Undersökning: Covid drabbar skolpolitiken

Skolfrågor hamnar i radioskugga under pandemin. Men kommunerna kan komma att tvingas till större skolbesparingar än väntat. Det visar en ny undersökning från Novus.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Covid bidrar till att skolfrågorna minskar i betydelse. Det visar en ny Novus- undersökning. Samtidigt riskerar kommunernas nedskärningar att öka i pandemins fotspår. Nu ökar pressen på lärarfacken.

Novus väljarbarometer från juni 2020 visar att andelen som tycker att skolfrågorna är viktigast gått från 57 procent 2016, ned mot 51 procent fyra år senare.

Ovanpå det landade covid-pandemin.

Nu visar en färsk undersökning, beställd av Lärarförbundet, att 13 procent är beredda att öka lärarnas löner, medan totalt 50 procent lyfter vård- och omsorgspersonal.

– Tendenserna är frustrerande, skolan har varit igång hela tiden under covid, och det har å ena sidan blivit tydligt för hela samhället hur samhällsbärande skolan och lärarna är. Men ändå har vi inte lyckats få allmänhetens stöd i behovet av investeringar i svensk skola, det som krävs för att komma tillrätta med arbetsmiljö och löner, säger Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand.

LÄS MER: Skolpolitik i radioskugga – så säger skolprofilerna

En del av skulden placerar hon på lärarfackens axlar.

– Vi har oss själva att skylla till viss del. Under alldeles för många år har vi och Lärarnas Riksförbund ägnat för mycket tid åt att förhandla med varandra i stället för att fokusera på det viktigaste: att få upp lärarnas frågor på bordet, säger Johanna Jaara Åstrand.

Kommunernas kostnader ökar under covid-19-pandemin. Det innebär en risk att pengapåsarna till skolan kommer att krympa inför 2021, och att det blir fråga om ytterligare besparingar.

– Nedskärningarna var ett faktum redan innan pandemin. Nu ser vi hur kommun efter kommun skjuter upp budgetprocesserna, eftersom de inte kan se hur stora intäkterna kommer att bli. Det finns otroliga behov av insatser i äldreomsorgen också. De yngre blir fler, de äldre blir fler, och vi som ska finansiera skola och äldreomsorg är färre, säger Johanna Jaara