![](/contentassets/5d2aa064c7e74b89bf65120ea1f8ddf6/ljung_kallbrinksskolan-11.jpeg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Här går man igenom en laborativ uppgift i matematik.
Speciallärare Maria Kleimert med eleverna Vera och Molly. Foto: Filippa Ljung
Särskilt stöd
De kommunala skolorna i Huddinge arbetar åt samma håll med formerna för åtgärdsprogram och stödinsatser. Vi besöker en av dem för att få detaljerna.
Vad är ett åtgärdsprogram, till formen? Maria Kleimert, speciallärare på Skogskällan, en F–6-skola med 13 klasser i Huddinge kommun, reflekterar över vilken förändring som skett under hennes år i yrket.
– Numera är det främst ett juridiskt dokument som inte längre innehåller så mycket om vilka kunskaper vi ska arbeta med. En sorts garanti för eleven och vårdnadshavare att skolan har uppmärksammat ett behov av särskilt stöd.
Hennes speciallärarkollega Meral Olgun instämmer och fortsätter:
– Åtgärdsprogrammet innebär också att vi ska ha testat andra möjligheter till anpassningar i klassrummet. Det mesta ska ju ske inom ramen för den ordinarie undervisningen och åtgärdsprogram blir tydligt nästa steg och i det steget är den pedagogiska utredningen helt central.
– Skolans pedagogiska utredning ska vara ett nav där elev, vårdnadshavare och undervisande personal medverkar, säger skolområdets rektor Caroline Gustavsson. Det ska gå hand i hand. Utredningen skapar en trygg grund till beslutet.
Alla elever har ämnen eller moment där det faktiskt fungerar. Vi måste dra lärdomar av de situationerna.
Något som alla tre understryker som en framgångsfaktor i arbetet med åtgärdsprogram, pedagogisk utredning och särskilt stöd är gemensamma mallar och genomarbetad struktur.
– Att få med en elev i förskoleklass på att bidra med sina perspektiv är inte det enklaste utan kräver ett väl utprövat arbetssätt och material, säger Maria Kleimert. Inte bara för att det ska se likadant ut utan för att skapa trygghet och tillvarata på erfarenheten.
För de yngre barnen har speciallärarna ett frågeformulär med bildstöd som används under samtalet, där man går igenom och beskriver skoldagens olika aktiviteter och ämnen.
– Det kan exempelvis handla om relationer till olika vuxna och kamrater, eller hur man upplever raster och lektioner, säger Meral Olgun. På så sätt säkerställer vi att vi får med elevens perspektiv och i andra änden skapar oss en helhetsbild av hela skolsituationen.
Här går man igenom en laborativ uppgift i matematik.
På samma sätt använder sig speciallärarna av ett fastställt frågebatteri när de pratar med vårdnadshavare. Det skickas antingen hem till familjen för ifyllnad eller gås igenom på ett möte.
– Frågeformulär och enkäter har fått ett oförtjänt dåligt rykte i skolan, kanske i samhället i stort? säger Meral Olgun. För oss kan ett häfte med förutbestämda frågor vara ovärderligt. Utformat och utvärderat på rätt sätt blir det ett effektivt verktyg för att säkerställa att alla perspektiv beaktas. Inte minst eftersom det i regel redan finns en kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare kring elevens olika utmaningar och behov, och därmed också ett stort råmaterial av kartläggningar och anteckningar från möten som vi har med oss i bakgrundsarbetet kring formuläret.
Speciallärarna framhåller att de allra flesta vårdnadshavare är väldigt positiva till dessa sammanhållna kartläggningar, som uppmärksammar även dem, och inte bara skolan, på deras barns behov. Därför vilar också skolan centralt i kommunen tryggt i systemet med formulär, strukturer och mallar som byggts upp under de senaste åren.
