Den första grundskolan British International school Uppsala öppnar i höst i det före detta sjukhusområdet Ulleråker i Uppsala. Foto: Privat
Till startsidan
Internationella skolor
Läraren Alaa Hanna är mannen som vill rita om svensk skolmarknad och starta massor av internationella skolor i Sverige. I höst öppnar han den första skolan i Uppsala.
– Jag vill gärna etablera internationella skolor i 20 kommuner, minst en i varje stor kommun som har behov, säger han till Läraren.
LÄSTIPS Internationella skolor på frammarsch i Sverige
Internationella skolor är något av en udda fågel i Sverige då svenskar är vana vid att skolor är kostnadsfria. I dagsläget finns bara 19 internationella skolor på grundskolenivå i Sverige och 6 på gymnasienivå plus kommunala så kallade IB-gymnasier, enligt Skolverkets skolenhetsregister.
Det har Alaa Hanna för avsikt att ändra på. Han är ägare och vd i den nya skolkoncernen, Steam education holding AB med sex dotterbolag, som nu växer fram i Sverige.
I dagsläget har Alaa Hanna fått tillstånd av Skolinspektionen att driva sex internationella skolor. Två grundskolor och två gymnasier i Göteborg enligt brittisk- respektive amerikansk läroplan och en grundskola och ett gymnasium i Uppsala enligt brittisk läroplan. Den första grundskolan British International school Uppsala öppnar i höst i det före detta sjukhusområdet Ulleråker i Uppsala.
Alaa Hanna har i år sökt ytterligare 29 tillstånd hos Skolinspektionen för totalt 58 grundskolor och gymnasier med start hösten 2022, men har nu dragit tillbaka alla ansökningar utom 8 för 16 grund- och gymnasieskolor. Ansökningarna gäller skolor i Lund, Härryda, Mölndal, Stockholm, Malmö, Linköping, Västerås och Örebro.
Varför har du dragit tillbaka övriga ansökningar?
– Bristen på lokaler och svårigheten att få bygglov i kommunerna är förklaringen till att vi först skickat så många ansökningar till Skolinspektionen. Det är lättare att få tillstånd från Skolinspektionen än att hitta lokal i kommunerna och vi vill ha tillstånden på plats och sedan leta vidare efter lokaler, säger han.
Efter marknadsundersökningar vet han nu bättre i vilka kommuner han vill etablera internationella skolor. Pandemin har också påverkat möjligheterna att komma igång.
– I Uppsala har vi i dagsläget 50 sökande men räknar med fler till skolstart. 11 elever med intresserade föräldrar från Saudiarabien och USA lämnade plötsligt Sverige på grund av pandemin. Det är en känslig målgrupp, säger han.
Men han är inte orolig över att fylla de internationella skolor som han planerar att starta. Att det råder brist på internationella skolor i Sverige, som främst vänder sig till barn vars föräldrar tillfälligt arbetar i Sverige, slogs fast redan i en proposition 2015. Den blev startskottet för Alaa Hanna som sedan 2017 byggt upp sin skolkoncern.
– Hela min affärsidé utgår från den regeringspropositionen där det står att Sverige saknar internationella skolor och inte har så många internationella skolor som efterfrågas, säger Alaa Hanna.
Han berättar att han är utbildad lärare i engelska på avancerad nivå vid universitet i Sohag i södra Egypten. Efter det har han arbetat mer än 15 år som lärare bland annat på grundskola i Gislaved och på gymnasium i Värnamo.
Familjens villa i Gislaved är nu såld och att han och familjen flyttar till Uppsala innan sommaren dit den nya skolkoncernen redan flyttat huvudkontoret.
Vad har fått dig att gå från att jobba som lärare till att vilja bli företagsledare för en skolkoncern?
– Det är inte en lätt fråga. Man kan säga att det är en personlig karaktär att vilja leda. Hela min familj i Egypten är företagare och jag har levt med affärer och företagskunskap, säger han.
Den första grundskolan British International school Uppsala öppnar i höst i det före detta sjukhusområdet Ulleråker i Uppsala. Foto: Privat
Alaa Hanna blir lite irriterad över frågan hur skolorna finansieras och säger att Skolinspektionen har gjort en ägarprövning, granskat ekonomin och kontrollerat att han har kunskap om skollag, läroplan, kvalitet och en rad andra frågor.
