Ny rapport: Lärarbristen ett hot mot Nordens länder

”Rapporten visar att den svenska och våra grannländers samhällsmodeller är hotade”, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare. Foto: Pär Bäckström

Brist på legitimerade och behöriga lärare är i förlängningen ett hot mot samhällsordningen i de nordiska länderna.
Det är slutsatsen i en ny rapport.
– Att alla elever får likvärdiga förutsättningar är en grundbult i den svenska och våra grannländers samhällsmodeller. Rapporten visar att den är hotad, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.

Enligt rapporten från NLS, ett samarbetsorgan för de nordiska lärarorganisationerna, är behovet av att hitta åtgärder för att motverka lärarbristen i länderna brådskande.

– När nu runt en tredjedel av alla elever inte klarar att ta gymnasieexamen har vi inte längre en likvärdig skola. När så många inte haft samma chans att lyckas i skolan hotar det i förlängningen hela vår samhällsmodell som bygger på att alla är delaktiga, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.

Två områden som kräver snabb lösning

Lärarfacken i de olika nordiska länderna har under lång tid uppmärksammat bristen på kvalificerade lärare och har återkommande föreslagit åtgärder för att lösa problemet.

– Lön är ett viktigt verktyg för att rekrytera och behålla lärare. Förbättrade löner kommer också att bidra till att öka statusen och attraktiviteten för lärarprofessionen, säger Åsa Fahlén.

Utöver lön ser hon och Sveriges Lärare ytterligare två områden som snabbt måste få en lösning: arbetsvillkoren och fortbildningar.

– Arbetsvillkoren måste också förbättras för lärarna. Den stora arbetsbelastningen och de krävande arbetsvillkoren måste hanteras så att alla känner att det är meningsfullt att vara lärare, säger Åsa Fahlén.

Staten behöver öka ansvaret

Enigt rapporten upplever många lärare i de nordiska länderna att lokala och centrala myndigheter allt för lättvindigt är inne och petar och lägger sig i skolan på detaljnivå.

Lärare upplever att detta inte sällan är i konflikt med professionella standarder och etik och sker på bekostnad av lärarnas professionella autonomi och möjligheten att utöva professionell bedömning. Sveriges Lärare driver linjen att kommunaliseringen av skolan var fel och att staten behöver öka sitt ansvarstagande.

– Lärare kräver också bättre möjligheter till kontinuerlig och adekvat fortbildning, säger Åsa Fahlén, och framhåller vikten av arbetet med ett nationellt professionsprogram.

Professionsprogrammet består av två delar. Dels kompetensutveckling, dels ett nationellt meriteringssystem. Ett råd av företrädare för förskollärare och lärare, rektorer, huvudmän, universitet och högskolor samt Skolverket har tillsatts.

Läget land för land

Finland

  • Antalet sökande till lärarutbildning har ökat igen efter några års nedgång. Utmaningar finns med att rekrytera kvalificerade lärare till områden utanför stora städer och inom tidig barndomsutbildning.

Danmark

  • Bristen på kvalificerade lärare förväntas öka avsevärt inom tidig barndomsutbildning och grundskola, medan det i gymnasieskolan kommer att finnas tillräckligt med kvalificerade lärare i vissa ämnen men brist i andra.

Island

  • En åldrande lärarkår tillsammans med en minskning av antalet sökande till lärarutbildning utgör en särskild utmaning som skulle kunna innebära att nästan hälften av allt lärarpersonal saknar en ordentlig lärarkvalifikation inom tio år.

Norge

  • En ny reglering i utbildningslagen i Norge kommer att öka behovet av lärare med lärarutbildning samtidigt minskar antalet sökande till lärarutbildningarna.

Sverige

  • Myndigheterna antar i sina uppskattningar att de personer som för närvarande arbetar som lärare utan en godkänd lärarutbildning kommer att bli kvalificerade lärare.