– Att den är central är viktigt för likvärdigheten i bedömningarna, säger Caroline Gustavsson. Vi är måna om att allt material inom arbetet med åtgärdsprogram har förankring i forskning och bästa tillgängliga praxis. Det gäller såklart hela vårt elevhälsoarbete och inte bara arbetet med stöd.
Speciallärare Meral Olgun med eleven Linnea.
Genom rutiner och strukturer, mallar och styrdokument, sätter skolan elevhälsan högst på agendan. Den är ”allas business”, som Caroline uttrycker det, och ska genomsyra hela verksamheten. All pedagogisk personal är delaktig.
– Jag tycker att det är superintressant att se det här formas som ett pussel när jag lägger ihop de olika delarna. Eleven har för det mesta ganska god insikt i vad som fungerar och inte i skolan, och det bekräftas och förstärks av föräldrarnas beskrivningar. När vi sedan adderar pedagogernas syn klarnar hela bilden.
Caroline Gustavsson säger att hon knappt varit med om att pusselbitarna inte passar ihop. Men ibland händer det att vårdnadshavares och pedagogers bild skiljer sig mer.
– I de fallen är det viktigt att faktiskt ändå lyfta fram och tydliggöra den samsyn som trots allt finns, i stället för att fastna i skiljaktigheterna, säger Meral Olgun. Det skapar trygghet och bygger förtroende för vårdnadshavare att upptäcka att vi kan se samma saker och uppmärksammar behovet hos barnet. Det blir också extra viktigt att beskriva att vi har olika miljöer hemma och i skolan med olika förväntningar och relationer. Och olika grupper och byten av lokaler och lärare kan göra att barnet inte beter sig likadant som hemma. Så våra bilder kan komplettera varandra, det behöver inte finnas en motsättning. Det slutar oftast med att vårdnadshavaren får en förståelse för att det kan se annorlunda ut.
Detta att fokusera på det som fungerar och bygga vidare på det tar Maria Kleimert fasta på, och fortsätter:
– Det handlar så mycket om att belysa det som fungerar – i allt! Åtgärdsprogram och särskilt stöd fokuserar ju av naturen på sådant som inte fungerar. Men alla elever har ämnen eller moment där det faktiskt fungerar. Vi måste dra lärdomar av de situationerna och se om vi kan hitta framgångsfaktorer och knep från dem och ta med oss in där eleven har det svårare. Det kan vara svårt att hitta det, men det gäller att avsöka även de praktisk-estetiska ämnena, att det inte bara handlar om de teoretiska ämnena när man ringar in vad som fungerar och inte.
Rektor Caroline Gustavsson i mitten med speciallärarna Maria Kleimert och Meral Olgun.
Utvärderingen av åtgärdsprogram och insatser är en lika viktig byggsten – för att man vid behov ska kunna skruva på insatsen.
– Vi möter ofta elever med upprepade misslyckanden, bristande tillit till sin egen förmåga och jättedåligt självförtroende i ämnet, som efter några perioder med insats blivit stärkta med hjälp av rätt stöd, säger Meral Olgun. När de då själva märker att de når längre och klarar mer är det viktigt att peka på att vi tillsammans gjort det. Då blir de mer positivt inställda till att prova insatser i framtiden.
– En utvärderingsmodell vi använder är den numera klassiska ”Two stars and a wish”, fortsätter Maria Kleimert. Den är enkel att förstå och eleverna känner igen den från andra sammanhang. Något som eleverna återkommer till i sina önskningar är att de vill fortsätta med stödinsatserna och ha dem oftare. När man får tillbaka från eleverna att ”Jag gillar det här för min mattehjärna blir bättre”, eller ”jag kan läsa mycket svårare texter nu”, känns det fantastiskt bra i lärarhjärtat!
LÄS ÄVEN
Distansundervisning som särskilt stöd – Uppsala och Göteborg först
Mikael Vestman: ”Marknaden av npf-influencers har gått för långt”
Tina Reuterberg: ”Vi måste sluta se föräldrar som en krävande mobb”
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Krönika Sveriges Lärare har kommit ett steg närmare en ny förbundsordförande. Nu måste skolan våga ta ett steg bort från tyckonomin. Specialläraren Niclas Fohlin vill vara med och bygga upp en tillit till professionen och en skola i världsklass.
