![](/contentassets/7629c5ed9d884697b97eb813dc51cd51/allaskollan.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Den första grundskolan British International school Uppsala öppnar i höst i det före detta sjukhusområdet Ulleråker i Uppsala. Foto: Privat
Internationella skolor
Läraren Alaa Hanna är mannen som vill rita om svensk skolmarknad och starta massor av internationella skolor i Sverige. I höst öppnar han den första skolan i Uppsala.
– Jag vill gärna etablera internationella skolor i 20 kommuner, minst en i varje stor kommun som har behov, säger han till Läraren.
LÄSTIPS Internationella skolor på frammarsch i Sverige
Internationella skolor är något av en udda fågel i Sverige då svenskar är vana vid att skolor är kostnadsfria. I dagsläget finns bara 19 internationella skolor på grundskolenivå i Sverige och 6 på gymnasienivå plus kommunala så kallade IB-gymnasier, enligt Skolverkets skolenhetsregister.
Det har Alaa Hanna för avsikt att ändra på. Han är ägare och vd i den nya skolkoncernen, Steam education holding AB med sex dotterbolag, som nu växer fram i Sverige.
I dagsläget har Alaa Hanna fått tillstånd av Skolinspektionen att driva sex internationella skolor. Två grundskolor och två gymnasier i Göteborg enligt brittisk- respektive amerikansk läroplan och en grundskola och ett gymnasium i Uppsala enligt brittisk läroplan. Den första grundskolan British International school Uppsala öppnar i höst i det före detta sjukhusområdet Ulleråker i Uppsala.
Internationella skolor vänder sig främst till barn vars föräldrar befinner sig en begränsad tid i Sverige på grund av arbete eller studier. Det kan också handla om barn som har eller ska följa med sina föräldrar utomlands eller har skolans språk som umgängesspråk med minst en förälder hemma.
Alaa Hanna har i år sökt ytterligare 29 tillstånd hos Skolinspektionen för totalt 58 grundskolor och gymnasier med start hösten 2022, men har nu dragit tillbaka alla ansökningar utom 8 för 16 grund- och gymnasieskolor. Ansökningarna gäller skolor i Lund, Härryda, Mölndal, Stockholm, Malmö, Linköping, Västerås och Örebro.
Varför har du dragit tillbaka övriga ansökningar?
– Bristen på lokaler och svårigheten att få bygglov i kommunerna är förklaringen till att vi först skickat så många ansökningar till Skolinspektionen. Det är lättare att få tillstånd från Skolinspektionen än att hitta lokal i kommunerna och vi vill ha tillstånden på plats och sedan leta vidare efter lokaler, säger han.
Efter marknadsundersökningar vet han nu bättre i vilka kommuner han vill etablera internationella skolor. Pandemin har också påverkat möjligheterna att komma igång.
– I Uppsala har vi i dagsläget 50 sökande men räknar med fler till skolstart. 11 elever med intresserade föräldrar från Saudiarabien och USA lämnade plötsligt Sverige på grund av pandemin. Det är en känslig målgrupp, säger han.
Men han är inte orolig över att fylla de internationella skolor som han planerar att starta. Att det råder brist på internationella skolor i Sverige, som främst vänder sig till barn vars föräldrar tillfälligt arbetar i Sverige, slogs fast redan i en proposition 2015. Den blev startskottet för Alaa Hanna som sedan 2017 byggt upp sin skolkoncern.
– Hela min affärsidé utgår från den regeringspropositionen där det står att Sverige saknar internationella skolor och inte har så många internationella skolor som efterfrågas, säger Alaa Hanna.
Han berättar att han är utbildad lärare i engelska på avancerad nivå vid universitet i Sohag i södra Egypten. Efter det har han arbetat mer än 15 år som lärare bland annat på grundskola i Gislaved och på gymnasium i Värnamo.
Familjens villa i Gislaved är nu såld och att han och familjen flyttar till Uppsala innan sommaren dit den nya skolkoncernen redan flyttat huvudkontoret.
Vad har fått dig att gå från att jobba som lärare till att vilja bli företagsledare för en skolkoncern?
