Debatt: ”Skolutveckling bör göras av lärare – för lärare”

LÄS OCKSÅ: Debatt: Dags att göra upp med skolutvecklingskulten

I skoldebatten har det blivit populärt att hacka på skolutveckling. Ofta är det befogat, inte minst när kritiken riktas mot en så kallad kult av konsulter och skolutvecklingsföretag. Jag vill dock nyansera debatten om skolutveckling, för annars riskerar vi att dra all skolutveckling över en kam och bortse från de vinster som finns med skolutveckling.

Innan jag går in på fördelarna med skolutveckling vill jag skriva att jag håller med kritiken som framförts av till exempel debattörerna Filippa Mannerheim i Expressen och Fredrik Törnqvist här i Vi Lärare.

Rektorer är ofta osäkra

Det stämmer till exempel att rektorer, trots att de anser att deras pedagogiska ledarskap är viktigt, ofta är osäkra på hur det ska omsättas i verkligheten. Det menar Anette Forssten Seiser i sin doktorsavhandling ”Stärkt pedagogiskt ledarskap: Rektorer granskar sin egen praktik”.

Det stämmer också att det i debatten ibland låter som att lärare är inkompetenta. Skoldebattören Isak Skogstad belyste dock i sin bok ”Obekväma sanningar om skolan” att Sveriges lärarkår uppvisade bland de högsta kunskaperna i OECD:s PIAAC-undersökning när 31 länder deltog. Sveriges lärare har alltså all anledning att vara stolta.

Ja, ibland behöver vi lärare lära oss mer om någonting. Det bästa är dock inte sällan att låta oss lärare vara lärare genom en bra arbetsmiljö.

Lärares professionella utveckling är avgörande

Nu när jag hyllat Sveriges lärares kunskaper vill jag härnäst sjunga skolutvecklingens lov. May Britt Postholm, professor vid NTNU, har i en studie från 2018 granskat 43 forskningsartiklar fokuserade på lärares professionella utveckling. Hennes slutsats är att det behövs mer forskning, men också att lärares professionella utveckling är avgörande för att ändra klassrumspraktik, förbättra skolor och förbättra elevers lärande.

För detta finns bättre och sämre förutsättningar. Skolledare kan leda genom att hjälpa lärarna att själva identifiera utvecklingsbehoven samt genom att tillhandahålla tid och resurser. Det är ett pedagogiskt ledarskap som heter duga!

Bäst är lärarlag med öppen kommunikation

Forskningen pekar på att lärare måste vara hjärtat i beslutsfattandet och måste samarbeta med varandra i lärargemenskaper. Mycket pekar på att skolor med starka sådana gemenskaper har högre elevresultat. Lärare som har samarbetspraktik är mer innovativa i klassrummet, nöjdare med sina arbeten samt har en högre tilltro till sig själva.

Den bästa strukturen är lärarlag med öppen kommunikation, när skolutvecklingen är av lärare, genom lärare och för lärare. Vad gäller ämneslärare verkar det dessutom vara allra bäst när skolutveckling är så inbäddat som möjligt i deras specifika ämnesområden.

Sveriges lärare några av världens kunnigaste

Sammanfattnings- och avslutningsvis vill jag alltså nyansera debatten om skolutveckling. Ja, det finns befogad kritik mot konsulter och skolutvecklingsföretag. Sveriges lärare är också några av världens kunnigaste till att börja med. Det finns dock många vinster med skolutveckling. Framför allt när den görs av lärare, genom lärare och för lärare.

Anton Sjöstedt, ämneslärare som studerar ämnesdidaktisk skolutveckling, Arvika

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS OCKSÅ: Debatt: Dags att göra upp med skolutvecklingskulten

Därför avlöser trenderna varandra i skolan