Arbetet i en gemensam plattform kan göra att glappet mellan dessa stolar minskar och att samverkan mellan elevhälsa och lärare, som ska finnas enligt våra styrdokument, ökar. Risken att man glömmer att informera lärare om viktiga stödinsatser minskar, vilket gynnar eleverna i behov av särskilt stöd.
Det finns också en risk att när fler och fler kan göras till ansvariga så kan man ge sken av att det här med utredningar är lättare än det faktiskt är. Man lägger över ansvar utan att säkerställa att kunskapen finns kring vilken information som behövs för att kartlägga hela elevens lärsituation, hur man kan analysera det insamlade underlaget och hur man kan landa i en pedagogisk bedömning. Man sprider ut processen på fler utan att säkerställa att alla har rätt kunskap. Det finns också en risk i att lägga ut ansvar utan att säkerställa att tiden finns. Om lärare ska bli mer delaktiga i processen för särskilt stöd behöver de också tid för själva genomförandet så att inte arbetsbördan ökar. Att ge mindre tid för lärare att planera och genomföra undervisningen är en stor risk som på sikt kan leda till fler elever i behov av särskilt stöd eftersom det viktigaste främjande arbetet som en skola kan ägna sig åt är en god undervisning.
Man lägger över ansvar utan att säkerställa att kunskapen finns.
En annan risk, och samtidigt en möjlighet, är att saker som hamnar i våra lärplattformar ofta kan användas som data på aggregerad nivå och bli till siffror i rapporter. Plötsligt kan vi se siffror på hur många elever som har extra anpassningar och särskilt stöd på en enskild skola eller i en organisation. Det särskilda stödet blir till statistik som kan hjälpa oss att bedriva systematiskt kvalitetsarbete men kanske att vi tappar något om vi låter siffrorna ta över. Bakom varje siffra finns en elev som har behov av stöd på något sätt men huruvida utredningar och åtgärdsprogram verkligen hjälper elever att närma sig målen låter sig inte enkelt mätas i några Excelfiler. Här måste huvudmän erbjuda stöd och kompetensutveckling så att särskilt stöd-processen fortsätter att hålla en hög kvalitet och inte bara blir till siffror som går att följa över tid.
Processen kring särskilt stöd är viktig för att vi ska kunna få alla elever att nå så långt som möjligt. Vi behöver ständigt utvecklas för att genomföra detta på ett effektivt sätt så att så många elever som möjligt får det stöd de behöver. Ett digitalt system kan underlätta men det kräver också kunskap både om själva systemet och om processen för att vi inte ska lägga ännu mer tid på att skapa dokumentation som inte hjälper eleverna. Rätt använt kan det dock ge stora fördelar genom att skapa en effektiv och rättssäker process som i slutändan hjälper elever.
Möjligheter
Risker
LÄS ÄVEN
Distansundervisning som särskilt stöd – Uppsala och Göteborg först
Mikael Vestman: ”Marknaden av npf-influencers har gått för långt”
Tina Reuterberg: ”Vi måste sluta se föräldrar som en krävande mobb”
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Krönika Sveriges Lärare har kommit ett steg närmare en ny förbundsordförande. Nu måste skolan våga ta ett steg bort från tyckonomin. Specialläraren Niclas Fohlin vill vara med och bygga upp en tillit till professionen och en skola i världsklass.
Inlärning Individuellt lärande kan lösa problem i vissa situationer, men skapa större problem i andra, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.
Fackböcker Elevhälsan kan behöva denna djupa kunskapsöversikt om missbruksproblematik.
Fackböcker Ny, uppdaterad utgåva av ett referensverk om skolsocialt arbete.
Fackböcker Om barns motoriska utveckling i förskolans vardag och omsorgsmoment.
Fackböcker Autism och emapti – hur ligger det till, egentligen? Hur kan den tränas? Här är en ny bok med verktyg och strategier.
Inlärning För 20 år sedan fanns det tid för biologilärande i skogen. I dag tittar man på film. Mål- och resultatstyrningen är skolans största problem, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten tas upp i en bok för speciallärare och F–6-lärare.
Fackböcker Arbetar man i skolan måste man förhålla sig till AI. Här är tre böcker som ger en grundlig introduktion.
Specialpedagogik Höjdpunkterna på årets Specialpedagogikens dag, som arrangeras den 6 mars – kostnadsfritt och digitalt.
Specialpedagogik På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd.
Studiero Positivt beteendestöd bygger på evidensbaserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.
Studiero IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
Läsinlärning Specialläraren Niclas Fohlin besöker skolor som satsar på lästräning, och får en orolig känsla – håller vi på och ersätter läsfrämjande insatser med billiga läslistor?
Fortbildning Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig uppdaterade om forskningsläget.
Krönika När det tar stopp – ta reda på vad eleven kan. Där har du din utgångspunkt att jobba vidare från, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.
Skolpolitik Redaktören inleder nya numret med att rapportera vart speciallärare och specialpedagoger tror förändringens vindar blåser i skolan.
Fackböcker Innebörden i de uppdaterade riktlinjerna för elevhälsan går inte längre att väja för, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare.
Porträtt Niclas Fohlin har jobbat som lärare, speciallärare, specialpedagog. I dag är han pedagogisk utvecklingsledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även medskapare i undervisningen.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare.
Vi lärare debatt Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.
Elevhälsa ”Domen möjliggör för socialtjänsten att ta i med hårdhandskarna snabbare”, säger professor Titti Mattsson.
Fackböcker Svensk skola är dokumenterat usel på övergångar. Därför är Anna Borgs och Linda Hallbergs nya bok ovärderlig.
Krönika Specialläraren Niclas Fohlin var själv inte den lättaste eleven. Här berättar han om vändningen för honom själv – och om sin djupa oro över auktoritära strömningar i skolan.
Fackböcker Specialdidaktik handlar om undervisning som tar hänsyn till alla elever. Emma Leifler har skrivit den kompletta guiden.
Npf En ny snabbmetod för att identifiera adhd fungerar riktigt bra, enligt en studie från Lunds universitet.
Fackböcker Ominlärning och nyinlärning är bärande begrepp inom Wittingmetoden, som sammanfattas i en ny bok.
Särskilt stöd Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål gällande en elev med autism som under nästan ett helt läsår nekats särskilt stöd.
Särskilt stöd För att garantin för tidiga stödinsatser ska fungera måste samrådsarbetet mellan lärare och specialpedagoger förbättras, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.
Fackböcker Idérikt om kommunikation med vårdnadshavare som har npf-diagnoser.
Krönika Polariseringen mellan elevhälsa och lärarkår är mest ett sociala medier-fenomen. Men för att den inte ska slå rot i verksamheten krävs starkare samarbete och öppnare samtal, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Allt om visuellt stöd – för alla tänkbara interaktiva situationer i skolan.
Fackböcker Kan en ny bok om positivt beteendestöd i förskolan göra mer skada än nytta? I teoridelen börjar det skava rejält.
Krönika
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”