Inlärning Individuellt lärande kan lösa problem i vissa situationer, men skapa större problem i andra, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.
Fackböcker Elevhälsan kan behöva denna djupa kunskapsöversikt om missbruksproblematik.
Fackböcker Ny, uppdaterad utgåva av ett referensverk om skolsocialt arbete.
Fackböcker Om barns motoriska utveckling i förskolans vardag och omsorgsmoment.
Fackböcker Autism och emapti – hur ligger det till, egentligen? Hur kan den tränas? Här är en ny bok med verktyg och strategier.
Inlärning För 20 år sedan fanns det tid för biologilärande i skogen. I dag tittar man på film. Mål- och resultatstyrningen är skolans största problem, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten tas upp i en bok för speciallärare och F–6-lärare.
Fackböcker Arbetar man i skolan måste man förhålla sig till AI. Här är tre böcker som ger en grundlig introduktion.
Specialpedagogik Höjdpunkterna på årets Specialpedagogikens dag, som arrangeras den 6 mars – kostnadsfritt och digitalt.
Specialpedagogik På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd.
Studiero Positivt beteendestöd bygger på evidensbaserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.
Studiero IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
Läsinlärning Specialläraren Niclas Fohlin besöker skolor som satsar på lästräning, och får en orolig känsla – håller vi på och ersätter läsfrämjande insatser med billiga läslistor?
Fortbildning Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig uppdaterade om forskningsläget.
Krönika När det tar stopp – ta reda på vad eleven kan. Där har du din utgångspunkt att jobba vidare från, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.
Skolpolitik Redaktören inleder nya numret med att rapportera vart speciallärare och specialpedagoger tror förändringens vindar blåser i skolan.
Fackböcker Innebörden i de uppdaterade riktlinjerna för elevhälsan går inte längre att väja för, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare.
Porträtt Niclas Fohlin har jobbat som lärare, speciallärare, specialpedagog. I dag är han pedagogisk utvecklingsledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även medskapare i undervisningen.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare.
Vi lärare debatt Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.
Elevhälsa ”Domen möjliggör för socialtjänsten att ta i med hårdhandskarna snabbare”, säger professor Titti Mattsson.
Fackböcker Svensk skola är dokumenterat usel på övergångar. Därför är Anna Borgs och Linda Hallbergs nya bok ovärderlig.
Krönika Specialläraren Niclas Fohlin var själv inte den lättaste eleven. Här berättar han om vändningen för honom själv – och om sin djupa oro över auktoritära strömningar i skolan.
Fackböcker Specialdidaktik handlar om undervisning som tar hänsyn till alla elever. Emma Leifler har skrivit den kompletta guiden.
Npf En ny snabbmetod för att identifiera adhd fungerar riktigt bra, enligt en studie från Lunds universitet.
Fackböcker Ominlärning och nyinlärning är bärande begrepp inom Wittingmetoden, som sammanfattas i en ny bok.
Särskilt stöd Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål gällande en elev med autism som under nästan ett helt läsår nekats särskilt stöd.
Särskilt stöd För att garantin för tidiga stödinsatser ska fungera måste samrådsarbetet mellan lärare och specialpedagoger förbättras, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.
Fackböcker Idérikt om kommunikation med vårdnadshavare som har npf-diagnoser.
Krönika Polariseringen mellan elevhälsa och lärarkår är mest ett sociala medier-fenomen. Men för att den inte ska slå rot i verksamheten krävs starkare samarbete och öppnare samtal, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Allt om visuellt stöd – för alla tänkbara interaktiva situationer i skolan.
Fackböcker Kan en ny bok om positivt beteendestöd i förskolan göra mer skada än nytta? I teoridelen börjar det skava rejält.
Krönika
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”