
Linnea Lindquist, rektor på Nytorpsskolan och Hammarkullsskolan i Göteborg, har granskat den svenska kommunala skolan. Foto: Berättarministeriet
Skolbudget I år har nio av tio kommuner krav på nedskärningar i skolan. Det visar rektorn Linnea Lindquists stora granskning av samtliga kommunala budgetar i hennes nya granskning av den svenska kommunala skola.
Rektorn, författaren och debattören Linnea Lindquist (även känd som rektor Linnea på sociala medier) har vikt sin fritid åt att gå igenom drygt 1100 kommunbudgetar från åren 2019 till 2022. Det har resulterat i ett par böcker och en ny färsk rapport.
På torsdagen presenterade hon rapporten under ett seminarium anordnat av Berättarministeriet.
Linnea Lindquist, rektor på Nytorpsskolan och Hammarkullsskolan i Göteborg, har granskat den svenska kommunala skolan. Foto: Berättarministeriet
I sin nya genomgång av kommunbudgetar ser hon att vissa kommuner har gett sina skolor ett andningsuppehåll från besparingar och effektiviseringar under 2022. Men 90 procent av kommunerna gör det inte.
– Att situationen ser lite bättre ut i år i jämförelse med tidigare årsbudgetar som jag gått igenom beror enbart på coronapengarna skulle jag säga. Om inte coronapengarna hade delats ut från staten så hade nog 100 procent av kommunerna haft besparingar, säger Linnea Lindquist.
I den nya rapporten har hon också kartlagt på vilka sätt Sveriges kommuner fördelar resurser, via strukturersättningar, till de barn som behöver mest stöd i svensk skola under 2022.
– Forskningen visar att det främst är föräldrarnas utbildningsnivå som påverkar barnens resultat. Trots det fann jag kommuner som inte ens har med den parametern i sina beräkningsmodeller när de fördelar ut strukturersättningar till skolor utifrån socioekonomiska faktorer, säger Linnea Lindquist.
Sveriges kommuner har 86 olika modeller för att fördela resurser till de elever som behöver mest stöd i skolan. Mängden av modeller är ett av de stora problem som rektorn Linnea Lindquist lyfter i sin granskning av den svenska kommunala skolan.
– Som det ser ut nu går det varken att skapa likvärdiga förutsättningar för elever eller kontrollera om resurserna gör nytta. Regeringen behöver reglera detta, säger hon.
I den nya rapporten ”Nyckeln till grundskolans finansiering” lyfter hon fram sina slutsatser efter granskningen. Enligt Linnea Lindquist finns det fyra viktiga fundament för staten att tag i om man vill ge den kommunala skolan bättre förutsättningar att fungera än den har i dag:
1. Differentierad skolpeng
Skolpengen behöver förändras och delas upp så kommuner kan kompenseras och få ersättning för sitt lagstadgade ansvar att ge alla barn en skolplacering i alla geografiska delar av en kommun. Enskilda skolhuvudmän har inget sådant krav att ha ett utbudsansvar och bör därför inte ersättas för det eftersom skolpengen ska vara lika.
2. Skapa en nationell modell för strukturersättning
Kommunernas 86 olika modeller för att fördela resurser utifrån exempelvis olika socioekonomiska faktorer behöver ses över och regleras. Det är viktigt för att öka likvärdigheten och säkerställa att de barn som behöver stöd i skolan också får det. Modellen ska baseras på forskning och gå att utvärdera.
3. Statlig skolpeng
En statlig skolpeng bör övervägas som exempelvis tar hänsyn till socioekonomiska skillnader, kommuners utbudsansvar och att det kan finnas viss småskalighet när det gäller skolenheter i mindre kommuner eller glesbygd.
4. Skolinspektionens tillståndsgivning till enskilda huvudmän behöver ses över
I de fall det finns negativa ekonomiska konsekvenser för en kommuns skolor att en enskild aktör öppnar en ny friskola eller utökar en befintlig så ska Skolinspektionen använda sina befogenheter och avslå ansökan.
Linnea Lindquist poängterar att det är svårt att utveckla skolan långsiktigt och följa skollagstiftning och arbetsmiljölagar när finansieringen via skolpengen är kortsiktig och kan förändras flera gånger under ett budgetår. Samtidigt som det också tydligt anges i många kommunbudgetar att det som är viktigast är att ha en budget i balans.
Hon är själv biträdande rektor i ett socioekonomiskt utsatt område för Hammarkullens skola och Nytorpsskolan och vet hur svår balansgången är att som rektor styras av en rad lagar.
– När jag började som rektor 2016 i Hammarkullen så var jag olydig och hade inte en budget i balans annars hade jag inte kunnat ta tag i de problem som fanns och gett eleverna de resurser de har rätt till. I dag har jag ekonomin i balans, säger hon.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.
Vi lärare debatt Hon vill lämna tillbaka ansvaret till eleverna – lärare och föräldrar kan bara stötta.
Replik Vetenskaplig grund, ja – men vi bör aldrig sluta ifrågasätta och problematisera forskningen, skriver debattören.
Vi lärare debatt Lärarfacket bör ansluta sig till Skolledarnas förslag om rapporteringsskyldighet, skriver debattörerna.
Vi lärare debatt Inte okej att utsätta forskare för personangrepp i sociala medier efter debattinlägg, skriver Sofia Hort, biträdande lektor i svenska.
Krönika Tankeexperimentet: Byt ut isfläcken mot elever som halkar snett – och ställ frågan igen.
Våld i skolan Gick emellan den misstänkte gärningsmannen och en elev.
Våld i skolan Skolchefen: ”Vi måste utgå från att folk mår väldigt dåligt”
Slutreplik ”Lärarens professionella frihet är en central del av undervisningens kvalitet” skriver Oscar Björk i en slutreplik.
Våld i skolan Till sjukhus med ambulanshelikopter efter attack på skolgården.
Vi lärare debatt ”Om inte arbetsgivarna tar tar nödvändiga steg idag, är framtidens lärare redo att strejka imorgon” skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter.
Läromedel Från 394 kronor till 2 270 – så mycket lägger din kommun på läromedel
Replik ”Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker”, skriver debattörerna.
Npf För lite resurser till npf-elever – bland annat till utbildning av lärare.
Replik Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver debattören i en replik.
Replik Lärarutbildare som förfasas över kognitionsvetenskap är rädda att förlora privilegier, skriver Linnea Lindquist i en debattreplik.
Replik Ingen risk att kognitionsvetenskap gör så att sociala och kulturella dimensioner försvinner ur svensk utbildningsvetenskap, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Lärarlegitimation Sveriges Lärares tuffa förslag på åtgärder: Böter för obehöriga lärare.
Vi lärare debatt Varningen om nya forskningstrenden: ”Riskerar tränga undan lärares röster och erfarenheter.”
Vi lärare debatt Lärarens oro för skärmberoendets effekter på eleverna.
Vi lärare debatt Högstadieläraren: ”Förhoppningsvis kan det få någon elev att sträcka ut en hand och be om hjälp”.
Vi lärare debatt Glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.