”Lärare bör få ansvar för förebyggande arbete mot psykisk ohälsa”
Elevhälsa Ansvaret för det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa bör främst skötas av lärarna och börja i klassrummet. Det anser personal från elevhälsoteam på skolor i Stockholm, enligt en undersökning från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.
Stress, sömnproblematik, ångest, ätstörning, socialfobi, självskadebeteende, depression, beteendeproblematik, ensamhetskänsla – listan kan göras lång på olika symptom på psykisk ohälsa - och många elever mår även psykiskt dåligt på grund av egna prestationskrav.
Allt fler rapporter visar på en ökad psykisk ohälsa bland barn och unga. En möjlig orsak som lyfts fram är förändringar i skolmiljön konstaterar Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) i Region Stockholm. De har på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gjort längre kvalitativa intervjuer med skolpersonal främst inom elevhälsoteamen på åtta grund- och gymnasieskolor i Stockholm som nu presenterats i en rapport.
En övergripande synpunkt bland de som blivit intervjuade i den nya undersökningen är att det huvudsakliga arbetet och ansvaret för det förebyggande arbetet med elevernas psykiska hälsa bör ligga på lärarna (även om rektorn är ytterst ansvarig) och inte på elevhälsoteamet. De bör komma in i ett senare skede anser de som svarat.
Är det rimligt att ansvaret för det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa ska ligga hos lärarna?
– Låt mig förtydliga. Det handlar om att det förebyggande arbetet börjar i klassrummet där lärarna har en unik position – inte att lärarna ska ta hand om neuropsykiatriska diagnoser och elever som mår illa. Det är inte det som de svarande har menat, säger Maria Rosaria Galanti, enhetschef Hälsofrämjande levnadsvanor vid CES.
Skolan har i uppdrag att främja alla elevers utveckling, lärande och hälsa men det är otydligt vilka insatser som görs för att förebygga psykisk ohälsa bland barn och elever på skolorna och vem som ska ha ansvar för arbetet.
Skolinspektionen har i en tidigare rapport visat att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kring elevers psykiska hälsa inte baseras på en tydlig strategi och systematik i skolorna. Den nya undersökningen bekräftar det och konstaterar att elevhälsans arbete främst är inriktat på individnivå och att det behövs mer övergripande insatser.
Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Socialstyrelsen och Skolverket har lyft fram att elevhälsan har en betydande roll i skolans arbete med att främja en god psykisk hälsa samt förebygga och åtgärda psykisk ohälsa. Samtidigt understryker skolmyndigheterna att hela skolans personal har ett gemensamt ansvar. Socialstyrelsen och Skolverket lyfter fram att den pedagogiska personalen har störst möjlighet att tidigt kunna identifiera signaler på psykisk ohälsa hos eleverna, som exempelvis ogiltig frånvaro eftersom man har närmare kontakt med eleverna än elevhälsans personal. Skolinspektionen konstaterade i sin rapport att den pedagogiska personalen redan i dag tar hand om en stor del av det förebyggande arbetet som gäller elevernas psykiska ohälsa.
– Klassrummet och pedagogiken är en del av det hälsofrämjande arbetet. Hur man utformar lektionerna och klassrumsarbetet har betydelse. Hälsa och inlärning är inte två separata företeelser de måste gå hand i hand. Lärarna kan bäst upptäcka signaler från elever i ett tidigt skede. Det kan handla om elever som somnar på lektioner, har skolfrånvaro eller inte hänger med i skolarbetet, säger Maria Rosaria Galanti.
