
”Jag har märkt att ledarskapet numera står i fokus både som reflekterande verktyg men även som en del av en helhet”, säger Karin Boberg efter att ha föreläst på lärarutbildningen. Foto: Johan Strindberg
Ledarskap Att äga klassrummet handlar om allt det där du inte fick lära dig på lärarutbildningen, menar Anna Sterlinger Ahlring och Karin Boberg, båda grundskolelärare. I deras nya handbok om ledarskap för lärare delar duon med sig av såväl tankar som handfasta råd.
Anna Sterlinger Ahlring och Karin Boberg har många års erfarenhet från skolans värld.
De träffades första gången 2016 som kollegor på nystartade Glömstaskolan i Huddinge utanför Stockholm, där båda för övrigt jobbar kvar. Eftersom skolan var ny saknades rutiner för både vardag och undervisning, och därmed kom ledarskapet att bli extremt viktigt. De två blev dock ofta vittnen till ledarskap som inte alls fungerade. Men de har också själva varit med om att tappa greppet om sin klass och att lektioner inte blivit som de har tänkt sig.
”Jag tränar fortfarande på att tänka att det inte handlar om mig. Jag kör bussen och om det kliver på en arg passagerare så är det inte nödvändigtvis mitt fel.”
– O ja, det händer ju hela tiden. Jag kan ta ett konkret exempel från när jag precis hade börjat på skolan. Under de första veckorna hade vi inte ens fått några möbler till klassrummen så eleverna fick sitta på golvet. Oftast hamnade de i en stor hög och började genast pilla på varandra. Några blev kanske osams, andra förlorade fokus, säger Karin Boberg.
Förutsättningarna var med andra ord inte de bästa. Det fanns varken upparbetade rutiner, gamla regler eller ledstänger att falla tillbaka på.
– Men det var bara att gilla läget, jag fick själv skapa strukturen. Jag bestämde mig för att vara tydlig med hur jag förväntade mig att de skulle sitta, även om inte alla möbler var på plats. Jag var konsekvent och fokuserade på det och struntade till exempel i att vissa elever hade mössan på i klassrummet. På så vis fick jag i alla fall ett lugn i gruppen, säger hon.
Anna Sterlinger Ahlring konstaterar att hon – och de flesta andra lärare – gör fel hela tiden, att det är själva förutsättningen i att vara människa.
– Jag kan bli ivrig och ge eleverna nya instruktioner en fredag eftermiddag, trots att jag egentligen vet att alla är okoncentrerade och trötta. Sen kommer jag på mig själv: ”Men Anna, det där var väl onödigt, du hade kunnat välja ett bättre tillfälle.” Jag kan också bli ivrig med nya elever som jag inte känner så väl. Då måste jag påminna mig: ”Hm, jag måste bygga en relation med den här eleven innan jag kan börja ställa hårda krav.” Det är viktigt att hela tiden ägna sig åt självreflektion, det ingår i jobbet som lärare.
”Jag har märkt att ledarskapet numera står i fokus både som reflekterande verktyg men även som en del av en helhet”, säger Karin Boberg efter att ha föreläst på lärarutbildningen. Foto: Johan Strindberg
Att tala om sin förmåga att leda, och när det går snett i klassrummet kan dock vara känsligt, menar de två:
– Vi har ju valt läraryrket av olika anledningar. Någon kanske har blivit språklärare för att den personen älskar språk, andra för att matematiken är det bästa som finns. Och sen träffar man eleverna i sexan som läser språk bara för att de måste eller som har supersvårt för ekvationer. Som inte alls är intresserade av att lära sig franska eller som inte tycker att geografin är värd att kunna. Det är alltid lättare att skylla på yttre omständigheter. Att barnen är jobbiga och att föräldrarna är krävande. Vissa lärare hittar ständigt någon yttre faktor att irritera sig på. ”Jag är så trött på den här eleven som alltid ska konstra. Och så har jag fått 9C på fredagseftermiddagarna. Dessutom måste vi vara i klassrummet längst bort i korridoren – det är ju absolut sämst på hela skolan”, säger Karin Sterlinger Ahlring.
Ledarskap, menar de, är något alla kan lära sig och bli bättre på och ett gott ledarskap kommer med erfarenhet och träning – genom att testa sig fram. Den som har modet att vända blicken inåt och ställa de lite obekväma frågorna har bäst förutsättningar att lyckas i sitt ledarskap, menar författarna. Vad i mitt ledarskap gör att eleverna lyckas? Vad i mitt ledarskap gör lektionerna röriga? Hur påverkar mitt beteende och bemötande elevgruppen?
– Manipulera låter ju märkligt, men det är faktiskt vad man måste göra ibland. Man får spela teater inför både elever och föräldrar. Jag minns mitt första föräldramöte, jag var så osäker att jag nästan smälte in i tapeten. På andra föräldramötet försökte jag ta för mig lite mer och klev i alla fall två steg framåt, säger Anna Sterlinger Ahlring.
