”Alla elever kan inte ha samma verktyg”

”Eleven behöver lära sig i vilka situationer man behöver ­verktyget", säger Frida Karlsson på SPSM i Stockholm. Foto: Johan Strindberg.

Många specialpedagoger och lärare blir ensamma i planeringen av digitala verktyg, varnar Frida Karlsson, rådgivare på SPSM.

– Många ärenden som kommer in till oss handlar om hur skolor kan få elever att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Och då kan specialpedagogik i kombination med digitala verktyg vara en oerhört viktig del.

Det säger Frida Karlsson, specialpedagog och speciallärare som efter många år i skolan numera arbetar som rådgivare hos Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM.

– En avgörande faktor för att barn och elever ska nå så långt som möjligt är att skolan hittar användbara digitala verktyg. Verktygen ska vara användbara för eleven över tid och behöver också fungera i skolkontexten. För att uppnå detta behöver lärare prata med varandra om hur de får verktygen att fungera i undervisningen. Eleven behöver tid att lära sig och öva på att använda verktygen. Om skolan har ett långsiktigt perspektiv skapar det förutsättningar för en livslång lust att lära!

"Det handlar om att ta till sig texten"

Frida Karlsson påminner också om att elever inte är ”automatiskt digitala” i dag. De behöver lära sig de digitala verktygen och hur de ska använda dem i skolan.

– Ur ett skolperspektiv kan digitala verktyg delas in i de tre huvudkategorierna lära, kommunicera och planera. Vilket innebär att kunna ta till sig kunskap med hjälp av digitala verktyg, kommunicera och visa det man lärt sig samt att planera och strukturera sin vardag bättre. Vissa verktyg kanske klarar av flera saker samtidigt.

Att ta till sig en text handlar ju inte bara om att läsa den utan också om att processa texten och att kunna använda den. När vi lär oss att läsa så lär vi oss att stryka under i texten, cirkla och göra markeringar i boken.Det är svårare att ta till sig en uppläst text om eleven inte har strategier för hur den ska arbeta med den. Därför kan vi inte bara lämna eleverna ensamma med den upplästa texten. Det handlar ju om att ta till sig texten och inte bara uppfatta den.

"Vi måste vara nyfikna detektiver"

Frida Karlsson trycker på att både pappersböcker och digitala läromedel och verktyg behövs och erbjuder olika möjligheter för lärare och elever.

– Vi får inte heller glömma att det handlar om olika situationer och vad som är syftet med undervisningen. Vi pedagoger måste vara nyfikna detektiver och ta reda på vad som fungerar och vad som är svårt i olika situationer.

Matematik har stora utmaningar digitalt. Både uppläsning av tal och inmatning kräver ofta specialprogram.

– Om en vanlig talsyntes ska läsa upp ett mattetal kan det bli helt obegripligt för eleven eftersom datorn läser symbolen för multiplicerat eller division som asterisker, stjärnor, X och snedstreck.

När man introducerar och testar ett nytt digitalt verktyg måste man alltid ha ­tålamod.

När det gäller val av enheter, operativsystem och program är det viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv där eleverna lär sig olika strategier med verktygen i olika situationer.

– Det är bra om lärverktygen är ­till­gängliga på olika plattformar. Där måste man alltid utgå från eleven, och från hela dagen och olika situationer, ­eftersom det handlar om praktiska färdigheter som vi behöver i livet.

– Det gäller att välja ­digitala verktyg ­utifrån vad det är vi ska göra. Har man lärt sig att använda en miniräknare på ett bra och smidigt sätt i klassrummet är det lättare att plocka fram den på mobilen när man står i affären. Eleven behöver alltså lära sig om i vilka situationer man behöver verktyget, säger Frida Karlsson och avslutar:

– När man introducerar och testar ett nytt digitalt verktyg måste man alltid ha ­tålamod. När man ser att något är svårt så kan det behövas mer tid för eleven och läraren att vänja sig. Eleven kanske inte kommer att tycka om verktyget från början.

TRE KATEGORIER AV DIGITALA VERKTYG

LÄRA. För att kunna ta till sig av kunskap.

VISA. För att kommunicera, skriva och visa det eleven kan.

PLANERA. Hjälp att strukturera sin skoldag och vardag.

… och FYRA TIPS

  1. Montera inte ner stödet för tidigt.
  2. Undersök elevernas ­attityder så det inte blir pinsamt.
  3. Kontinuerlig bedömning av de digitala verktygen.
  4. Innan vi övar på barnen ska vi öva tillsammans i kollegiet.

* / X … DIGITAL MATTE EN STOR UTMANING

Matematiska uppställningar och tecken som används i dem är en stor utmaning för enkla ­program. För hur ska datorn veta om det är ett snedstreck eller delat med?

DIGITAL TILLGÄNGLIGHET

  • möjlig att uppfatta
  • hanterbar
  • begriplig
  • robust

VID VAL AV DIGITALA VERKTYG

  • Användarens behov – Vilket behov ska det digitala verktyget tillgodose?
  • Undervisningens behov – Vad tillför det digitala verktyget i undervisningssituationen? Vilken eller vilka förmågor är det digitala verktyget tänkt att utveckla? Hur kan du som lärare ta del av arbetet i verktyget?
  • Tillgänglighet – Vilka inställningar kan du göra gällande innehåll och utseende? Hur är utformningen? Hur navigerar du i det digitala verktyget? Finns det talsyntes eller inspelat tal? Vilka styrsätt går att använda?
  • Barnets och elevens egen ­uppfattning – Hur upplevs det digitala verktyget? Hur självständigt kan verktyget användas? Hur ­motiverad känner eleven sig att använda verktyget?

Statistik från Skolverket

  • Två av tio lärare svarar att de inte har tillräckliga kunskaper för att lära sina elever att använda internet på ett säkert sätt eller att källkritiskt granska texter på internet eller sociala medier.
  • Var femte lärare i grundskolan uppger att de inte har tillgång till de digitala verktyg de behöver för att utforma undervisningen för elever som behöver stödinsatser.
  • Två av tre rektorer svarar att skolan har en digitaliseringsplan som följs upp varje år. Andelen har nästan fördubblats sedan 2018.

Källa: Skolverket 2022

LÄS ÄVEN

Lågaffektivt bemötande: ”En auktoritet sänker rösten och tar kontroll”

Specialpedagogik – den bredaste pedagogiken