Fackliga kritiken: Liberalerna har svikit sitt vallöfte

För att öka likvärdigheten vill den tillträdande regeringen införa en nationellt bindande skolpengsnorm. Syftet är att via statlig styrning av finansieringen stärka likvärdigheten.

– Vi förväntade oss klart mycket mer än bara en bindande skolpengsnorm för att säkra likvärdigheten. Inte minst förväntade vi oss ett löfte om att staten skulle ta ett större ansvar för skolans finansiering och tillskjuta mer pengar. Det är bra att man på något sätt tar i den här frågan men det räcker inte.

Åsa Fahlén efterlyser ett klart besked om att staten går in och tar ett tydligt ansvar för finansieringen över hela landet.

– Vi hade hellre velat att staten skulle stå för skolpengen.

”Hur ska det finansieras?”

I det så kallade Tidöavtalet, framgår att ”satsning görs för att sträva mot principen om en lärobok per elev och ämne”.

– Vi har en brist i dag på läromedel och det satsas väldigt lite, och olika. Det innebär mer förberedelsearbete för lärarna. Många lärare ägnar mycket tid åt att tillverka egna läromedel i stället för att lägga krutet på själva undervisningen. Frågan är hur de ska finansiera det här. Handlar det bara om krav på huvudmännen?

Timplanen utökas med fokus på svenska och matematik. ”Detta förutsätter att lärarnas administrativa börda har lättats och lärarnas undervisningsskyldighet getts en tydligare reglering”.

– Det är positivt, vi vill också ha en reglering av undervisningstiden som är kärnan i lärarnas uppdrag. Men det förutsätter att den regleras på rätt nivå.