Elever från friskolor får sämre resultat på högskolan

UKÄ och Skolverket har undersökt hur studenter presterat på högskolenivå – och läsåret 2021/2022 presterade friskoleelever 6,4 procentenheter sämre än elever från kommunala skolor.

Detta trots att friskoleeleverna gått ut med ungefär samma gymnasiebetyg som elever från kommunala skolor.

”Knyter an till likvärdighet”

Thomas Furusten, en av rapportförfattarna och utredare på Skolverket, säger så här till Altinget:

– Det knyter ju an till vad andra studier och rapporter har visat om likvärdigheten i skolan och i betygssättningen.

Han kommenterar frågeställningen om friskolor är mer generösa i sin betygssättning – så kallade glädjebetyg – så här:

– Ja, det är en variation i betygssättningen mellan skolor och i genomsnitt så har fristående skolor en något mer generös betygssättning i relation till resultaten på nationella prov. Skolverkets perspektiv är att det måste gå att lita på betygen, säger Thomas Furusten till Altinget.

Prestationsgraden sjunker

Elever från idéburna friskolor presterar något bättre än elever från aktiebolagsskolor, men 4,2 procent lägre jämfört med studenter från kommunala skolor.

I undersökningen – som jämför studenters prestationer på högskolenivå från 2014 till 2021 – kan utredarna se att prestationsgraden sjunkit. Trots att det var elever från grupper som brukar prestera bra på högskolan som påbörjade studierna 2021.

UKÄ och Skolverket drar slutsatsen att minskningen inte beror på att grupper som normalt inte brukar söka till högskolan gjorde det under pandemin.

– Skillnaden i prestationsgrad mellan studenter som gått direkt från gymnasieskolan till högskolan och äldre högskolenybörjare, indikerar att det kanske inte i första hand var undervisningsformerna och övergången till distansundervisning i högskolan under pandemin som är förklaringen till de lägre prestationerna, säger Erik Dahl, utredare på UKÄ.