– Min roll är att säkerställa att finanserna finns på plats oavsett om det är mina pengar, min familjs eller om jag lånar dem från en bank. Kontraktet för skolan i Uppsala är påskrivet. Vi har betalat pengar i garanti och renoveringen som kostat 3,5 miljoner är färdig. Det finns tillräckligt med pengar på kontot för att starta skolan, säger han.
Efter marknadsundersökningar har han kunnat konstatera att större kommuner som Västerås, Linköping, Jönköping, Norrköping, Örebro, Gävle, Sundsvall, Umeå, Borås, Halmstad, Uppsala saknar internationella skolor trots att det finns ett rikt näringsliv och en efterfrågan.
I Lund, Malmö, Göteborg och Stockholm finns ett fåtal internationella skolor men behovet är större än så, menar Alaa Hanna.
– Jag vill gärna etablera internationella skolor i 20 kommuner, minst en i varje stor kommun som har behov. I hela västra Götaland finns bara en internationell skola i Göteborg medan det finns behov av 5-6 skolor för anställda på universiteten och alla stora företag.
– Vi har mer än 800 intresseanmälningar i Göteborg men vår största utmaning har varit att hitta passande skollokaler. Det är nästan omöjligt men nu har vi börjat förhandla med en aktör i Göteborg så det finns stor chans att vi öppnar under nästa år i Göteborg, säger Alaa Hanna.
De flesta internationella skolor som finns i Sverige tar ut elevavgifter utöver skolpengen som de får från kommunerna där barnen bor. Andra finansierar sina extra kostnader via andra bidrag från exempelvis andra länder. Elevavgifterna i Sverige är relativt låga i jämförelse med många andra EU-länder.
Alaa Hanna anser att elevavgifterna är, helt nödvändiga för att täcka de merkostnader som internationella skolor har för att de exempelvis följer en annan läroplan, har extra språkundervisning eller rekryterar lärare på en internationell marknad.
– När vi fick godkänt av Skolinspektionen för skolan i Uppsala var elevavgifterna som godkändes mellan 99 000 och 120 000 kr per år. Nu har vi sänkt på grund av pandemin för de yngsta barnen till 48 000 och sedan ökar kostnaden utifrån ålder till 96 000 för gymnasieelever. Det är bättre att komma igång och starta skolan än att inte komma igång på grund av pandemins effekter, säger han.
Förutom årliga elevavgifter betalar de sökande en anmälningsavgift på 2 500 kr och ytterligare 25 000 kr när man fått en plats.
– Det är standard med den uppdelningen av avgifter i internationella skolor, säger han.
Han poängterar att en del missuppfattar vad en internationell skola är och blandar ihop dem med svenska friskolor som kan heta internationella men som läser enligt svensk läroplan.
– De begriper inte vad internationella skolor är enligt skollagen och ifrågasätter att vi tar ut elevavgifter vilket vi har rätt att göra. Utan elevavgifter kan man inte driva internationella skolor eftersom man inte tar emot alla elever, säger Alaa Hanna.
Replik Christian Liljeros svarar på Academedias krav på mer inflytande över gymnasiet
Debatt Hon undrar hur våra politiker skulle klara de vanliga reglerna på skolgården
Debatt Ny speciallärarutbildning – hur ska uppdelningen se ut?
Debatt Professorns försvar för den nya läroplanen, ljudningen och avkodningen
Debatt Friskolejätten: ”Det är så vi stärker gymnasieskolan”
Debatt Liberalerna går till val på maxtak i förskolan: ”Nästa steg”
Debatt Simona Mohamssons (L) löfte: ”Vi sätter skolan först”
Debatt Niels Paarup-Petersen (C) förklarar varför han vill pausa regleringen av lärares tid
Debatt Replik: ”Lösningen är inte att avveckla valfriheten”
Debatt Setayesh Kormi Nouri ställer frågan: vad i skolan hindrar elever från att utvecklas?
