Debatt: Vi bör alla vara mer ”good enough”

Du kan hålla en halvbra lektion eller kanske till och med en dålig lektion ibland – det är okej, skriver högstadieläraren Johanna Grip.

LÄS ÄVEN: Maria Wiman: Kan vi komma överens om vad ”good enough” egentligen betyder?

Jag läste Maria Wimans krönika i Vi lärare (1:2023) där hon skriver om begreppet ”good enough”. Hon inleder med att konstatera att detta uttryck hjälpte henne i stunden, när hon var ny, men att hon, när hon nu är äldre och mer erfaren, stör sig på uttrycket. Hon undrar om vi kan skapa ”en vedertagen definition av good enough”.

Jag beundrar Maria Wiman men jag tror att vi riskerar att missa hela poängen. Det finns redan en definition av begreppet så vi borde i stället uppmana våra kollegor att vara mer good enough oftare.

Det finns många måsten

Som lärare är man väldigt utsatt och det finns många ”måsten”. Man blir granskad, synad och kritiserad, allt medan man planerar elevengagerande undervisning med samhällsnära teman och utför reliabla och valida bedömningar med kontinuerlig formativ återkoppling till varje individ. Måsten i form av bedömningar, konflikthantering och vårdnadshavarkontakt hopar sig lätt och läggs på hög.

Inget av dessa måsten går att ta bort, de ingår i vårt uppdrag. Men tillsammans med möten om skolans kvalitetsarbete, inköp av blyertspennor eller samordning av de nationella proven kan även de enklaste uppgifterna kännas betungande.

Det leder till stress

Men som lärare är man också fri. När jag kliver in i klassrummet, när jag möter mina elever, då är det vi – här och nu. Här finns inga andra flåsande måsten än just mina elever och lärandet. Här finns upptäckter, insikter och utmaningar. Jag måste själv bestämma vad som är viktigt, vad jag kan hantera just idag, just nu. Vad är mitt fokus?

Att vältra sig i alla andra arbetsuppgifter och ”måsten” eller de orimliga kraven som ibland läggs på oss leder till stress och risken för att man ska känna sig överväldigad och otillräcklig är snart ett faktum.

 

När Maria Wimans ”snällisrektor” sa att det var okej att vara good enough behövs inte en ”vedertagen definition” – den existerar redan. Det som behövs är en uppmaning om att våga vara det. Slår man upp uttrycket i Urban Dictionary så står det:

”’Good enough’ is the ideology representing the mental embodiment of a person who could physically obtain perfection, but, under the circumstances, does not.”

Enkelt översatt betyder det att man, under omständigheterna, inte gör sitt absolut bästa. Det här är en mycket viktig överlevnadstaktik som alla lärare borde bemästra.

För att överleva behöver man fokusera på det man kan påverka.

För att överleva det första året som lärare (och många år inom yrket) så behöver man fokusera på det man kan påverka. Att hänga upp sig på allt man inte kan göra något åt eller börja lista alla krav blir förlamande.

Fokusera i stället på din frihet och alla möjligheter. Du kan kanske inte välja bort arbetslagsmötet men du kan välja att tacka nej till att vara den som håller i temadagen. Du behöver inte anmäla dig frivilligt till att vara den som lägger schemat för idrottsdagen.

Det blir missvisande

I krönikan fick Maria Wiman det att låta som att good enough handlade om mängd, att vår arbetsdag innehöll en viss kvot för mejl, konflikthantering eller undervisning och att uttrycket handlade om att sänka den kvoten. För mig blir det missvisande. En arbetsdag är inte konstant och det kan heller inte en arbetsinsats vara. I perioder har vi alla mycket att göra och att då överleva genom ett good enough-tänk är inte bara rimligt utan faktiskt nödvändigt.

Jag säger inte ”nej, jag kan inte lösa er konflikt nu för jag är good enough och min kvot är uppfylld”. Däremot säger jag till mig själv att ”du behöver inte svara på det mejlet just nu, det kan vänta” eller ”jag har inte hunnit rätta klassens uppsatser men det är okej, det kan jag göra senare”.

Jag styr det jag kan och väljer att fokusera på det som är viktigt – mina elever. Jag väljer att sitta ute i korridoren med en elev som har det tufft i stället för att skriva framåtsyftande kommentarer i lärplattformen som hälften ändå inte kommer läsa. Mina rader där är inte livsviktiga, de kan vänta.

Handlar inte om att plocka bort

Maria Wiman vill ”vara konkret” och plocka bort saker men good enough handlar inte om att plocka bort, det handlar om att göra allt det man ska men att inte göra alla delar lika bra eller lika snabbt. Du måste alltid vara lärare, du måste alltid göra ditt jobb, det kan du inte plocka bort.

Du kan dock hålla en halvbra lektion eller kanske till och med en dålig lektion ibland, det är okej. Ibland får man helt enkelt gå in i klassrummet utan en perfekt planering och med vetskapen om att alla kanske inte lärde sig något just dessa 40 minuter. Dina 40 minuter där och då är inte avgörande för elevens möjlighet att i framtiden kunna få ett jobb.

Behöver hjälpa varandra

Det är okej om du där och då är good enough. Fasiken, du kanske till och med har good enough-lektioner i en hel vecka för att orka. Det är inte heller livsavgörande. Faktiskt.

Vi lärare är viktiga men inte så viktiga att varje minut av lektionen spelar roll för elevernas framtid. Att du finns där och dyker upp varje dag – det är vad som spelar roll. Så, i stället för att grubbla över vad good enough betyder så behöver vi hjälpa varandra att vara det lite oftare.

Johanna Grip, lärare i svenska och engelska 7–9

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.