![](/contentassets/36bb5dee9f804fbe8d7f298cd361559f/eva-bida-kenya.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Eva Bida med sin klass under esan till Kenya. Foto: Privat
”Det finns verktyg som alla borde ha tillgång till”, säger läraren Eva Bida som tilldelats Guldäpplet 2023. Bilderna från resan med klassen till Kenya. Foto: Bo Helmersson och privat
Digitala verktyg
Hon fick Sveriges finaste pris för sitt sätt att använda IT i undervisningen.
Men årets Guldäppletvinnare använder lika gärna papper och penna.
– Tekniken får inte bli ett självändamål. För vissa elever är det bättre med analoga verktyg, säger läraren Eva Bida.
Om eleverna har svårt att sitta still – låt dem röra på sig. Södertäljeläraren Eva Bidas är säker på sin sak.
– Bästa sättet att få elever att tappa lusten och kreativiteten är att ge dem en text och ett papper med instuderingsfrågor. Gång på gång – i alla ämnen. Tyvärr alldeles för vanligt.
Eva Bidas är förstelärare i idrott och hälsa på yrkesgymnasiet Torekällgymnasiet i Södertälje. Och lärare på Barn- och fritidsprogrammet. Och på vård- och omsorgsprogrammet. Och i Naturkunskap.
– Jag arbetar också på deltid som IKT-pedagog (informations- och kommunikationsteknik) för samtliga gymnasieskolor i Södertälje kommun där jag bland annat driver den gymnasiegemensamma IKT-gruppen samt utvecklar den digitala undervisningen på gymnasierna.
Ja, hon har en egen diagnos: Adhd och autism.
– Jag fick veta det för ett par år sedan. Diagnoserna kompletterar varandra. Adhd ger mig energin och idéerna och autismen är en broms som skapar ordning och reda. När jag själv gick i skolan fick jag utveckla egna sätt för att studera. I Södertälje är utmaningarna stora men samtidigt satsas det väldigt mycket på att lösa det. Det passar mig perfekt.
Utmaningarna består bland annat i att 80 procent av Evas elever har särskilda behov och att de saknar gymnasiebehörighet från grundskolan. Den undervisningsformen passade dem inte. På Torekällgymnasiet har de fått tillbaka lusten.
– Jag arbetar mycket med värdeskapande lärande. Hälsoprojekt för seniorer, öppen förskola, rörelseprojekt för skolbarn och utlandspraktik. Learning by doing, alltså.
Eva Bida med sin klass under esan till Kenya. Foto: Privat
Värdeskapande lärare går i korthet ut på att eleverna får använda sina kunskaper för att skapa något av värde för andra. Att ta hand om barn eller seniorer, till exempel. Utbildningen upplevs då mer meningsfull.
På ett barnhem i Kenya fanns ett riktigt behov. Evas elever åkte nyligen dit och praktiserade i tre veckor. De kom tillbaka som nya människor. Mer vuxna, säger de själva.
Men priset, Guldäpplet, ska ju tilldelas den som bäst använder IT i undervisningen?
– Det är viktigt att eleverna dokumenterar fortlöpande och då använder vi OneNote för detta ändamål. Där kan eleverna på olika sätt dokumentera med text, bild, video och ljud. Här finns även olika assisterande teknik för eleverna. Allt blir samlat på ett ställe och det blir tydligt för eleven vad som förväntas.
– Jag som lärare kan snabbt ge fortlöpande formativ bedömning både på det dokumenterade, men även på direkta insatser under projektet.
Årets pristagare till lärarpriset Guldäpplet tillsammans med dagens värdar: Nedre raden fr v: Eva Bida, Janni Karlsson och Andrey Shupliakov. Övre raden fr v: Alexandra Blomberg, Robert Fahlgren och Peter Becker. Foto: Bo Helmersson.
Teknik är inte ett självändamål för Eva Bidas.
– För att ta reda på hur eleven lär sig på bästa sätt måste man vara lite av en detektiv. Jag förespråkar inte bara digitala verktyg eftersom analoga kan vara bättre för vissa elever. Det viktigaste är att elevens lärande hamnar i fokus och att alla får samma möjlighet till kunskap, det är så vi får en likvärdig skola. Att hitta dessa individuella verktyg för eleverna kräver att man arbetar relationellt och lär känna eleverna på djupet, utifrån detta är det sedan lättare att hitta rätt verktyg för rätt elev.
Men det finns verktyg som alla borde ha tillgång till, säger Eva Bidas.
– Assisterande teknik har alla elever nytta av, jag använder upplästa texter för alla mina elever. Alla lär sig bättre av att både kunna läsa och lyssna på texten samtidigt. Office365 har även väldigt många hjälpmedel för eleverna med bland annat talsyntes.
Vid examinationer kan eleverna få göra en egen serie, digitalt eller analogt, podd, film, ljudinspelning, filmad redovisning för de som inte tycker om att redovisa inför klassen, dans, sång, instruktionsfilm för barn, teater, spel...
– Det finns differentiering in i det oändliga, så inspirerande!
Robert Fahlgren, vice ordförande för Sveriges Lärare och prisutdelare, reflekterar över Guldäpplets pristagare som förebilder för olika sätt att arbeta:
– Det vi ser i år hos pristagarna är att de är digitalt kompetenta lärare som tänker på helheten i elevernas utveckling. Kompetens kopplat till knopp och kropp, hälsa och trygghet. Ett kollektivt tillsammansarbete där vilka framsteg man som elev och lärare åstadkommer ligger i fokus, inte de digitala verktygen, säger han.
Årets pristagare:
Delad andraplats:
Guldäpplejuryns särskilda pris, som delas ut till en eller flera personer, oftast utanför lärarkåren, som har uträttat långvariga, betydelsefulla insatser för främjande av lärande med stöd av it och medier:
Guldäpplet delas ut till en lärare som: ... förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält. Guldäpplet delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne.
Sveriges Lärare är samarbetspartner till Guldäpplet.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.