Debatt ”Teori och praktik ska inte mötas först när studenten börjar arbeta”
Krönika Maria Wiman hoppas att skoldådskommisionen lägger tyngden på förebyggande och långsiktigt arbete.
Debatt Christian Liljeros svarar sina kollegor om de privata yrkesutbildningarna
Krönika Sex orosmoln med den nya lagen om lärarnas tid – men det finns en lösning.
Debatt Janna Milestad undrar hur den nya skolan kommer att landa i klassrummet
Debatt Ulrica Björkblom Agah uppmanar kollegorna att säga stopp till trender utan vetenskapligt stöd.
Debatt Arbetsgivarna håller emot. Centerpartiet vill pausa. Det handlar om reformen av lärares undervisningtid. ”Striden är långt ifrån över”, skriver Andreas Williamsson.
Debatt Thom Hunter och Hanna Garberg drar en röd linje mot arbetsgivarna om regleringsreformen
Skolattacken ”Det spelades upp mycket från den 4 februari”. ✓ Flera likheter med Risbergska.
Debatt Susanna Taskila kräver ett större samhällsansvar för eleverna som mår dåligt.
Skolattacken Dröjde timmar innan Aleksandra Dujso och eleverna fick lämna sina gömställen efter attacken.
Debatt Tre saker sticker ut bland länderna med högst Pisa-resultat
Debatt Studiebesöket i Tjeckien väckte frågor om svenska lärares arbetsliv
Skolattacken Olskog: ”Regeringen har lyssnat på oss i de här delarna”.
Ledarkrönika ”Skola, socialtjänst, polis och psykiatri måste kunna agera tätare tillsammans när allvarliga varningssignaler finns.”
Hot och våld 18-årig elev beväpnad med svärd gripen misstänkt för mord och mordförsök.
Debatt Centerpartiet: ”Arbetsmarknadens parter ska vara med och utforma detaljerna”.
Valet 2026 ”Behöver fundera över vems intressen man egentligen företräder.”
Debatt Replik: Kollegorna på Praktiska gymnasiet svarar på kritiken mot yrkesutbildningarna
Valet 2026 1 600 skolor har redan anmält sig till årets skolval.
Krönika ”Det här är en del av jobbet som jag glömmer varje år.”
Krönika ”En kärleksförklaring från ett bultande hjärta”
Jag är lärare ”Språk är ett sätt att förstå världen, och varandra”
Skolplikt Skolor, polis och socialtjänst jobbar för att alla barn ska återvända till skolan efter loven
Debatt Fyra förutsättningar för att skrota marknadsskolan – håller du med?
Debatt Vanliga missuppfattningen om elevinflytande – forskarna varnar för riskerna
Valet 2026 Gymnasieläraren Rickard Mohss: ”Lärare behöver rejälare löner och tydligare lönesteg”.
Valet 2026 Förskolläraren Sebastian Örgesvik: ”Politiken ska inte detaljstyra lärarna”
Valet 2026 Gymnasieläraren Torbjörn Brage Velander: ”Bristande likvärdighet är vår största utmaning”
Valet 2026 SO- och språkläraren: ”Ojämlikhet och segregation hör till våra största utmaningar”.
Valet 2026 Förskolläraren Charlotte Wannius Falk: ”Trygghet och studiero är jätteviktigt”.
Valet 2026 Specialläraren Cecilia Runesson: ”Fler elever måste klara grundskolan”.
Valet 2026 Yrkesläraren Marc Ersson: ”Lönerna behöver höjas”.
Valet 2026 SO-läraren Jessica Fryksten: ”Likvärdigheten måste öka i skolan”.
Debatt Hon kräver insatser mot tystnadskulturen
Debatt En chans att stoppa obehöriga från att undervisa, enligt Liberala kvinnor
Friskolor Sveriges Lärare fortsätter driva vinstförbud i skolan
Valdebatt Mp svarar på KD:s skolprogram: ”Märkliga prioriteringar”
Valdebatt Hon efterlyser förslag byggda på skolans faktiska förutsättningar.
Skolpolitik Riksdagen har beslutat att gå på regeringens linje för vinstutdelning för friskolor. ✓ Kritiken