![](/contentassets/c529d98598eb4692a81b224e6798282e/linnea-lindquist-1-berattarministeriet.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Linnea Lindquist, rektor på Nytorpsskolan och Hammarkullsskolan i Göteborg, har granskat den svenska kommunala skolan. Foto: Berättarministeriet
Skolbudget I år har nio av tio kommuner krav på nedskärningar i skolan. Det visar rektorn Linnea Lindquists stora granskning av samtliga kommunala budgetar i hennes nya granskning av den svenska kommunala skola.
Rektorn, författaren och debattören Linnea Lindquist (även känd som rektor Linnea på sociala medier) har vikt sin fritid åt att gå igenom drygt 1100 kommunbudgetar från åren 2019 till 2022. Det har resulterat i ett par böcker och en ny färsk rapport.
På torsdagen presenterade hon rapporten under ett seminarium anordnat av Berättarministeriet.
Linnea Lindquist, rektor på Nytorpsskolan och Hammarkullsskolan i Göteborg, har granskat den svenska kommunala skolan. Foto: Berättarministeriet
I sin nya genomgång av kommunbudgetar ser hon att vissa kommuner har gett sina skolor ett andningsuppehåll från besparingar och effektiviseringar under 2022. Men 90 procent av kommunerna gör det inte.
– Att situationen ser lite bättre ut i år i jämförelse med tidigare årsbudgetar som jag gått igenom beror enbart på coronapengarna skulle jag säga. Om inte coronapengarna hade delats ut från staten så hade nog 100 procent av kommunerna haft besparingar, säger Linnea Lindquist.
I den nya rapporten har hon också kartlagt på vilka sätt Sveriges kommuner fördelar resurser, via strukturersättningar, till de barn som behöver mest stöd i svensk skola under 2022.
– Forskningen visar att det främst är föräldrarnas utbildningsnivå som påverkar barnens resultat. Trots det fann jag kommuner som inte ens har med den parametern i sina beräkningsmodeller när de fördelar ut strukturersättningar till skolor utifrån socioekonomiska faktorer, säger Linnea Lindquist.
Sveriges kommuner har 86 olika modeller för att fördela resurser till de elever som behöver mest stöd i skolan. Mängden av modeller är ett av de stora problem som rektorn Linnea Lindquist lyfter i sin granskning av den svenska kommunala skolan.
– Som det ser ut nu går det varken att skapa likvärdiga förutsättningar för elever eller kontrollera om resurserna gör nytta. Regeringen behöver reglera detta, säger hon.
I den nya rapporten ”Nyckeln till grundskolans finansiering” lyfter hon fram sina slutsatser efter granskningen. Enligt Linnea Lindquist finns det fyra viktiga fundament för staten att tag i om man vill ge den kommunala skolan bättre förutsättningar att fungera än den har i dag:
1. Differentierad skolpeng
Skolpengen behöver förändras och delas upp så kommuner kan kompenseras och få ersättning för sitt lagstadgade ansvar att ge alla barn en skolplacering i alla geografiska delar av en kommun. Enskilda skolhuvudmän har inget sådant krav att ha ett utbudsansvar och bör därför inte ersättas för det eftersom skolpengen ska vara lika.
2. Skapa en nationell modell för strukturersättning
Kommunernas 86 olika modeller för att fördela resurser utifrån exempelvis olika socioekonomiska faktorer behöver ses över och regleras. Det är viktigt för att öka likvärdigheten och säkerställa att de barn som behöver stöd i skolan också får det. Modellen ska baseras på forskning och gå att utvärdera.
3. Statlig skolpeng
En statlig skolpeng bör övervägas som exempelvis tar hänsyn till socioekonomiska skillnader, kommuners utbudsansvar och att det kan finnas viss småskalighet när det gäller skolenheter i mindre kommuner eller glesbygd.
4. Skolinspektionens tillståndsgivning till enskilda huvudmän behöver ses över
I de fall det finns negativa ekonomiska konsekvenser för en kommuns skolor att en enskild aktör öppnar en ny friskola eller utökar en befintlig så ska Skolinspektionen använda sina befogenheter och avslå ansökan.
Linnea Lindquist poängterar att det är svårt att utveckla skolan långsiktigt och följa skollagstiftning och arbetsmiljölagar när finansieringen via skolpengen är kortsiktig och kan förändras flera gånger under ett budgetår. Samtidigt som det också tydligt anges i många kommunbudgetar att det som är viktigast är att ha en budget i balans.
Hon är själv biträdande rektor i ett socioekonomiskt utsatt område för Hammarkullens skola och Nytorpsskolan och vet hur svår balansgången är att som rektor styras av en rad lagar.
– När jag började som rektor 2016 i Hammarkullen så var jag olydig och hade inte en budget i balans annars hade jag inte kunnat ta tag i de problem som fanns och gett eleverna de resurser de har rätt till. I dag har jag ekonomin i balans, säger hon.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.