Skolverket: Alla kan inte distansundervisa

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Förutsättningarna för gymnasieskolan att undervisa på distans finns inte på alla skolor, säger Skolverkets generaldirektör.
– Det finns inte teknisk kapacitet, säger Peter Fredriksson till TT.

Enligt Peter Fredriksson, Skolverket, finns inte kapaciteten för alla att distansundervisa på längre sikt.

Regeringens besked att landets gymnasieskolor ska hålla stängt på obestämd tid framöver, och låta eleverna plugga hemma, blir ingen enkel uppgift.

På TT:s fråga om det finns teknisk kapacitet på landets alla gymnasieskolor för att bedriva fjärr- eller distansundervisning - kanske terminen ut - svarar Peter Fredriksson:

– Nej, det finns det inte. Det är därför man måste organisera undervisningen efter den kapacitet man har. Det ser väldigt olika ut. Därför måste man laga efter läge.

Mats Gerdau (M) är ordförande i utbildningsberedningen hos Sveriges kommuner och regioner. Han säger att SKR har förberett sig.

– Men sedan blir det också svårigheter, det kan ingen sticka under stol med. Men vi ska göra vad vi kan för att upprätthålla undervisningen, säger Gerdau till TT.

TT: Vilka är svårigheterna?

– Om man inte använt det (distansundervisning) tidigare måste man komma på nya metoder, hur man ger eleverna meningsfulla uppgifter.

Det kan också trängsel i nätet om man har it-baserad undervisning, det kan bli rent praktiska bekymmer, enligt Gerdau.

TT: Kan man förutsätta att alla elever har den tekniska utrustning som krävs?

– Det ser rätt olika ut i landet, vad man har för bredbandsuppkoppling hemifrån till exempel. Det är en svårighet, men då får man hitta andra modeller, skicka med hemuppgifter och böcker och sådant.

Ser olika ut

Peter Fredriksson konstaterande om att "laga efter läge" ska ses mot bakgrund av att de nationella proven inom ett par år ska göras digitalt över hela landet, och förberedelser för detta pågår.

– Det är ju vår förhoppning att tekniken ska fungera när detta införs, men en anledning till att vi har en förskjuten tidsplan är att vi vet att många huvudmän inte har tekniken på plats. Det ser väldigt olika ut vad gäller hur tekniskt rustad man är och vilken kompetens man har, säger Peter Fredriksson.

Mikael Svensson är programansvarig för skolans digitalisering vid Sveriges Kommuner och Regioner. Han håller med om att det finns utmaningar och att de varierar mellan kommuner och skolor.

– En utmaning är den stora belastningen på alla nät, till exempel för mötestjänster via webb.

Positivt arbete

Han ser också en puckel inledningsvis när alla - personal på skolor och deras elever - "ska få ordning och reda på alla grejor" så att det fungerar.

Mikael Svensson påpekar samtidigt att många är väl rustade och att det underlättar att i princip alla elever har varsin dator.

SKR har också tillsammans med Skolverket, Friskolornas riksförbund med flera sedan i torsdags arbetat med att skapa en plattform på nätet för fjärr- och distansundervisning, skolahemma.se, som lanserades på måndagen. Där finns tips till skolorna hur de kan jobba.

– Jag är hoppfull. Det är ett positivt arbete som sker, vi är många som jobbar hårt för att det här ska fungera, säger Svensson.