Läraren möter skolministern: ”Det här är min skolpolitik”
Porträtt När skolminister Lotta Edholm får välja ett föremål som representerar hennes politik blir det pekboken ”Kompisar”. Böcker spelar en central roll i regeringens skolpolitik – en större roll än du kanske kan ana.
Armbandet klirrar mot bordet, de välformade naglarna trummar. Kanske är Lotta Edholm stressad. Kanske är hon helt och hållet upprymd av ämnet.
– Det är skolfrågorna jag kan, skolfrågorna som är de allra viktigaste. Så jag tackade ja, säger hon om ministerposten.
På bordet framför henne ligger en liten bok, en gul pekbok.
”Kompisar” heter den och är skriven av Linda Palm.
Lotta Edholm har tagit med den som ett exempel på något som är viktigt för hennes politik.
– Som förälder kanske man inte alltid tror att det spelar så stor roll, en sådan här bok gnager en unge på förmodligen. Men det spelar roll – tidigt. Den symboliserar förskolefrågorna och att böcker behövs i förskolans värld för alla barn har inte böcker hemma, säger Lotta Edholm.
Själv återvänder hon gång på gång till Hjalmar Söderberg och Karl Ove Knausgård.
Hon pekar på bokhyllan i utbildningsdepartementets mötesrum ”Kollegiet” (alla rum bär namn med skolanknytning) – den vill hon flytta så den står i ljuset från de stora fönstren.
I den budget som regeringen presenterar ingår också en satsning på fysiska böcker, 600 miljoner kronor under 2023.
– För barn som har det besvärligt i skolan är det mycket lättare att ha boken framför sig. För lärarna underlättar det att slippa vara läromedelsproducenter. Jag gissar att det kommer att leda till en minskad administrativ börda också. För mig står läroboksreformen för ganska mycket, men jag vågar inte säga när lärarna får sina böcker, säger hon.
Tillgång till läromedel brukar användas som ett mått på likvärdighet. Och kommunernas investeringar i läromedel är i dag långt ifrån likvärdiga.
Under 2019 varierade kommunernas snitt per elev mellan 244 och 2 691 kronor, enligt siffror från Läromedelsgrossisten.
Den nya regeringen har också lovat att satsa på fler lärare och fler speciallärare. Samtidigt riskerar 200 svenska skolor att stänga på grund av lärarbristen.
Hur ska ni lösa lärarbristen?
– För det första måste man konstatera att skolan är kommunal, det är ett kommunalt ansvar. Statsbidragen motsvarar ungefär åtta procent av den totala budgeten för skolan i Sverige. Det kan aldrig kompensera för att kommunerna inte klarar av att ta sitt ansvar eller inte har ekonomi för att göra det, säger Lotta Edholm.
Regeringens lösning är en utredning om en nationell skolpengsnorm.
Det finns en massa utredningar, förra S-regeringen tillsatte en utredning om finansieringen, vi har Likvärdighetsutredningen och den utredning ni själva föreslagit om statlig skola. Varför kan ni inte börja fatta beslut eller komma med konkreta förslag?
– Jag har bett departementet att titta på det men utredningstvånget är väldigt, väldigt skarpt i Sverige. Det är väldigt svårt att lägga propositioner som inte är korrekt beredda.
Men nu finns det ju utredningar?
– Alla de här kommer att vara en viktig utgångspunkt, säger Lotta Edholm.
Själv har den nya skolministern redan KU-anmälts två gånger sedan hon tillträdde sitt ämbete den 18 oktober 2022.
Dels på grund av sitt aktieinnehav i friskolekoncernen Tellusgruppen, dels för att hon vägrat svara på frågor i riksdagen angående regeringens hållning till det som frågeställaren Daniel Riazat (V) kallar marknadsskola.
Detta strax efter ett val där vinsterna var dunderhonung för debatten.
– Kvaliteten har kommit i skymundan. Det finns fantastiska friskolor i Sverige som levererar fantastisk kvalitet, men som utmålas som dåliga. Det tycker jag är ett problem. Men vi måste skärpa friskolelagen. Det är inte så att friskolor som inte håller kvalitet inte ska dela ut vinst. De ska inte finnas alls, säger hon.
Tellusgruppen inkluderar 25 förskolor, sju grundskolor, nanny- och läxhjälpsföretag. Två av Tellusgruppens skolor rapporterade 88,11 behöriga elever till nian 2022 och 100 procent godkända i matematik i nationella provet 2019.
Det låter som glädjebetyg?
– Jag sätter gudskelov inte betyg. Det gör lärare. Sedan har vi ett problem över huvud taget med betygssättningen i Sverige. 40 procent av alla elever i Sverige får ett högre betyg i matte än vad de presterat på nationella proven. Det säger sig självt att det är något skevt, säger Lotta Edholm.
40 procent av alla elever i Sverige får ett högre betyg i matte än vad de presterat på nationella proven. Det säger sig självt att det är något skevt.
På departementet är Andreas Arvidsson nytillträdd politisk sakkunnig. Närmast kommer han från Friskolornas Riksförbunds styrelse och från Liberalerna.
Kritiker hävdar att departementet har en svängdörr för friskolelobbyn.
– Jag tycker att det är en väldigt märklig bild att det är farligt att ha kunskaper, farligt att ha kontakter. För mig är det ett samhälle som är extremt slutet om man tror att man inte kan skilja på roller, att inte kunskap kan göra skillnad, säger Lotta Edholm, som också säger att det var nyfikenhet som fick henne att tacka ja till Tellusgruppen.
När Anna Ekström, tidigare socialdemokratisk utbildningsminister, summerade sin gärning var det en sak hon sa sig ha misslyckats med – att minska dokumentationen.
Lotta Edholm har redan förklarat att tillgång till läroböcker kan bli ett sätt.
– Vi kommer att tillsätta en utredning. Det är lite av de små stegens tyranni, varje sak som man inför finns det goda skäl för. Det är klart att Anna har rätt. Det är inte helt lätt, säger hon.
Pressansvariga Ellen Kult lägger ner ”Kompisar” i ministerns väska. Läsningen ska öka i skolan enligt Tidöregeringen – men det blir inga ändringar i läroplanerna.
I stället?
De utlovade läromedlen.
LÄS ÄVEN:
Här är Sveriges nya utbildningsminister
