Tema sekretess: Tystnadspliktens eviga dilemman

– Barnens liv pågår på så många arenor och vi som jobbar i skolan måste förhålla oss till dem alla.

Det säger Maria Trygger, biträdande rektor på en grundskola i Nacka med särskilt ansvar för elevhälsan i rektors­områdets tre skolor.

Avvägningar kring sekretess är något hon möter dagligen i sitt jobb. Det kan vara i formella sammanhang som i samverkan med polis och socialtjänst eller i förbifarten, när en lärare är orolig och frågar hur en elev i ett annat arbetslag mår.

– De formella sammanhangen är oftast de enklaste. Då har vi strukturer och arbetsrutiner och arbetar med samtycken. Men i korridoren eller på arbetslagsmöten behöver både lagstiftningen och den etiska kompassen sitta i ryggmärgen. Vad behövs för att lärarna ska kunna göra sitt jobb? Vad behöver de veta för att få eleven i mål ­kunskapsmässigt och känna sig trygg i skolan under tiden?

Maria Trygger understryker hur viktigt det är att man verkligen ”kan sin verksamhet” för att guida personalen genom alla avvägningar kring sekretess.

– I de mer komplicerade fallen får vi oftast ett samtycke från vårdnadshavare om att informera lärare och övrig personal kring det som behövs i en elevs situation. Och då blir ju den riktiga knäckfrågan: ”Vad behövs?” Som skolledare och deltagare i elevhälsoteamet har man ofta väldigt mycket information om eleven. Det kan vara allt från tidigare utredningar till familjeförhållanden och vem som är arg på vem i en vårdnadstvist. Det är många ställningstaganden som måste göras om vilken information som ska förmedlas, så man måste känna sina arbetslag och utifrån det göra kontinuerliga bedömningar i ledningsgruppen.

Om Kalle blivit kränkt av Pelle vill Kalles föräldrar veta vad vi gör för att det inte ska upprepas. Men vi får inte berätta för dem om åtgärder kring Pelle.

 

Det händer också att vårdnadshavare inte vill dela med sig av material till skolan.

– Vi har varit delaktiga i utredningar från BUP där skolan har hjälpt föräldrarna med remiss och svarat på skattningsformulär rörande en diagnos. Men när utredningen är klar vill inte vårdnadshavarna att vi ska läsa resultatet. Det här drabbar barnen oerhört eftersom det i utredningar ofta finns specifika rekommendationer kring bemötande, arbetsminne och pedagogiska svårigheter. Då måste vi övertyga vårdnadshavarna om på vilket sätt det gagnar barnet och hur vi kan förvalta förtroendet att få läsa utredningen. 

I samband med incidenter i skolan kan det uppstå intressekonflikter och påtryckningar från vårdnadshavare. Då utmanas ofta sekretessen.

– Om Kalle blivit kränkt av Pelle vill ofta Kalles föräldrar veta vad vi gör för att förhindra att det upprepas. Men vi får inte berätta för dem vilka åtgärder vi har kring Pelle. Och att i den situationen kunna få Kalle och hans vårdnadshavare att känna sig trygga med att vi gör rätt saker, det är en utmaning som kräver eftertanke.

I sådana situationer är det lätt att förhållningssättet upplevs som orättvist.

– Då måste vi bekräfta föräldrarna i att vi hör vad de säger men att vi inte kan eller får prata om andra barn i klassen. Jag kan bara prata med dig om ditt barn. När det hänt saker i klassen behöver det ofta kommuniceras till andra föräldrar i klassen och ibland till andra lärare på skolan. Då behöver vi kommunicera att vi har koll på läget. ”Ni vet alla att det inträffade en incident och att många var inkopplade. Vi har processer och de berörda har info och vi har upprättat kontakt.” De måste få veta att vi koll på läget så att inte rykten uppstår. 

Det ligger i folks natur att vilja veta mer, men behöver man verkligen all info? Att informera och berätta ska vara aktiva val. Skolpersonal måste våga stå för ­sekretessen.

LÄS ÄVEN

Kjell Häglund: Därför drevas det mot specialpedagoger

Ny generaldirektör vill ta SPSM ”till nästa nivå”

Fortsatt ökning av psykiska besvär för barn

Mikael Vestman: ”Skolministerns särskilda undervisningsgrupper är en giftmurkla”