![](/contentassets/7cec0bda857449e19602040e9eacca0e/barn-lsaer.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Omar och Lavin läser tillsammans. Till höger skolbibliotekarien Jonna Bruce. Foto: Anna-Lena Lundqvist.
Jonna Bruce, skolbibliotekarie i Göteborg, håller i egna lektioner om digitala verktyg och källkritik. Foto: Anna-Lena Lundqvist.
Digitalisering Jonna Bruce är inte bara skolbibliotekarie – hon är navet i Hammarkullsskolans arbete med digitalisering och källkritik.
På Hammarkullsskolan i Göteborg är skolbibliotekarien Jonna Bruce en bärande del i undervisningen. Här ska det inte vara något ”extrajippo” att gå till biblioteket, som ”tar tid från lektionerna”.
– Man kan inte bara ”gå till biblioteket” och förvänta sig effekt. Det måste vara en del av vardagen i skolan och ingå i lektionsplaneringen, säger Jonna Bruce.
Hon har lektioner med alla klasser varje vecka. Här är de digitala verktygen självklara, och eftersom hon träffar eleverna regelbundet har verktygen blivit en viktig pusselbit i att öka elevernas digitala kompetens.
– Vi jobbar med allt från källkritik till bokanalyser. Det är schemalagda lektioner som planeras i tätt samarbete med lärarna för att samspela med årsplaneringen i SO och svenska. Inför terminsstart sitter jag ner tillsammans med ämnesledarna för samtliga ämnen för att se var jag kan stötta upp. Att det är integrerat med undervisningen i varje ämnesområde är centralt. Tidigare var skolbibliotekariens roll mycket högläsning och bokutlåning men vi måste jobba smartare och dra nytta av de olika kompetenserna som finns på skolan.
För arbetet med källkritik i årskurs tre har Jonna Bruce lagt upp en bild på en vattenkälla på den digitala smartboarden, så att alla ser. Sedan får eleverna resonera och diskutera kring begreppet källa och vad ordet faktiskt betyder. Det blir ett bra samtal om vad vi ser personen göra på bilden, om vem som tagit bilden och om själva informationssäkringsprocessen.
Barnen får också lära sig vad som är viktigt när man granskar en källa, där tidsfaktorn och förkunskap är helt avgörande:
– Det är ju stor skillnad på om man har 30 sekunder, 30 minuter eller tre dagar på sig, och hur omsorgsfull man ska vara. Barnen behöver också ställa sig frågan om vad de redan vet om bilden och hur det påverkar tolkningen.
I de äldre åldrarna diskuteras informationssökning och sökkritik. Då kopplar Jonna upp sin dator mot den digitala skärmen i biblioteket och så formulerar de tillsammans en sökfråga. Sedan diskuterar de träfflistan, vad som kommer högst upp och varför.
Skolbibliotekarien Jonna Bruce på Hammarkullsskolan i Göteborg. Foto: Anna-Lena Lundqvist.
– Att prata om algoritmer och att tidigare sökningar påverkar resultatet är de ofta helt med på, eftersom det är något de känner igen från exempelvis Tiktok.
Något Jonna tycker blivit tydligt i arbetet med lågstadiet är att det är svårt att hitta bra källor till yngre elever. Eleverna får en lista med källor och tillsammans med dem går Jonna igenom källornas trovärdighet och vad som ligger bakom dem.
– Många elever tycker att Nationalencyklopedin har låg trovärdighet eftersom den har kortfattad text till respektive uppslagsord jämfört med exempelvis Wikipedia. De gör en tydlig koppling mellan textmängd och trovärdighet och därför måste jag förklara vad ett uppslagsverk egentligen är. Och det är inte en så enkel fråga att svara på! Vi pratar också om experter – vem är expert? ”Är jag en expert?” frågar jag eleverna. Även om jag är expert i det här rummet betyder det inte att jag är expert på fotboll. Det blir ofta väldigt bra diskussioner och samtal.
I årskurs två jobbar de med ett koncept de kallar boktrailers. Eleverna får i grupper spela in en trailer för en film om boken de läst.
– I en trailer fångar man vad boken handlar om, vilken känsla boken har och allt sådant, så det är ett kreativt sätt att göra en bokanalys.
Lärarna delar in eleverna i grupper så att det blir en bra fördelning med starka läsare i varje grupp. Kriteriet för böckerna som används är att de ska vara lätta för att alla ska kunna lyckas. Dessutom måste de finnas både som tryckt bok och digitalt. Med hjälp av en digital läsdagbok sammanfattar eleverna vad boken egentligen handlar om.
– Förmågan att sammanfatta det man upplevt eller läst är central för hela skolgången! säger Jonna Bruce.