– Man kan också ta upp problemet med eleverna. När jag hade en klass som var riktigt rörig satte jag mig framför eleverna och var alldeles uppriktig: ”Vet ni, det här känns inte kul. Jag har alltid ont i magen inför den här lektionen. Jag vill inte ha det så här. Vi kan inte slösa bort en timme i veckan, det blir ju fyrtio timmar på ett år. Jag vill att ni ska få bra betyg och komma in på gymnasiet. Hur tycker ni att vi ska göra?”, säger Karin Boberg.
En viss säkerhet i ledarskapet kommer ofta med åren. Men det handlar inte bara om det:
– Vissa lärare lever kvar i att läraryrket är ett ensamyrke, att en bra lärare stänger dörren och sköter sitt. Samtidigt har jag mött nya, insiktsfulla lärare som verkligen vågar vara öppna med sina misstag och sin osäkerhet. Som kommer in i lärarrummet och säger: ”Hörni, i dag gick allt åt helskotta.” Det hänger väl ihop med hur god självkänsla man har, och hur lugn och trygg man är som person. Tyvärr är läraryrket fullt av fröken duktig-typer och herr perfekt-människor. Det är ingen bra grogrund för samtal, säger Anna Sterlinger Ahlring.
– Vissa lärare lever kvar i att läraryrket är ett ensamyrke ... Det är ingen bra grogrund för samtal, säger Anna Sterlinger Ahlring. Foto: Johan Strindberg
Duon saknar att de inte själva fick någon utbildning i ledarskap på lärarhögskolan, och det är en av anledningarna till att de har skrivit boken.
– Både jag och Anna är ämneslärare i SO. Vi undervisar i fyra ämnen, och vi har läst historia och nationalekonomi på en sjukt abstrakt nivå. Men under hela utbildningen pratade vi i princip aldrig om ledarskap. Jag tror dock att dagens lärarutbildningar ger ledarskapet större uppmärksamhet. Jag har själv under året undervisat och föreläst på lärarutbildningen och märker att ledarskapet numera står i fokus både som reflekterande verktyg, men även som en del av en helhet, säger Karin Boberg.
Boken, vars titel är ”Att äga klassrummet”, kan vara ett verktyg för att börja jobba med sitt ledarskap. Den är indelad i tio kapitel där varje kapitel motsvarar en sida av ledarskapet – till exempel det verbala ledarskapet och det konsekventa ledarskapet. Den vänder sig till lärare i både grundskolan och på gymnasiet, och som lärare kan man ta avstamp i boken – ensam eller tillsammans med lärarkollegiet.
Självreflektion i all ära, men vissa saker kan man faktiskt inte styra över, menar Karin Boberg. Det är ingen slump att ett helt kapitel i boken handlar om att inte ta allt som händer så personligt.
– Jag tränar fortfarande på att tänka att det inte handlar om mig. Jag kör bussen och om det kliver på en arg passagerare så är det inte nödvändigtvis mitt fel. Ibland måste jag sätta upp en sköld och hålla en nödvändig distans. Och fortsätta att koncentrera mig på att köra bussen.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.
Vi lärare debatt Hon vill lämna tillbaka ansvaret till eleverna – lärare och föräldrar kan bara stötta.
Replik Vetenskaplig grund, ja – men vi bör aldrig sluta ifrågasätta och problematisera forskningen, skriver debattören.
Vi lärare debatt Lärarfacket bör ansluta sig till Skolledarnas förslag om rapporteringsskyldighet, skriver debattörerna.
Vi lärare debatt Inte okej att utsätta forskare för personangrepp i sociala medier efter debattinlägg, skriver Sofia Hort, biträdande lektor i svenska.
Krönika Tankeexperimentet: Byt ut isfläcken mot elever som halkar snett – och ställ frågan igen.
Våld i skolan Gick emellan den misstänkte gärningsmannen och en elev.
Våld i skolan Skolchefen: ”Vi måste utgå från att folk mår väldigt dåligt”
Slutreplik ”Lärarens professionella frihet är en central del av undervisningens kvalitet” skriver Oscar Björk i en slutreplik.
Våld i skolan Till sjukhus med ambulanshelikopter efter attack på skolgården.
Vi lärare debatt ”Om inte arbetsgivarna tar tar nödvändiga steg idag, är framtidens lärare redo att strejka imorgon” skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter.
Läromedel Från 394 kronor till 2 270 – så mycket lägger din kommun på läromedel
Replik ”Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker”, skriver debattörerna.
Npf För lite resurser till npf-elever – bland annat till utbildning av lärare.
Replik Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver debattören i en replik.
Replik Lärarutbildare som förfasas över kognitionsvetenskap är rädda att förlora privilegier, skriver Linnea Lindquist i en debattreplik.
Replik Ingen risk att kognitionsvetenskap gör så att sociala och kulturella dimensioner försvinner ur svensk utbildningsvetenskap, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Lärarlegitimation Sveriges Lärares tuffa förslag på åtgärder: Böter för obehöriga lärare.
Vi lärare debatt Varningen om nya forskningstrenden: ”Riskerar tränga undan lärares röster och erfarenheter.”
Vi lärare debatt Lärarens oro för skärmberoendets effekter på eleverna.
Vi lärare debatt Högstadieläraren: ”Förhoppningsvis kan det få någon elev att sträcka ut en hand och be om hjälp”.
Vi lärare debatt Glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.