”Självklart med systematiskt kvalitetsarbete”

På sistone har det blossat upp en debatt om skolans systematiska kvalitetsarbete.

Den 19 januari skrev gymnasieläraren och författaren Therese Rosengren en debattartikel i Altinget om att systematiskt kvalitetsarbete inte är lösningen på skolans problem och den 24 januari gick Linnea Lindqvist ännu längre och skrev i en krönika att det är en bluff. Liknande tongångar och åsikter hörs också allt oftare i skoldebatten på sociala medier.

"Oroande om många lärare förknippar systematiskt kvalitetsarbete med långa tråkiga möten"

Vi vill försöka nyansera den bilden. Vi håller med om att systematiskt kvalitetsarbete inte ensamt löser svensk skolas problem, och att onödig byråkrati ska rensas bort, men att arbeta systematiskt med att utveckla undervisningen och elevernas lärande tycker vi är självklart.

Om varken lärare eller rektor ser syftet med det systematiska kvalitetsarbetet på skolan är det dock inte konstigt om det snarare upplevs som slöseri med värdefull tid, något som läraren HP Tran lyfter i en krönika i Vi Lärare. Det är givetvis oroande om många lärare förknippar systematiskt kvalitetsarbete med ”långa tråkiga möten”.

Tydlig koppling till egen undervisning

En förutsättning för att det systematiska kvalitetsarbetet ska bära frukt är att alla i verksamheten vet vad det syftar till, känner ett gemensamt ägarskap för det och att det leder till konkreta förbättringar. Här vilar ett stort ansvar på skolledningen som behöver vara lyhörd i sin styrning så att alla medarbetare på skolan känner att arbetet har en tydlig och nära koppling till den egna undervisningen.

Det finns säkert goda skäl för Skolverket att föreslå tydligare regleringar av skolors systematiska kvalitetsarbete, även om det har kritiserats av bland andra Sveriges skolledare. Vi ser också en risk i att det kommer att leda till att skolpersonal får tyngre arbetsbörda. Skolinspektionen begär redan idag in många olika dokument inför sina granskningar och tillsyner.

Det systematiska kvalitetsarbetet behöver alltid ta avstamp i de förbättringsområden som identifierats på den enskilda skolan och i det arbetet är kollegial samverkan, gemensamma resultatuppföljningar och analyser viktiga för att kunna utveckla den egna undervisningen och se till att nivån lyfts för alla elever i alla klassrum. Och det är väl precis det som är systematiskt kvalitetsarbete? För oss är det en självklar del av vår profession, att vi utvecklas tillsammans samtidigt som vi skapar bästa möjliga förutsättningar för eleverna att nå längre.

Systematiken är viktig av flera skäl, bland annat för att synliggöra och proaktivt följa upp kvalitetsbrister och likvärdighetsproblem i undervisningen. Den är också viktig för att rektorer ska kunna säkerställa att skolans olika kompetenser och resurser används där de behövs som mest.

I skoldebatten låter det ibland som att systematiskt kvalitetsarbete är ett eget spår vid sidan av lärarens ordinarie arbete med att planera och genomföra undervisning. Så ser inte vi på det. Vi menar att det är en integrerad del i det arbete som hela tiden pågår på en skola och som bör genomsyra hela styrkedjan.

Då bör du fundera på något annorlunda

Om det systematiska kvalitetsarbetet blir tidsslukande i stället för utvecklingsdrivande bör både huvudman och rektor fundera över vad som behöver göras annorlunda.

Vår erfarenhet är att ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete, där alla delar av styrkedjan jobbar tillsammans och där även elever görs delaktiga, är en förutsättning i arbetet med att skapa bättre undervisning för barn och elever.

Arnela Nilsson, förstelärare Vittra Landborgen Helsingborg
Anna Robertsson, rektor inom NTI-gymnasiet Kronhus Göteborg
Jennie-Ann Mattsson, kvalitets - och utvecklingsansvarig Vittraskolorna, AcadeMedia grundskolor.

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN: REPLIK: ”Granska kvalitetsarbetet i stället för att skylla på lärare”