Omar och Lavin läser tillsammans. Till höger skolbibliotekarien Jonna Bruce. Foto: Anna-Lena Lundqvist.
När sammanfattningarna är klara blir det workshop med kamera, greenscreen och programvaran iMovie. Då får eleverna spela in sina boktrailers och redigera dem innan alla tittar på dem tillsammans. Greenscreen är oerhört populärt eftersom eleverna i efterhand kan välja bakgrunderna själva.
– Egentligen finns nyckeln till allt arbete här i vår lokala skolbiblioteksplan, som utvärderas och uppdateras varje år tillsammans med lärarna under en studiedag. Hela skolan måste jobba i samma riktning och elevernas måluppfyllnad är det övergripande målet för oss alla.
LÄS ÄVEN
Lågaffektivt bemötande: ”En auktoritet sänker rösten och tar kontroll”
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Krönika Sveriges Lärare har kommit ett steg närmare en ny förbundsordförande. Nu måste skolan våga ta ett steg bort från tyckonomin. Specialläraren Niclas Fohlin vill vara med och bygga upp en tillit till professionen och en skola i världsklass.
Inlärning Individuellt lärande kan lösa problem i vissa situationer, men skapa större problem i andra, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.
Fackböcker Elevhälsan kan behöva denna djupa kunskapsöversikt om missbruksproblematik.
Fackböcker Ny, uppdaterad utgåva av ett referensverk om skolsocialt arbete.
Fackböcker Om barns motoriska utveckling i förskolans vardag och omsorgsmoment.
Fackböcker Autism och emapti – hur ligger det till, egentligen? Hur kan den tränas? Här är en ny bok med verktyg och strategier.
Inlärning För 20 år sedan fanns det tid för biologilärande i skogen. I dag tittar man på film. Mål- och resultatstyrningen är skolans största problem, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten tas upp i en bok för speciallärare och F–6-lärare.
Fackböcker Arbetar man i skolan måste man förhålla sig till AI. Här är tre böcker som ger en grundlig introduktion.
Specialpedagogik Höjdpunkterna på årets Specialpedagogikens dag, som arrangeras den 6 mars – kostnadsfritt och digitalt.
Specialpedagogik På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd.
Studiero Positivt beteendestöd bygger på evidensbaserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.
Studiero IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
Läsinlärning Specialläraren Niclas Fohlin besöker skolor som satsar på lästräning, och får en orolig känsla – håller vi på och ersätter läsfrämjande insatser med billiga läslistor?
Fortbildning Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig uppdaterade om forskningsläget.
Krönika När det tar stopp – ta reda på vad eleven kan. Där har du din utgångspunkt att jobba vidare från, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.
Skolpolitik Redaktören inleder nya numret med att rapportera vart speciallärare och specialpedagoger tror förändringens vindar blåser i skolan.
Fackböcker Innebörden i de uppdaterade riktlinjerna för elevhälsan går inte längre att väja för, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare.
Porträtt Niclas Fohlin har jobbat som lärare, speciallärare, specialpedagog. I dag är han pedagogisk utvecklingsledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även medskapare i undervisningen.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare.
Vi lärare debatt Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.
Elevhälsa ”Domen möjliggör för socialtjänsten att ta i med hårdhandskarna snabbare”, säger professor Titti Mattsson.
Fackböcker Svensk skola är dokumenterat usel på övergångar. Därför är Anna Borgs och Linda Hallbergs nya bok ovärderlig.
Krönika Specialläraren Niclas Fohlin var själv inte den lättaste eleven. Här berättar han om vändningen för honom själv – och om sin djupa oro över auktoritära strömningar i skolan.
Fackböcker Specialdidaktik handlar om undervisning som tar hänsyn till alla elever. Emma Leifler har skrivit den kompletta guiden.
Npf En ny snabbmetod för att identifiera adhd fungerar riktigt bra, enligt en studie från Lunds universitet.
Fackböcker Ominlärning och nyinlärning är bärande begrepp inom Wittingmetoden, som sammanfattas i en ny bok.
Särskilt stöd Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål gällande en elev med autism som under nästan ett helt läsår nekats särskilt stöd.
Särskilt stöd För att garantin för tidiga stödinsatser ska fungera måste samrådsarbetet mellan lärare och specialpedagoger förbättras, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.
Fackböcker Idérikt om kommunikation med vårdnadshavare som har npf-diagnoser.
Krönika Polariseringen mellan elevhälsa och lärarkår är mest ett sociala medier-fenomen. Men för att den inte ska slå rot i verksamheten krävs starkare samarbete och öppnare samtal, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Allt om visuellt stöd – för alla tänkbara interaktiva situationer i skolan.
Fackböcker Kan en ny bok om positivt beteendestöd i förskolan göra mer skada än nytta? I teoridelen börjar det skava rejält.
Krönika
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”