Replik: ”Det finns ingen angiven kunskap för att uppnå ett visst betyg”
”Helen Ängmo och Jörgen Tholin kan inte hålla isär två helt olika system för betygsättning”, skrev Johan Kant i en tidigare debattartikel.
Vi lärare debatt Johan Kant sågade Jörgen Tholins och Helen Ängmos beskrivning av betygssystemet i en debattartikel på Vi Lärare. Nu skriver Gunnar Hyltegren i en replik att Johan Kant själv brister i förståelse.
Johan Kant, och för övrigt hans idékompis Per Måhl, tror att dagens system med betygskriterier ”är uppbyggt utifrån kunskapsstandarder där eleverna ska ha uppnått en viss i förväg angiven kunskap för att få ett betyg” (Vi lärare, 12 sep, 2023). Men detta är en helt grundlös uppfattning.
Med nuvarande betygskriterier blir bedömningen inte en fråga om ett dikotomt avgörande mellan att eleven antingen har en viss kunskap eller inte har den. Det är ett steg framåt att läraren ska göra en sammantagen bedömning som är kompensatorisk för betygen D – A med syftet att komma fram till det betyg som bäst motsvarar elevens samlade kunskapsnivå i ämnet eller kursen. Det finns alltså inte ”en viss i förväg angiven kunskap för att få ett betyg”, vilket Kant felaktigt tror i sin artikel.
Fruktlöst att definiera kunskapsnivåer i ord
Vad Johan Kant verkar ovetande om är att vetenskaplig verksamhet hanterar två sorters informationer: kvantitativa data i siffror och kvalitativa data i ord. Hans ideal gällande ”kunskapsstandarder” gäller endast försöken att i ord definiera kunskapsnivåer - fruktlösa försök som i all evighet kommer att dras med vaghet.
För att få lärare att inte glida med betygen krävs ett mycket kraftfullt system! Likvärdiga betyg och meritvärden kan inte uppstå via nationella försök att beskriva vad en elev ska kunna för ett visst betyg. För varje begrepp som används måste detta definieras med nya begrepp som också måste definieras med nya begrepp, etc. etc. Korrelationen mellan antal begrepp och användarattraktion är negativ: ju fler ord, desto färre lärare bryr sig.
Kvantitativa data är oumbärliga
På ett eller annat sätt måste gränserna mellan betygen dras med en strikt numerär förankring – på huvudmanna- eller skol- eller klass- respektive gymnasieprogramsnivå (Vlachos, Gustavsson, Erickson, m.fl.). Vilken modell man än använder sig av är kvantitativa data fullständigt oumbärliga!
Själv ser jag fram emot att ta del av vad regeringens utredare Magnus Henrekson kommer fram till. Uppdraget ska redovisas senast den 21 februari 2025. Samtidigt har vi ju redan haft minst två andra, utförliga utredningar på området (SOU 2016:25 och SOU 2020:43). Vad i hela fridens namn finns det för nytt att komma med?
Gunnar Hyltegren, skolfilmare och doktor i pedagogiskt arbete
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