– Det är inte en lätt fråga. Man kan säga att det är en personlig karaktär att vilja leda. Hela min familj i Egypten är företagare och jag har levt med affärer och företagskunskap, säger han.
Den första grundskolan British International school Uppsala öppnar i höst i det före detta sjukhusområdet Ulleråker i Uppsala. Foto: Privat
Alaa Hanna blir lite irriterad över frågan hur skolorna finansieras och säger att Skolinspektionen har gjort en ägarprövning, granskat ekonomin och kontrollerat att han har kunskap om skollag, läroplan, kvalitet och en rad andra frågor.
– Min roll är att säkerställa att finanserna finns på plats oavsett om det är mina pengar, min familjs eller om jag lånar dem från en bank. Kontraktet för skolan i Uppsala är påskrivet. Vi har betalat pengar i garanti och renoveringen som kostat 3,5 miljoner är färdig. Det finns tillräckligt med pengar på kontot för att starta skolan, säger han.
Efter marknadsundersökningar har han kunnat konstatera att större kommuner som Västerås, Linköping, Jönköping, Norrköping, Örebro, Gävle, Sundsvall, Umeå, Borås, Halmstad, Uppsala saknar internationella skolor trots att det finns ett rikt näringsliv och en efterfrågan.
I Lund, Malmö, Göteborg och Stockholm finns ett fåtal internationella skolor men behovet är större än så, menar Alaa Hanna.
– Jag vill gärna etablera internationella skolor i 20 kommuner, minst en i varje stor kommun som har behov. I hela västra Götaland finns bara en internationell skola i Göteborg medan det finns behov av 5-6 skolor för anställda på universiteten och alla stora företag.
– Vi har mer än 800 intresseanmälningar i Göteborg men vår största utmaning har varit att hitta passande skollokaler. Det är nästan omöjligt men nu har vi börjat förhandla med en aktör i Göteborg så det finns stor chans att vi öppnar under nästa år i Göteborg, säger Alaa Hanna.
De flesta internationella skolor som finns i Sverige tar ut elevavgifter utöver skolpengen som de får från kommunerna där barnen bor. Andra finansierar sina extra kostnader via andra bidrag från exempelvis andra länder. Elevavgifterna i Sverige är relativt låga i jämförelse med många andra EU-länder.
Alaa Hanna anser att elevavgifterna är, helt nödvändiga för att täcka de merkostnader som internationella skolor har för att de exempelvis följer en annan läroplan, har extra språkundervisning eller rekryterar lärare på en internationell marknad.
– När vi fick godkänt av Skolinspektionen för skolan i Uppsala var elevavgifterna som godkändes mellan 99 000 och 120 000 kr per år. Nu har vi sänkt på grund av pandemin för de yngsta barnen till 48 000 och sedan ökar kostnaden utifrån ålder till 96 000 för gymnasieelever. Det är bättre att komma igång och starta skolan än att inte komma igång på grund av pandemins effekter, säger han.
Förutom årliga elevavgifter betalar de sökande en anmälningsavgift på 2 500 kr och ytterligare 25 000 kr när man fått en plats.
– Det är standard med den uppdelningen av avgifter i internationella skolor, säger han.
Han poängterar att en del missuppfattar vad en internationell skola är och blandar ihop dem med svenska friskolor som kan heta internationella men som läser enligt svensk läroplan.
– De begriper inte vad internationella skolor är enligt skollagen och ifrågasätter att vi tar ut elevavgifter vilket vi har rätt att göra. Utan elevavgifter kan man inte driva internationella skolor eftersom man inte tar emot alla elever, säger Alaa Hanna.
Namn: Alaa Hanna
Bor: I villa i Gislaved men letar villa i Uppsala.
Familj: Fru som också är lärare i Engelska. Tre barn: en son snart 16 år, en dotter 10 år och en son 8 år.
Utbildning: Fyraårig lärarutbildning med engelska som huvudämne från universitet i Egypten.
Yrke: Lärare i Engelska och Företagsledare.
Företag: Moderbolag: Steam Education holding AB
Dotterbolag: American International School of Sweden AB, Steam Schools AB, British International Schools of Sweden AB, American Schools of Sweden AB, Steam International Schools AB och British Academy Schools AB
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.